Bricoleur, digitala varelser och brus utgör tre viktiga noder, runt vilka mitt konstnärliga arbete rör sig. Parallellt med ett antal av mina verk beskrivs dessa begrepp kortfattat..

SyfteSyftet med denna studie har varit att undersöka vilka delar av upplevelsen som konsumenten får i en fysisk single brandbutik som bör efterliknas och lyftas in i samma företags digitala butik. Det har även varit att se hur väl företag förmedlar sina kärnvärden till sina konsumenter i den fysiska butiken. Slutligen har det undersökts vad som är viktigt när det kommer till egenskaper, funktioner och upplevelsen generellt för konsumenter när de handlar online.ProblemformuleringVad som gör denna studie speciellt intressant är att de single brandföretag jag har undersökt bedriver egen fysisk samt digital butik där de säljer sina produkter, men de har även återförsäljare som säljer samma produkter och blir på så sätt deras konkurrenter. Eftersom dessa single brandföretag har ett varumärke och kärnvärden som de måste leva upp till kan de inte sänka priserna på sina produkter på samma sätt som deras återförsäljare kan. Skulle då lösningen kunna vara att försöka lyfta in upplevelsen konsumenterna får i den fysiska butiken in i den digitala butiken för att förmedla en bra varumärkesupplevelse?SlutsatsDenna studie grundade sig på en modell som beskriver hur en bra användarupplevelse kan skapas.

Detta examensarbete behandlar användandet av smileys och deras roll i kommunikation mellan ungdomar över det digitala mediet. Hur ser användandet av smileys ut bland ungdomar? Vilken mening lägger sändare respektive mottagare i användandet av smileys? Går det att kategorisera och gruppera användarna av smileys utifrån ålder och kön? Denna uppsats behandlar chatt och det chattspråk (innehållande smileys, förkortningar och asterisker) som dagens ungdomar - generation Z, använder sig av dagligen framför sina datorer. En enkätundersökning bland elever vid två år 6-9 skolor och en undersökning via två diskussionsfora på Internet, ligger till grund för resultaten till denna uppsats. Resultaten visar att smileys används som ett uttryck för känslor, sinnesstämningar, ansiktsuttryck, kroppsspråk och tonfall..

Denna rapport beskriver Johanna Hallqvists examensarbete om produktdesign och vegetarianism. Projektet har gått ut på att kombinera dessa ämnen och genom produktdesign som metod uppmuntra och underlätta för människor att äta och tillaga vegetarisk mat. Detta för att köttindustrin har en negativ påverkan på miljön och för att djur behandlas illa. Projektet har innefattat en litteraturstudie och en enkätundersökning för att analysera varför kött inte bör ätas samt för att undersöka hur situationen ser ut i Sverige idag. Vidare har en designprocess genomförts genom bland annat skissning, brainstorming och modellbygge.

Sammanfattning:  Skolundervisningen har idag börjat präglas av alltmer digitala verktyg, där digitaliseringen allt eftersom tagit mer plats i undervisningen. IKT har framförallt riktat sig mot elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, där även forskningen pekar på att elever i behov av särskilt stöd har dragit mest nytta av digitala verktyg. Frågan är hur specialpedagoger ser på IKT och dess användningsområde? Har de samma föreställningar som forskningen lyfter fram? Utgångspunkten för denna uppsats är att undersöka och lyfta fram hur specialpedagoger uppfattar och tänker kring användningen av IKT för dyslektiker. Frågeställningarna behandlar vad specialpedagoger anser om hinder och möjligheter med IKT för dyslektiker, på vilket sätt de anser att IKT påverkar dyslektikers lärande och utveckling och hur de vidare kan bidra till lättare måluppfyllelse samt om de anser att de har tillräcklig kompetens inom IKT och hur de vill vidare utveckla deras IKT kunskaper.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur utvalda elever uppfattar sitt digitala kunnande och hur eleverna uppfattar skolans roll i sammanhanget. Studien utgår ifrån en hermeneutisk vetenskapssyn, vilket innebär att det inte finns något rätt eller fel.  För att undersöka det här genomförs det först en enkätundersökning, för att få statiskt mätbart material. Där efter en sker en djupintervju med ett antal elever för att få mer förklarande svar. Undersökning genomförs i en årskurs 2 klass på ett Teknikprogram i södra Sverige. Enkätundersökningen omfattar 41 elever och djupintervjuerna omfattar 8 st.

Ialladesignprocessermåstemantahänsyntillettmediumsegenskaper.Dettaäringetnyttinomdesign.Ändåförekommerdetoftainommänniska--?datorinteraction(HCI)ochinteraktivsystemdesignattteknikensegenskaperbarasesöversomhastigast.Teknikenäroftaabstraherad,utanatttillräckliguppmärksamhetgestillhurderasdistinktaegenskaperöppnaruppfördesignmöjligheter.IdenhärrapportenbeskrivsetttillvägagångssättsomkallasInspirationalBitsförattblimerbekantmeddesignmaterialetinomHCI,detdigitalamaterialet.Detärocksåettsättförattblibättrepåattförmedlakunskapentillallagruppmedlemmariettinterdisciplinärtdesignteam.InspirationalBitsskapas?snabbtochsmutsigt?menärfulltfungerandesystemibådehard--?ochmjukvara,medmåletattblottaenellerfleraavdedynamiskaegenskapernahosdigitalamaterial..

Inom den digitala ljudtekniken råder idag bithysteri. Nya ljudinspelningssystem med allt högre digital upplösning skapas. Däremot dominerar fortfarande CD-skivan med sina 16 bitar och 44.1 kHz. Är tävlingen om bitarna helt i onödan i avseende på den färdiga produktens ljudupplevelse? Detta arbete försöker utröna om det är möjligt att höra skillnad mellan musikstycken inspelade på olika maskiner i olika upplösning och sedan konverterade till CD-standarden.

Syftet med detta arbete är att studera vad som händer med förskolebarns kommunikation, samspel och lärande i mötet med det digitala verktyget ipad. I denna undersökning har jag även tittat närmare på hur pedagogen förhåller sig och påverkar situationen. Jag har närmat mig undersökningsområdet med en kvalitativ ansats där jag använt mig av observation som metod. Mina observationer har utförts på en förskola där jag studerat barn och pedagoger på två av förskolans avdelningar, en avdelning med barn i åldern 1-3 år och en avdelning med barn i åldern 3-5 år.Resultatet påvisar att barnen blir språkligt aktiv och engagerade i mötet med ipaden. De kommunicerar och samspelar med varandra på många olika sätt.

Syftet med denna studie har varit att utveckla mina kunskaper som illustratör och hitta tekniker och arbetssätt som underlättar arbetet med att skapa bilder till mitt barnboksprojekt. Jag har intervjuat Ilon Wikland som har bidragit med sina erfarenheter gällande illustrationsarbetet. Hon gav mig en inblick i hur hon tänker omkring sitt arbete med att illustrera bilder till barnböcker, vilket gav mig nya infallsvinklar.  Denna undersökning visar också att texten har stor betydelse för bildskapandet och att det är viktigt för illustratören att författaren kan berätta i bilder. Denna undersökning har även bidragit till att jag hittat arbetssätt och teknik som underlättar arbetet med barnboksprojektet.

Today, digital technologies (DT) can be said to play an important role in the Swedish school system. The goal of this essay was to describe DT use by school leaders, in relation to their views on schools? goals and visions, and teachers? and students? use of DTs. Semi-structured interviews were conducted with five school leaders of secondary schools in Umeå municipality, Sweden. The results show that school leaders? use of DTs center on three key tasks: communication, information and administration.

 Den digitala revolutionen möjliggjorde fildelning av musik via Mp3?formatet på en global nivå till miljontals användare. För musikindustrin resulterade detta i att musik inte ansågs vara en produkt utan en tjänst eller service. Det hävdas att denna förändring är anledningen till att musikindustrin har i princip halverat sin omsättning på en global nivå sen 1999. Den digitala revolutionen har kommit att utmana och ifrågasätta den traditionella musikindustrins strukturer och tillvägagångssätt.Vår rapport belyser den digitala revolutionens inverkan på dagens musikbolag.

Denna uppsats har syftat till att undersöka elevers uppfattningar av att arbeta med digitala verktyg i sångundervisning. Med hjälp av inspelningsverktyg i musikstudio fick elever analysera sina egna sångtagningar och på så vis arbeta med självbedömning. Efter tre inspelningstillfällen gjordes intervjuer där intentionen var att fånga de medverkande elevernas uppfattningar av att arbeta med datorstödd självbedömning i sångundervisning. De medverkande eleverna gick i grundskolans senare år. Intervjuerna visar att eleverna uppskattat denna typ av sångundervisning med hjälp av digitala verktyg.

Dagens digitala spel är oerhört komplexa produktioner som ofta kräver en multitud av  sofistikerade verktyg för att förverkligas. Ett intrikat nätverk av moderna lösningar där såväl  visuella som audiovisuella element samverkar för att frambringa fängslande och entusiasmerande  upplevelser är vad som gör dagens spelproduktioner, och ingen annan bransch har sett samma  raketutveckling som spelbranschen sedan dess begynnelse. Ljuddesignens roll i digitala spel har  dock förblivit passiv där andra element tagit an mer dynamiska roller i varierande form.  Generellt sett är ljudet oftast mer ett komplement till de visuella elementen än ett fristående  förmedlingsredskap. Då audiovisuell kommunikation ej delar vissa av de begränsningar som  visuell kommunikation innehar, såsom grafisk processeringskraft, bildskärmsavgränsningar etc,  så ser vi att ljuddesign besitter en stor mängd outnyttjad potential som i teorin hade kunnat  förgylla spelupplevelser kolossalt.Det här arbetet undersöker både genom analoga och digitala medel hur införandet av binaural  lyssning i spelproduktioner kan förbättra navigationsförutsättningarna för användaren avsevärt  då djup och höjd kan skildras mycket mer effektivt, samt hur dess applicering i tredimensionella  miljöer kan främja såväl nöjes­ som lärosyften i så kallade Audio based Environment Simulators  (AbES).

Ja.