Sök:

Sökresultat:

1188 Uppsatser om Digitala fotspćr - Sida 63 av 80

IKT och lÀrande : En studie kring hur lÀrarens kunskapssyn pÄverkar undervisningen med IKT

LÀrare anvÀnder IKT i olika utstrÀckning i verksamheten och de har olika kompetens nÀr det gÀller hur verktygen ska anvÀndas (Skolverket 2009). Kompetens och kunskapssyn Àr tvÄ begrepp som Àr nÀra förbundna. LÀrarens kunskapssyn pÄverkar hur verktygen anvÀnds i verksamheten och kompetensen pÄverkar om lÀraren kan anvÀnda verktygen pÄ rÀtt sÀtt för att skapa möjligheter till lÀrande. I uppsatsen studeras lÀrarens kunskapssyn och hur den pÄverkar undervisningen med IKT.  FrÄgestÀllningar:   Hur kommer kunskapssyner till uttryck i lÀrarens undervisning med IKT? I uppsatsen görs en litteraturstudie av ett urval av studier som tolkats utifrÄn hur syner pÄ kunskap kommer till uttryck genom lÀrarens undervisning med IKT.

"Man fÄr bara hÀnga pÄ tÄget" - En studie om lÀrares reflektioner kring arbetet med begreppet digital kompetens i skolans verksamhet idag och i framtiden

BAKGRUND: Bakgrunden beskriver det förÀndrade kunskapsbehov som samhÀllet nu genomgÄr och hur lÀrare i skolans verksamhet hanterar och förhÄller sig till detta. Kritiskt förhÄllningssÀtt, elevernasmedieanvÀndning och begrÀnsningar som kan förekomma Àr andra delar som behandlas.SYFTE: Syftet med studien Àr att undersöka hur sju lÀrare i Ärskurs 4-6 tolkar begreppet digital kompetens och hur de arbetar med digital kompetens i sin undervisning. Ett bisyfte Àr att undersöka om lÀrarna tror att de kommande styrdokumentens riktlinjer kring digitalkompetens kommer att förÀndra deras undervisning, och i sÄ fall pÄvilket sÀtt.METOD: Metoderna som anvÀnts i studien Àr self report och delvis strukturerade intervjuer. Vi valde att lÀmna ut vÄra self reports först för att lÄta respondenterna associera fritt angÄende begreppet digitalkompetens utan pÄverkan frÄn oss. NÀr vi samlat in svaren formulerade vi individuella frÄgor utifrÄn dessa och följde sedan uppdem med delvis strukturerade intervjuer för att fÄ en fördjupad kunskap om lÀrarnas Äsikter.RESULTAT: Studien visar att lÀrare Àr positivt instÀllda till att integrera digitala medier i undervisningen.

Anonyma internetkulturer : En studie av ?lurkers? upplevelser

Introduktion: Internet bestÄr idag av flertalet forum som var och en kan karaktÀriseras som eninternetkultur. Dessa forum inriktar sig till att antingen anonymisera sina anvÀndare för attutnyttja yttrandefrihetens maximala potential, eller icke-anonymitet dÀr anvÀndare kankopplas till personliga uppgifter tillgÀngliga till de som vistas pÄ forumet. Allt fler svenskarvÀljer anonymiseringstjÀnster pÄ grund av de digitala övervakningslagarna som har trÀtt i kraftunder 2000-talet. Syftet: syftet med studien Àr explorativt, det vill sÀga att ta reda pÄ hur sÄkallade lurkers, ÄskÄdare, uppfattar anonymitet pÄ internet. Metod: för att samla empirigenomfördes kvalitativa intervjuer med sex stycken sÄ kallade lurkers.

USB-kommunikation med programmerbar ultraljudssÀndare

Inom medicinsk materialteknik utvecklar man injicerbara ben-cement, att anvÀndas för att fylla och reparera defekter med minimala kirurgiska ingrepp. HÀrdningstiden bestÀmmer hur lÀnge man kan arbeta med materialet, och nÀr man kan sy ihop sÄret utan risk för medicinska komplikationer. Det Àr dÀrför av stor vikt att man kan bestÀmma denna tid sÄ exakt som möjligt. En metod baserad pÄ ultraljud hÄller pÄ att tas fram för detta ÀndamÄl. En tillförlitlig mÀtmetod skulle vara till omedelbar hjÀlp bÄde för medicinsk personal och de som utvecklar materialen, vilket skulle kunna innebÀra kortare operationstider för patienterna.

Ungdomar och lokalmedier : En kvanititativ studie i hur gymnasieungdomar i Jönköping anvÀnder lokala medier 2010

Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att kartlÀgga Jönköpings gymnasieungdomars anvÀndning av samtliga professionellt producerade lokalmedier pÄ orten, sammanlagt tolv stycken.461 enkÀtsvar frÄn elever pÄ 18 gymnasieprogram visar att i Jönköping har Ànnu inte den stora vÀrlden konkurrerat ut den lilla. Trots den digitala tidsÄlderns influenser pÄ den unga generationen uppger hela 50 procent av gymnasieungdomarna att de Àr intresserade av lokala nyheter och helst konsumeras dessa via traditionella medier. Samtidigt uppger 44 % att de dagligen eller nÀstan dagligen anvÀnder sociala medier för att ta del av lokala nyheter.Jönköpings-Posten Àr det överlÀgset mest frekvent anvÀnda lokala nyhetsmediet. 26 procent av Jönköpings gymnasieungdomar lÀser den lokala morgontidningen pÄ papper dagligen eller nÀstan dagligen. PÄ delad andraplats med 12 procents daglig anvÀndning ligger nÀttidningen Jnytt och TV4 Jönköping.

IKT i gymnasieskolans svenskundervisning

I föreliggande uppsats undersöks IKT (informations- och kommunikationsteknik) i gymnasieskolans svenskundervisning. Studien har utförts bland annat genom kvalitativa intervjuer av 5 svensklÀrare pÄ fyra olika gymnasieskolor i SmÄland. Författarna försöker ge svar pÄ vilka motiv som ligger bakom den pÄgÄende förÀndringen mot ett mer digitaliserat svenskÀmne, vad och hur dessa förÀndringar rent konkret ser ut samt om svensk-undervisningen blir bÀttre eller sÀmre av IKT. Dessutom har vi försökt ta reda pÄ och besvara hur svensklÀrares attityder till förÀndringen ser ut samt huruvida skolornas 1:1-satsning med en dator per elev har betydelse för förÀndringen mot en IKT-baserad svenskundervisning.De huvudsakliga resultaten visar att det finns olika motiv till integrerandet av IKT i svenskÀmnet pÄ gymnasiet. Vi ser tendenser till nÄgot som kan sÀgas vara ett slags socialiserat behov hos dagens unga dÀr de nya digitala, visuella medierna ser ut att pÄverka och förÀndra den unga generationens sÀtt att hantera sitt lÀrande.

"Gay marriage vs Fag marriage : - En kritisk diskursanalys av Tea Party och Westboro Baptist Church

I föreliggande uppsats undersöks IKT (informations- och kommunikationsteknik) i gymnasieskolans svenskundervisning. Studien har utförts bland annat genom kvalitativa intervjuer av 5 svensklÀrare pÄ fyra olika gymnasieskolor i SmÄland. Författarna försöker ge svar pÄ vilka motiv som ligger bakom den pÄgÄende förÀndringen mot ett mer digitaliserat svenskÀmne, vad och hur dessa förÀndringar rent konkret ser ut samt om svensk-undervisningen blir bÀttre eller sÀmre av IKT. Dessutom har vi försökt ta reda pÄ och besvara hur svensklÀrares attityder till förÀndringen ser ut samt huruvida skolornas 1:1-satsning med en dator per elev har betydelse för förÀndringen mot en IKT-baserad svenskundervisning.De huvudsakliga resultaten visar att det finns olika motiv till integrerandet av IKT i svenskÀmnet pÄ gymnasiet. Vi ser tendenser till nÄgot som kan sÀgas vara ett slags socialiserat behov hos dagens unga dÀr de nya digitala, visuella medierna ser ut att pÄverka och förÀndra den unga generationens sÀtt att hantera sitt lÀrande.

NÀtresebutiker vs fysiska resebutiker : En studie om dess betydelse & funktion pÄ resemarknaden

SyfteSyftet med denna uppsats Àr att analysera och utreda:? NÀtresebutikernas respektive de traditionella fysiska resebutikernas funktion och betydelse i nutid och i framtid? Vilka olika typer av vÀrden som genereras för kunden genom att handla resor i en traditionell fysisk resebutik respektive via en nÀtresebutikMin forskningsfrÄga Àr:Vad karaktÀriserar serviceerbjudandet som nÀtresebutikerna respektive de fysiska resebutikerna levererar till kunden? MetodJag har i denna uppsats anvÀnt mig av en kvalitativ metod i form av personliga intervjuer. Detta metodval föll sig naturligt nÀr tanken med min undersökning var att komma nÀra mitt valda problemomrÄde och dÀrmed gÄ djupet istÀllet för pÄ bredden. Intervjuerna som genomfördes bygger pÄ sex personliga intervjuer med personer som alla har en stark anknytning till Àmnet samt arbetar med resor och försÀljning.SlutsatserDe slutsatser jag har dragit utifrÄn denna studie Àr att internet Àr och kommer att vara den frÀmsta kanal för reseförsÀljning inom en tidsspann pÄ tio Är. De traditionella fysiska resebutikerna har fortfarande en plats pÄ marknaden dÄ de erbjuder kunderna vÀrdet av frÀmst kunskap och en fysisk kontakt som inte internet har.

Ett förlorat kulturarv? : Digitala personarkiv ? problem, lösningar och framtid

This thesis has focused on digital born personal archives; how they are different from analog paper archives and possible ways to overbridge these differences. It is also studied how archivists and librarians are dealing with digital archives, what they think about new proactive solutions when collecting private papers and collections and positive and negative effects with this way to work. The thesis is delimitated to only private collections and digital created material. It do not concern digitized material or electronic documents in government or business organizations.The challenges in digital curation and administration are discussed in aspect of the Records Continuum Model. The empirical material is also put in relation to research in Personal Information Management and identity theory.

Tidsbrist och motstridiga krav : En emotionssociologisk studie av vÄrdpersonalens emotionella arbete i hemtjÀnst

Introduktion: Internet bestÄr idag av flertalet forum som var och en kan karaktÀriseras som eninternetkultur. Dessa forum inriktar sig till att antingen anonymisera sina anvÀndare för attutnyttja yttrandefrihetens maximala potential, eller icke-anonymitet dÀr anvÀndare kankopplas till personliga uppgifter tillgÀngliga till de som vistas pÄ forumet. Allt fler svenskarvÀljer anonymiseringstjÀnster pÄ grund av de digitala övervakningslagarna som har trÀtt i kraftunder 2000-talet. Syftet: syftet med studien Àr explorativt, det vill sÀga att ta reda pÄ hur sÄkallade lurkers, ÄskÄdare, uppfattar anonymitet pÄ internet. Metod: för att samla empirigenomfördes kvalitativa intervjuer med sex stycken sÄ kallade lurkers.

E-kommunikation pÄ arbetsplatsen : Medarbetares upplevelser av chefens e-postkommunikation

Snabb, teknisk utveckling har förÀndrat kommunikationen pÄ arbetsplatsen. Den virtuella kontexten har bidragit med digitala kommunikationssÀtt, dÀr e-posten Àr den populÀraste. Fördelarna Àr stora. E-posten sparar tid och Àr kostnadseffektiv. Enligt tidig forskning har organisationers prestationer i stor utstrÀckning berott pÄ kommunikationen och relationen mellan chefer och medarbetare.

Att arbeta med ungdomar. Hur Stadsbiblioteket i Malmö arbetar med ungdomar via nya medier.

Studiens syfte Àr att belysa hur organisationen Malmö Stadsbibliotek arbeta med ungdomar via nya medier och dÀrigenom lyfta fram strategiska förslag inom omrÄdet. Malmö Stadsbibliotekets arbete med ungdomar och nya medier studeras genom kvalitativa intervjuer med fem anstÀllda och en innehÄllsanalys med retoriskt perspektiv av webbplatsen Ungdomssidan. Strukturer rörande digital kommunikation med ungdomar synliggörs och problematiseras i förhÄllande till tidigare forskning, historiska och teoretiska ramverk. Det teoretiska ramverket tar ansats frÄn kultursociologen Pierre Bourdieus teori om kulturella fÀlt och tre centrala begrepp och teoretiska ramverk inom: kommunikation, makt och interaktivitet. Det framgÄr att Malmö Stadsbibliotek inte arbetar mÄlgruppsanpassat via nya medier. Det finns inte nÄgon digital verksamhet för ungdomar med en möjlighet till interaktion mellan ungdomar eller med personalen.

IT i fritidshemsverksamheten : FritidslÀrares instÀllningar till och anvÀndningav IT och digitala spel i verksamheten

Syftet var att undersöka skillnader mellan olika studentgrupper uppdelat efter Är av arbetslivserfarenhet och Älder. Detta för att se om arbetslivserfarenhet och Älder hade nÄgon betydelse för studenters interna motivation, externa motivation, amotivation och kontrollokus. I tvÀrsnittsstudien deltog 71 studenter (60 kvinnor och 11 mÀn) frÄn en högskola i Mellansverige och deltagarnas Älderspridning var 19-47 Är. Undersökningen byggde pÄ tvÄ enkÀter; The Academic motivation scale (AMS-C28) for college students (Ryan & Deci, 2000) och Academic locus of control scale for college students (ALC) (Trice, 2013). Statistiskt signifikant skillnad fanns mellan en studentgrupp som var 19-22 Är gamla och en studentgrupp som var 26 Är och Àldre pÄ kontrollokus, dÀr resultatet visade att den Àldsta gruppen upplevde mer externt kontrollokus Àn den yngre gruppen.

Acceptans för efterbehandling av ljudpÄ en surfplatta

De senaste fyrtio Ären har fört fram innovationer i hur vi gör musik och det sÀtt som vi arbetar medefterbehandligen av musik. Den digitala framvÀxten har möjliggjort för program och produkter attutvecklas i syfte att förbÀttra och förenkla arbetsflödet för efterbehandlingen. Denna studiefokuserar pÄ anvÀndningen av surfplattor i arbetsflödet och om detta kan hjÀlpa en musiker iefterbehandlingen att föra fram sin estetiska vision. Vi har undersökt detta omrÄde genom attanvÀnda ett antal metoder. En semistrukturerad fokusgrupp med ett band utfördes i syfte att fÄÄsikter frÄn aktiva musiker och se hur de kÀnde angÄende möjligheten att efterbehandla sin egenmusik pÄ en surfplatta och se om de trodde att det var ett bra sÀtt för att arbeta fram sin vision.

DIGITALA RUM OCH RUMSLIGA DIGITALISERINGAR - hur hemmet tar plats p? Instagram

In a world obsessed with the visual our homes have gone viral. Through the frame of Instagram family members seems switched to furnitures and the so-called smartphone surely opened the door to new, digital places. Social media has become part of the life of many and, as an effect, also of the way we do our homes. In the era of digitalization, the concept of sharing has gotten some new dimensions where the borders of private and public, here and there, becomes blurred. Why do people post pictures of their homes on Instagram? How is it performed and what boundaries are pushed in the process? These have been some of the main topics guiding this thesis.

<- FöregÄende sida 63 NÀsta sida ->