Att nyttja Internet är för de flesta människor ett vardagligt och helt naturligt fenomen. Dock är det inte alltid i en underhållande och positiv bemärkelse som redskapet nyttjas. Syftet med studien är att försöka lyfta fram och synliggöra det växande problemet med kränkande behandling via nätet, som tenderar att bli en alltmer vanlig företeelse bland ungdomar. Grunden i studien är att först klargöra vad kränkande behandling är, och därefter hur kränkande behandling över nätet kan se ut. Vidare granskas vilka psykiska följder den utsatta individen kan drabbas av, samt hur skolan kan arbeta i ett förebyggande syfte.

Arbetet handlar om förskollärarens roll i den förändrade verksamheten med utgångspunkt i aktiviteten samling. Genom intervjuer och observationer har vi försökt närma oss våra frågeställningar kring ämnet. Syftet var att undersöka om det skett en förändring i aktiviteten samling, finns det en förändring och vad kan den i så fall bero på. Syftet var också att undersöka i vilken mån samlingen speglar förskollärarens förändrade yrkesroll i strävan efter att bli en profession. Resultatet visar att det ser olika ut på de olika förskolorna där undersökningen gjordes.

I det inverterade klassrummet flyttas genomgångarna från klassrummet till videofilmer som eleverna ser på hemma. Lektionerna ägnas till stor del åt sådant som annars hade utgjort hemarbete för eleven. I denna studie analyseras gymnasieelevers uppfattning av denna undervisningsmodell i matematikämnet med fokus på videogenomgångarna och förändringar i hem- och skolarbete.Det framkommer att elevernas uppfattningar av videogenomgångarna kan kategoriseras utifrån deras grad av aktivitet under videogenomgången samt deras beroende av relationen mellan elev och lärare. I en jämförelse mellan enkla filmer, digitala animationer och klassrumsgenomgångar framhålls de enkla filmernas tydlighet och fokus på matematik, samt klassrumsgenomgångarnas flyktiga natur. Dessa resultat diskuteras utifrån en kognitiv modell för överbelastning av arbetsminnet.Eleverna uppfattar att deras arbetsbelastning är lägre i det inverterade klassrummet än i ett traditionellt klassrum eftersom det finns mer tid för egen räkning i klassrummet.

Examensarbetets syfte var att skapa ett generellt mät- och styrsystem som är möjligt att fjärrstyra över Internet. Systemet består av en kontrolldator och ett antal separata moduler, vilka var och en realiserar någon typ av mät- eller styrfunktion. Användningsområdet för ett sådant system är brett; det kan exempelvis användas inom automation av bostäder, för process-övervakning och styrning inom tillverkningsindustrin, eller inom under-hållningsbranschen.Eftersom ett fullt utbyggt system kan bestå av ett drygt 100-tal olika mo-duler, är det här examensarbetet av praktiska skäl begränsat till att rea-lisera en handfull av dessa. Då systemet är enkelt att skala upp, är den be-gränsningen i antalet realiserade moduler i prototypsystemet inget som påverkar de erhållna resultaten. Exempel på storheter som kan övervakas är temperatur, avstånd, lufttryck och ljusstyrka.

Vi har i vår studie valt att undersöka hur två skolor med helt olika förutsättningar arbetar med att förebygga våldsproblematiken. Den ena skolan ligger i en miljonprogramområde med hög arbetslöshet och utanförskap, men där det också finns människor som arbetar med stort engagemang för att möjliggöra en positiv utveckling för skolan och dess elever. Den andra skolan är en landsortsskola, som har sin egen problematik avseende våld och kränkningar som ofta förekommer i den tysta digitala världen och som allt mer blivit elevernas sätt att umgås på. Skilda former av våld är ett problem i båda skolorna. Det fysiska våldet uppstår ibland när knuffar och fysisk kontakt trappas upp och urartar.

Samspel mellan barn med språkstörningar och barn utan några uppkomna språkstörningar. En studie på två integrerade språkavdelningar i förskolan. Syftet med examensarbetet är att ge en beskrivning av hur samspelet kan se ut mellan barn med språkstörningar och barn utan några uppkomna språkstörningar på två integrerade språkavdelningar i förskolan. Ett visst fokus ligger på att synliggöra hur den talade kommunikationen kan se ut. Litteratur och tidigare forskning kring; barns samspel, lek, kommunikation, barns språkutveckling, språkstörning och integrering presenteras.

The purpose of this study is to investigate how twelve middle school teachers use educational tools and what influences their choice of educational tools in Swedish language writing instruction. To answer this purpose, three research questions were formulated: What does writing instruction look like for middle school students according to the teachers in the study? What influences teachers' choice and use of educational tools in writing instruction? What opportunities and challenges do teachers experience in Swedish language writing instruction when using different educational tools? Twelve teachers from variously sized municipalities and with different experiences participated in the study through purposive sampling and convenience sampling. The chosen method is qualitative semi-structured teacher interviews. To analyse the results, this study employs analytical tools from the sociocultural perspective, using concepts such as mediation, appropriation, the zone of proximal development, and scaffolding. The results show that both analogue and digital tools are used in the teachers' writing instruction. The choice of tools should be based on pedagogical considerations, with an emphasis on social interaction and collaboration during the learning process.

Ungdomars datoranvändning har ökat de senaste åren och en stor del av ungdomars kommunikation sker via sociala medier. Trots att detta är utbrett bland ungdomar finns lite forskning om fenomenet. I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 står det beskrivet att undervisning bör ske utifrån ungdomars egna erfarenheter, varför sociala medier skulle kunna vara en del av undervisningen.Denna studie syftar till att undersöka hur ungdomar uppfattar visuell kommunikation via sociala medier. De frågeställningar studien ämnar att ge svar på är vilka sociala medier ungdomar använder och hur de kommunicerar visuellt via dem, hur kommunikation skiljer åt mellan olika sociala medier, vad och varför ungdomar kommunicerar med bilder på sociala medier samt hur ungdomar uppfattar sin egen respektive andras visuella kommunikation via sociala medier.Åtta ungdomar i årskurs 9 intervjuades där de bland annat beskrev hur sociala medier fungerar och hur de använder dem, vilka överväganden de gör kopplat till bilddelning, varför de kommunicerar visuellt via sociala medier samt hur de uppfattar andras digitala bildpublicering. I studien framkom att ungdomarna använder flera olika sociala medier eftersom de har olika funktioner och fokus.

The ability to tackle NP-hard problems has been greatly extended by the introduction of Metaheuristics (see Blum & Roli (2003)) for a summary of most Metaheuristics, general problem-independent optimisation algorithms extending the hill-climbing local search approach to escape local minima. One of these algorithms is Iterated Local Search (ILS) (Lourenco et al., 2002; Stützle, 1999a, p. 25ff), a recent easy to implement but powerful algorithm with results comparable or superior to other state-of-the-art methods for many combinatorial optimisation problems, among them the Traveling Salesman (TSP) and Quadratic Assignment Problem (QAP). ILS iteratively samples local minima by modifying the current local minimum and restartinga local search porcedure on this modified solution. This thesis will show how ILS can be implemented for MSA.

Att få text tillgänglig är en omständighet som påverkar lärmiljön. Syftet med studien är att undersöka hur elever med grav synnedsättning får tillgång till text i anpassade läromedel, hur läromedlen används och fungerar i skolmiljön.I studien genomfördes sex kvalitativa forskningsintervjuer av lärare och resurslärare till elever med grav synnedsättning från år sex till år två på gymnasiet. Därefter bearbetades och analyserades intervjuerna. Studien visar att anpassningar som används är med stor majoritet i textviewformat och att de flesta läser dem via punktskriftsskärmen alternativt på datorskärmen. Stöd av talsyntesen tar några av eleverna hjälp av, företrädesvis de äldre.Datorn är verktyget som gör läromedlen tillgängliga för eleven.

Företaget Ida Infront, där examensarbetet utfördes, var intresserad av hur den grafiska pluginkonfigurering kan göras mer användarvänlig i deras egenproducerade mjukvaruprogram iipax. Programmet iipax används bland annat till att effektivisera ärendehanteringsprocesser och digitala arkiveringar. Det är till stor del uppbyggt av plugins vilka förtecknas i en konfigurationsfil men även i vissa fall det grafiska användargränssnittet. Pluginkonfigurering sker genom att användaren fyller i pluginnamn, parameternamn och parametervärden för ett plugin i ett formulär. Det finns ingen information i programmet vilka plugins som finns eller vad de har för parametrar, vilket gör det svårt att konfigurera plugins.

Användning av Informations- och kommunikationsteknik (IKT) är idag ett naturligt inslag i många människors vardag. Samtidigt uppmärksammas risken med digitala klyftor av flera samhällsinstanser. I detta sammanhang nämns äldre som en av de grupper som riskerar att hamna efter, vilket i förlängningen kan leda till ett utanförskap från den demokratiska processen på grund av bristande tillgång till eller kunskap om datorer och Internet. Studiens syfte är att belysa äldres upplevelser och erfarenheter av datorer och IT och sin delaktighet i IT-samhället idag. Studien är inspirerad av etnografisk metod och har ett socialkonstruktionistiskt perspektiv där ålder kan förstås som en skapad social kategori.

Ungdomars datoranvändning har ökat de senaste åren och en stor del av ungdomars kommunikation sker via sociala medier. Trots att detta är utbrett bland ungdomar finns lite forskning om fenomenet. I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 står det beskrivet att undervisning bör ske utifrån ungdomars egna erfarenheter, varför sociala medier skulle kunna vara en del av undervisningen.Denna studie syftar till att undersöka hur ungdomar uppfattar visuell kommunikation via sociala medier. De frågeställningar studien ämnar att ge svar på är vilka sociala medier ungdomar använder och hur de kommunicerar visuellt via dem, hur kommunikation skiljer åt mellan olika sociala medier, vad och varför ungdomar kommunicerar med bilder på sociala medier samt hur ungdomar uppfattar sin egen respektive andras visuella kommunikation via sociala medier.Åtta ungdomar i årskurs 9 intervjuades där de bland annat beskrev hur sociala medier fungerar och hur de använder dem, vilka överväganden de gör kopplat till bilddelning, varför de kommunicerar visuellt via sociala medier samt hur de uppfattar andras digitala bildpublicering. I studien framkom att ungdomarna använder flera olika sociala medier eftersom de har olika funktioner och fokus.

Lärare använder IKT i olika utsträckning i verksamheten och de har olika kompetens när det gäller hur verktygen ska användas (Skolverket 2009). Kompetens och kunskapssyn är två begrepp som är nära förbundna. Lärarens kunskapssyn påverkar hur verktygen används i verksamheten och kompetensen påverkar om läraren kan använda verktygen på rätt sätt för att skapa möjligheter till lärande. I uppsatsen studeras lärarens kunskapssyn och hur den påverkar undervisningen med IKT.  Frågeställningar:   Hur kommer kunskapssyner till uttryck i lärarens undervisning med IKT? I uppsatsen görs en litteraturstudie av ett urval av studier som tolkats utifrån hur syner på kunskap kommer till uttryck genom lärarens undervisning med IKT.

BAKGRUND: Bakgrunden beskriver det förändrade kunskapsbehov som samhället nu genomgår och hur lärare i skolans verksamhet hanterar och förhåller sig till detta. Kritiskt förhållningssätt, elevernasmedieanvändning och begränsningar som kan förekomma är andra delar som behandlas.SYFTE: Syftet med studien är att undersöka hur sju lärare i årskurs 4-6 tolkar begreppet digital kompetens och hur de arbetar med digital kompetens i sin undervisning. Ett bisyfte är att undersöka om lärarna tror att de kommande styrdokumentens riktlinjer kring digitalkompetens kommer att förändra deras undervisning, och i så fall påvilket sätt.METOD: Metoderna som använts i studien är self report och delvis strukturerade intervjuer. Vi valde att lämna ut våra self reports först för att låta respondenterna associera fritt angående begreppet digitalkompetens utan påverkan från oss. När vi samlat in svaren formulerade vi individuella frågor utifrån dessa och följde sedan uppdem med delvis strukturerade intervjuer för att få en fördjupad kunskap om lärarnas åsikter.RESULTAT: Studien visar att lärare är positivt inställda till att integrera digitala medier i undervisningen.