Lärplattformar blir ett allt vanligare inslag i den svenska gymnasieskolan. Dessa beskrivs ofta okritiskt som fan­tas­t­iska hjälpmedel både för lärares arbete och för elevers lärande. Syftet med detta examensarbete är att utreda hur lär­plattformar kan fungera som ett stöd i lärares arbete, vilka hinder som kan finnas för detta och vad dessa hinder kan bero på. För att besvara dessa frågor har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med tolv yrkesverksamma gymnasielärare.Resultatet visar att de flesta av informanterna ser att lärplattformar har en funktion att fylla. Framför allt ser de tillgänglighet som en stor för­del.

Syftet med studien var att ta reda på lärares attityder till den digitala klyfta mellan elever och lärares repertoarer och utvecklingen gällande teknik och media. Bakgrunden till detta är några av reaktionerna från de elever jag mött under mina Vfu-perioder, under utbildningen på lärarutbildningen, där min egen repertoar sammanfallit med elevernas och därför lett till positiva pedagogiska erfarenheter.    Studien har genomförts med Grundad teori och i det empiriska materialet har sammanlagt åtta personer intervjuats. Tre djupintervjuer i den första fasen som ledde till ett antal kategorier och därefter följde fyra intervjuer vars frågor baserades på kärnkategorin, uppdatering. I den sista, teoretiserande delen användes en intervjuperson i ett försök att bekräfta eller förkasta teorin. Analysen har lett fram till följande kärnkategori: lärarens uppdaterande av ny media och teknik.

Syftet med denna uppsats var att analysera instruktionsvideon som undervisningsform i ämnet Medieproduktion. Tidigare forskning visade att interaktiva läromedel på ett positivt sätt kunde bidra till lärande. Med det som utgångspunkt var den övergripande frågeställningen i den här studien ifall interaktiva läromedel kunde fungera som komplement till dagens undervisning och i så fall på vilket sätt? Påverkade användandet av instruktionsvideo lärarens roll i klassrummet? Vidare var meningen med studien att undersöka om det redan idag skedde en inlärning utanför skolans ramar via interaktiva läromedel. Samt om det i så fall togs i beaktande av skolans lärare.

Studie- och yrkesvägledning är en profession vilken samtliga, som gått i skolan i Sverige, har en relation till. Vi har samtliga någon gång under skoltiden mött en vägledare. Lika många möten verkar generera lika många historier och de är inte alltid av god karaktär. Det hänger förhoppningsvis ihop med att det idag inte finns något krav på behörighet för att få arbeta som studie- och yrkesvägledare. Det gör att många möten med vägledare har skett utan de kunskaper, förförståelse och professionalism som en utbildad vägledare med behörighet medför.

Syftet med denna uppsats var att analysera Mina kvarter som metod för medborgardialog vid stadsutvecklingen utifrån ett planerarperspektiv i miljonprogramsområdena Fisksätra, Hovsjö och Drottninghög i Stockholm, med hjälp av frågeställningen vilka kvaliteter och brister har Mina kvarter som metod för medborgardialog så som den använts i Fisksätra, Hovsjö och Drottninghög? Materialet samlades in genom litteraturstudie och intervjuer med tjänstemän som arbetade med stadsplanering. Kvaliteter och brister av Mina kvarter analyserades utifrån tre av SKLs elva riktlinjer för en framgångsrik dialog. Resultatet utifrån SKLs riktlinjer innebar att Mina kvarter hade potential att skapa ett förtroende för de förtroendevalda. Genom Mina kvarter breddades deltagandet och i Fisk-sätra hade Mina kvarter bäst förutsättningar till en meningsfull dialog. Innehållet i åter-kopplingen till ungdomarna var svårtolkat.

Användning av Informations- och kommunikationsteknik (IKT) är idag ett naturligt inslag i många människors vardag. Samtidigt uppmärksammas risken med digitala klyftor av flera samhällsinstanser. I detta sammanhang nämns äldre som en av de grupper som riskerar att hamna efter, vilket i förlängningen kan leda till ett utanförskap från den demokratiska processen på grund av bristande tillgång till eller kunskap om datorer och Internet. Studiens syfte är att belysa äldres upplevelser och erfarenheter av datorer och IT och sin delaktighet i IT-samhället idag. Studien är inspirerad av etnografisk metod och har ett socialkonstruktionistiskt perspektiv där ålder kan förstås som en skapad social kategori.

Bo Jemseby har i över 50 år arbetat i den grafiska branschen. Han har under denna period utvecklat egna metoder och uppfinningar för att på så vis förbättra kvalitén på sina tryckta alster. Jemsebymetoden är helt analog och går i huvudsak ut på att förskjuta rastret och ljuset i reprokameran, för att på så vis få fram film som sedan kan överföras till plåt och tryckas. Resultatet blir en bild med världsunik kvalitet.Majoriteten av tryckerierna idag är mer inriktade på att snabbt få en färdig trycksak, tidsvinsten prioriteras ofta mer än kvalitén. I takt med den digitala utvecklingen så har de analoga prepress-metoder mer eller mindre försvunnit.

Denna uppsats har syftat till att go?ra en kartla?ggning o?ver hur personer o?ver 55 a?r anva?nder digitala kanaler info?r resor samt deras a?sikter kring denna anva?ndning. Genom en fallstudie av Kulturresor Europa har studien fa?tt ett producentperspektiv som kan relateras till kartla?ggningen av a?ldersgruppen. Fo?r att genomfo?ra detta har en kvantitativ enka?tunderso?kning legat till grund.

En kvalitetsförbättrande metod som senaste åren blivit vanlig inom Hälso- och sjukvård är Lean Healthcare - en verksamhetsfilosof som går ut på att eliminera slöseri och skapa värde för patienterna. I takt med att informationssystem och informationsteknik (IT) har utvecklats har informationsförsörjning fått en allt viktigare roll i vårdprocessen. Tidigare undersökningar visar dock att vårdpersonalen upplever att det finns många brister kopplade till informationssystem och IT. En explorativ fallstudie genomfördes där kvalitativ data samlades in med hjälp av intervjuer, dokumentstudier samt observation. Syftet var att beskriva hur informationsförsörjningen påverkats i ett kliniskt mikrosystem och i en vårdprocess som infört Lean.

SammanfattningMatematikundervisning kan behandlas ur olika aspekter. I examensarbetet är matematikhistoria i fokus. Jag har undersökt vissa matematikområden, men inte andra. Jag har också förklarat några logiska behov och intressanta motiv bakom dessa matematikområden. Det nämns några kopplingar mellan matematikhistoria och undervisning också.

Syftet med min studie är att belysa hur socialarbetare tänker kring och ser på gravida kvinnor i missbruk. För att undersöka detta har jag genomfört gruppintervjuer, så kallade fokusgrupper, med socialarbetare som arbetar med kvinnor i missbruk. Utgångspunkten för gruppintervjudiskussionerna var så kallade vinjetter, det vill säga fiktiva fall om gravida kvinnor med olika typer av missbruksproblematik. De fyra vinjetterna var utformade som fyra historier om kvinnor med olika missbruksproblematik där alla fyra kvinnor var gravida. Studien är induktiv och analysen av materialet är inspirerad av grounded theory.

Denna uppsats diskuterar hur ett användargränssnitt, anpassat till barn mellan fem och åtta år, skulle kunna se ut. Olika funktioner utav intresse vilken mobiltelefonen kan innehålla, kommer även att diskuteras. Genom test utförande och workshop, för informationssamling och inspiration, vidare genom basering utav kända och kombinerade metoder, skapas det ett digitalt koncept. Uppsatsen kan även ses som en förstudie till vidare och djupare studier inom digitala produkter för barn i åldrarna fem till åtta år..

I dagens affärssamhälle är utbytet av vanliga visitkort i papper enormt. Det är utan tvekan det ledande sättet för människor som träffas första gången att utbyta information i en affärsrelation. Det finns brister gällande uppföljning och hantering av vanliga visitkort och projektgruppen började då fundera på alternativ till pappersvisitkorten.I dagens samhälle flyttas alltmer teknik till mobiltelefoner. En mobiltelefon kan idag användas till allt från att göra bankärenden till att läsa tidningen på nätet, vilket för 15 år sedan skulle låta helt orimligt. Det dyker dagligen upp nya mobilapplikationer som ska underlätta och effektivisera vardagen på något sätt och marknaden är enorm.

Purpose/Aim: The purpose of this thesis is to define and analyse how Swedish record companies work with digital musical content distributors. A more narrow aim is to show how the record companies and with the digital musical content distributors iTunes Music Store and Spotify create incentives for consumer?s to use legal digital music channels through the Internet. To further circle the core of the problem following questions have been asked: How does the record companies provide iTunes Music Store and Spotify with digital content and what is done by the record companies to retain control over the material? How do the record companies view digital musical sales and what incentives are given to consumers to buy music digitally? Finally, What position of power do iTunes Music Store and Spotify have on the digital content arena?Material/Method: The data collected for this thesis is retrieved through personal interviews with representatives from three of the four major record companies Universal Music, Warner Music and EMI and their Swedish branches.Main results: The consumer?s access to digital content through iTunes Music Store and Spotify is of the utmost importance and is a prerequisite.

Denna studie avser att undersöka hur arbetsförhållanden för sportjournalister i Sverige ser ut. Den avser även att se huruvida det skett några förändringar över tid, i takt med ett förändrat medieklimat med teknisk utveckling och en hägrande "tidningsdöd". Uppsatsen bygger på frågeställningen "Hur ser yrkesverksamma sportjournalister på sina arbetsförhållanden i relation till det föränderliga medieklimatet?" och "Hur ser sportjournalister på nya digitala verktyg såsom sociala medier och ökad profilering i samband med den digitala utvecklingen?Arbetet baseras på sju stycken kvalitativa intervjuer som konstruerats efter teori kring sportjounalistik, mediekonvergens, samt en tidigare studie av David Hesmondhalgh & Sarah Baker om arbetsförhållanden i de kreativa näringarna i Storbritannien. Intervjurespondenterna bestod avav sju stycken sportjournalister, med minst tio års erfarenhet av yrket.Studiens huvudsakliga resultat visar att sportjournalister idag ofta har väldigt späckade arbetsdagar, med många timmar och fler arbetsuppgifter än tidigare.