Syftet med studien var att studera förÀldrainvolvering och barns motivation till tennis utifrÄn förÀldrars perspektiv relaterat till Tennis Syds pÄgÄende projekt Tennis10s. I studien deltog 64 förÀldrar i Äldrarna 31-58 Är (m=41,69 sd=5,14) varav 26 var kvinnor (m=40,08 sd=4,98) och 38 mÀn (m=42,79 sd=5,01) som hade barn aktiva inom tennis i Äldrarna 6-11 Är. I studien anvÀndes instrumenten Motivation Till Idrott samt Parental Involvement Sport Questionnaire. Resultaten visade att förÀldrar rangordnade kompisskap, laganda, glÀdje och kompetens som de frÀmsta motivationsfaktorerna till att sitt barn spelar tennis. FörÀldrarna rangordnade beröm och förstÄelse samt aktiv involvering som de mest förekommande beteendena i sitt upplevda engagemang kring sitt barns tennis deltagande.

Elever fÄr allt fler hjÀlpmedel som kan anvÀndas till fusk och det Àr enklare att plagiera arbeten i det allt mer tekniska samhÀllet. NÀr man skrev med papper och penna fick man lov att förbereda sig genom att skriva en fusklapp, idag kan man komma Ät internet med sin dator eller mobiltelefon direkt man mÀrker att en uppgift Àr för svÄr. Den nya tekniken har Àven inneburit att det blivit lÀttare att upptÀcka vissa typer av fusk. Den underlÀttar samtidigt pÄ mÄnga andra sÀtt som att det gÄr att se klockslag nÀr en elev lÀmnat in sin uppgift eller att uppgifter sparas i digital form vilket gör att de gÄr snabbt och enkelt att söka reda pÄ vid ett senare tillfÀlle.Metoden som anvÀnts var kvalitativa intervjuer med fem gymnasielÀrare pÄ en skola som ligger i framkant inom tekniken. Det som efterfrÄgats i intervjuerna var i huvudsak pÄ vilket sÀtt internet, mobiltelefoner, bÀrbara datorer och annan IT pÄverkat hur eleverna fuskar och hur lÀrarna hanterar detta.

Close to the city center of Reykjavik lies the combined national- and university library of Iceland. Usually, these two types of institutions are separated. The purpose of this essay is to investigate how the library in fact selects the new digital material to offer the users in Iceland, and if the combined mission creates any problems or conflicts.The investigation examines the planning and the content of the digital library, what user groups are addressed and how the organisation is held together despite the different missions. If cultural context in Iceland makes a difference for what is selected and offered to the users is also discussed.Six informants in strategic library positions dealing with the digital national- or university library, were interviewed. The answers have been analysed in light of the library&information literature on building and maintaining digital library collections and organizational and marketing theory.The main result of the study is that the informants do not see a conflict between the missions of the organisation, although traces of a struggle were found in some areas.

Syftet med denna uppsats Àr att utreda och diskutera vad i hÀndelsekedjan vid orgelspel som pÄverkar touchen i klaviaturer kopplade till digitala respektive akustiska instrument och att jÀmföra skillnaden för det musikaliska uttrycket. FrÄgestÀllningar jag utgick ifrÄn var: ?Vad i hÀndelsekedjan, frÄn tangent till klingande ljud, Àr av betydelse för en bra touch?? samt ?Vilken betydelse har klaviaturen för de musikaliska uttrycksmöjligheterna??För att utreda ovanstÄende har jag mÀtt upp spel- och bottenvikter hos olika klaviaturer. Som konstnÀrlig del valde jag att spela in ett stycke av Klaus Huber till grund för de resonemang jag fört kring olika delar av klaviaturer och dess pÄverkan pÄ det musikaliska uttrycket. I resultatdiskussionen konstaterade jag att mekaniska klaviaturer upplevs mer levande just pÄ grund av sin ojÀmnhet.

Jag ville undersöka om man kan anvÀnda en PowerPoint som lÀromedel för att elever ska fÄ kunskap om och förstÄ vikten av kÀllkritik. Jag ville fÄ svar pÄ hur eleverna resonerar nÀr de hittar kontrasterade kÀllor som berÀttar om samma sak men ur olika synpunkt. I undersökningen kan jag ocksÄ fÄ veta hur jag som pedagog kan underlÀtta inlÀrning av kÀllkritik med hjÀlp av en historia frÄn svunnen tid som krÀver förklaring inom omrÄden som nyhetsförmedling, arbetslöshet, svÀlt och prostitution. I undersökningen ingick 19 elever ur medieprogrammet frÄn Älder 16 - 18 Är som blev tilldelade olika material men som handlade om samma historia. DÀrefter genomfördes en diskussion om inlÀrning, kÀllkritik, lÀroböcker och den digitala presentationen vilket resulterade i en jÀmförelse. Att fÄ elever sjÀlva kÀnna ett behov av att ifrÄgasÀtta kÀllor Àr starkt kopplat till mitt arbete om Jack the Ripper eftersom historien innehÄller mÄnga teorier och spekulationer. Den digitala presentationen i sig ger inte elever totala Àmneskunskaper i kÀllkritik utan det Àr i samspel i diskussioner med lÀrare och klasskamrater dÀr eleverna kan nÀrma sig ett flertal av olika kurser och mÄl.

Purpose: The purpose of this study is to examine how travel companies have adapted to a digital society and how they use the Internet as a marketing channel.Problem: How have current travel companies adapted to the development of the Internet and how do they use Internet as a marketing channel? Are there any differences in the marketing strategies of different types of travel companies and does the clientele have any impact on the selected marketing method?Method:  This study has been formed by a qualitative approach. Interviews have been conducted with employees at different travel companies across Sweden. The qualitative approach has been chosen to create a deeper understanding and give a broader knowledge to our study.Conclusion: Companies today use the Internet as one of their primary marketing channels, these are mainly websites and social media. The companies agree that aligning themselves after a digital society and new innovations is key to compete in the market.

De digitala spelen tar allt större plats i vÄrt vÀsterlÀndska samhÀlle. Tiden dÄ spelande bara var för de mest inbitna datorfantasterna Àr sedan lÀnge förbi. Idag konkurrerar spelindustrin med bÄde film- och musikindustrin om konsumenternas uppmÀrksamhet.Trots det har forskning kring de digitala spelen lÀnge Äsidosatts. Men en process Àr nu i full gÄng för att etablera forskning kring spel och dess innehÄlls- och uttrycksmÀssiga aspekter som ser bortom frÄgan om eventuella skadliga psykologiska effekter och liknande. Men denna process Àr ung och oenighet rÄder om hur spelen som studieobjekt ska behandlas.Denna debatt som utgÄr frÄn tvÄ olika ansatser; den narratologiska och ludologiska, har visat sig vara central i forskarvÀrlden.

I den hÀr uppsatsen diskuteras processen att utveckla digitala karaktÀrer för film, frÄn att ta fram en design i 2D, till att översÀtta den pÄ ett logiskt och effektivt sÀtt till en 3Dmodell..

Detta examensarbete Àr en undersökning av digitala lÀromedel i slöjd, dÄ frÀmst ur ett trÀslöjdsperspektiv. Arbetet genomförs som ett gestaltande arbete. Detta innebÀr att arbetet bestÄr av tvÄ delar, förutom den skriftliga delen har jag Àven skapat ett anat material i form av ett digitalt lÀromedel som kan anvÀndas i slöjdsalen vid trÀslöjdsundervisning. DÀrför bestÄr arbetet av tvÄ delar, en skriftlig del och en digital instruktionsfilm. Instruktionsfilmen bestÄr av bÄde rörliga och fasta bilder i ett bildspel. Min avsikt med arbetet Àr att bidra till utveckling av undervisning i Àmnet slöjd.

Med ambition att höja skolornas kvalitet har allt fler kommuner valt att ansluta sig till det sĂ„ kallade en-till-enprojektet, vilket innebĂ€r att varje lĂ€rare och elev ska fĂ„ tillgĂ„ng till varsin dator. Denna studie bygger pĂ„ teori om digitala klyftor och tidigare forskning om en-till-en som visar pĂ„ en förstĂ€rkning av klyftor bĂ„de mellan hög- och lĂ„gpresterande elever och mellan resursstarka och resurssvaga skolor.NĂ€r det inte finns nĂ„gon tillhörande strategi för hur datorerna ska implementeras i undervisningen och detta lĂ€mnas till de enskilda skolorna och lĂ€rarna sjĂ€lva att rĂ€kna ut, tar uppsatsen sin utgĂ„ngspunkt i antagandet att projektet kan komma att förstĂ€rka klyftorna bĂ„de i och mellan skolor Ă€ven i Sverige.Genom en undersökning med syftet att klarlĂ€gga hur projektet fungerar pĂ„ en enskild skola, kunde genom intervjuer, enkĂ€ter och observationer indikationer fĂ„s fram om vilka faktorer som kan komma att pĂ„verka projektets framgĂ„ng. Undersökningen visar att skolans kontext, lĂ€rarnas tid och egenintresse, samt elevsammansĂ€ttningen Ă€r nĂ„gra av de faktorer som pĂ„verkar projektets framgĂ„ng. Slutsatsen blir sĂ„ledes att beroende pĂ„ den enskilda skolans möjligheter att pĂ„verka och hantera nĂ€mnda faktorer kommer projektet fĂ„ olika utdelning pĂ„ olika skolor, vilket med stor sannolikhet kan komma att förstĂ€rka befintliga klyftor bĂ„de i och mellan skolor.Uppsatsens syfte Ă€r att bidra till en insikt om en förstĂ€rkareffekt mellan svenska skolor, skolklasser och elever i och med en-till-enprojektet, samt en förstĂ„else för att bĂ„de lĂ€rare och elever behöver avsatt tid för utbildning i hur man bĂ€st anvĂ€nder datorn i undervisningen.Ämnesord: en-till-enprojektet, digitala klyftor, elevdatorer.

Denna examensuppsats Àr ett resultat av en observationsstudie utförd pÄ ett svenskt företag, verksam inom musikbranschen. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkter Àr relationsmarknadsföringsteori och konvergensteori. Relationsmarknadsföring, Àven förkortat RM utgÄr frÄn nÀtverksteori och idén om att kommunikation flödar mellan noder (som exempelvis utgörs av personer, organisationer och till och med datorer) sammankopplade av relationer i ett nÀtverk. Konvergensteori bygger pÄ konvergens vilket innebÀr att tvÄ tidigare Ätskilda ting gÄr samman till en enhet. UtifrÄn detta Àr uttrycket konvergenskultur sprunget.

Tekniken expanderar pÄ olika sÀtt inom skola och utbildning i den digitala tidsÄldern. Ett uttryck för detta Àr sÄ kallade 1:1-lösningar, det vill sÀga tekniklösningar dÀr varje elev har sin egen dator. Det anstÄr forskningen att klargöra hur tekniken bör integreras i undervisningen för att pÄ bÀsta sÀtt frÀmja elevernas lÀrande, vilket torde vara sÀrskilt angelÀget nu dÄ det Ànnu inte Àr vederhÀftigt belagt att digitala verktyg faktiskt har en potential att frÀmja elevers lÀrande.Denna fallstudie utgör formen av ett förslag pÄ hur tekniken kan integreras i undervisningen för att frÀmja elevers lÀrande i 1:1-lösningar. Genom en fenomenologiskt inspirerad ansats fokuseras gymnasieelevers upplevelser av ett digitalt verktyg, lÀrplattformen Socrative. Centrala frÄgestÀllningar Àr hur Socrative kan fungera som ett stöd för elever i deras lÀrande och hur detta verktyg kan pÄverka elevers motivation.

Jag ville undersöka om man kan anvÀnda en PowerPoint som lÀromedel för att elever ska fÄ kunskap om och förstÄ vikten av kÀllkritik. Jag ville fÄ svar pÄ hur eleverna resonerar nÀr de hittar kontrasterade kÀllor som berÀttar om samma sak men ur olika synpunkt. I undersökningen kan jag ocksÄ fÄ veta hur jag som pedagog kan underlÀtta inlÀrning av kÀllkritik med hjÀlp av en historia frÄn svunnen tid som krÀver förklaring inom omrÄden som nyhetsförmedling, arbetslöshet, svÀlt och prostitution. I undersökningen ingick 19 elever ur medieprogrammet frÄn Älder 16 - 18 Är som blev tilldelade olika material men som handlade om samma historia. DÀrefter genomfördes en diskussion om inlÀrning, kÀllkritik, lÀroböcker och den digitala presentationen vilket resulterade i en jÀmförelse. Att fÄ elever sjÀlva kÀnna ett behov av att ifrÄgasÀtta kÀllor Àr starkt kopplat till mitt arbete om Jack the Ripper eftersom historien innehÄller mÄnga teorier och spekulationer. Den digitala presentationen i sig ger inte elever totala Àmneskunskaper i kÀllkritik utan det Àr i samspel i diskussioner med lÀrare och klasskamrater dÀr eleverna kan nÀrma sig ett flertal av olika kurser och mÄl.

I denna uppsats har vi under hösten 2013 undersökt hur sju stycken lĂ€rare i skolor som gett en dator till varje elev ser pĂ„ sina nya pedagogiska verktyg och vilka utmaningar dessa lĂ€rare stĂ€lls inför. Vi har anvĂ€nt oss av en induktiv kvalitativ semistrukturerad intervju-metod till denna studie och vĂ„r studie innefattar skolor som har antagit nĂ„gon form av 1 till 1 i sin verksamhet och ligger geografiskt förlagda till sydöstra Sverige.  VĂ„r undersökning visar pĂ„ en bild av hur attityderna kan se ut hos lĂ€rarna ute i skolorna kring urvalsprocessen, sociala medier, kĂ€llkritik, lĂ€romedelskritik, fortbildning, tekniska problem, lĂ€rarnas arbetsbelastning samt digitala lĂ€r-resursers mervĂ€rden.  De digitala lĂ€r-resurser som informanterna till vĂ„r studie anvĂ€nder har till största del varit egenproducerat material och digitala lĂ€roböcker. NĂ€r det gĂ€ller olika förutsĂ€ttningar som ges informanterna till att utveckla sin egen kompetens inom IKT och utveckla bruket av IKT i skolan gĂ„r det att se att detta skiljer sig mellan skolorna som vĂ„ra informanter arbetar pĂ„. Vissa av vĂ„ra informanter menar att den kompetensutveckling som erbjuds i form av utbildning för lĂ€rarna ligger pĂ„ för lĂ„g nivĂ„, medan andra lĂ€rare menar att den saknas helt.  De huvudsakliga fördelarna vĂ„ra informanter har uppgett med IKT i skolan Ă€r att de kan individanpassa undervisningen bĂ€ttre för elever som har olika typer av inlĂ€rningssvĂ„righeter. Även fördelen att göra undervisningen mer levande och intressant Ă€r ett Ă„terkommande argument till detta.

The aim of my study is to look at two specific schools and their work with Internet in the classroom and compare their work to what experts say about how you should educate. The study focuses on how teachers guide the students to be critical to the information they encounter on the internet. What do the experts say? How should the teachers work with Internet in the classroom? What do the teachers say about their work with Internet? What do the teachers say regarding children and the Internet?  To answer these questions I have interviewed two teachers from different schools, which had classes with children 6 to 8 years old. The schools are very different from each other concerning investment on Internet devices in the classroom.