Syftet med den här undersökningen är att studera, beskriva och analysera högstadieelevers förståelse om hållbar utveckling i ämnet hem- och konsumentkunskap. Två forskningsfrågor har formulerats för att besvara syftet. Undersökningen har genomförts med hjälp av både enkäter och intervjuer och för att tolka resultatet har en innehållsanalys gjorts. Där kunde fyra kategorier urskiljas: Mat och miljömärkning, Jämställdhet, Etik, normer och värderingar samt Energi och miljöproblem. Kategorierna är åtskilda men inte så distinkt eftersom de överlappar varandra i vissa avseenden.

sustainable development, environment.

Syftet med vår studie var att undersöka hur förskollärarna på förskolor som har fått utmärkelsen Skola för hållbar utveckling arbetar med hållbar utveckling i förskolan, ta reda på hur förskollärares förståelse för hållbar utveckling ser ut och i vilken mån förskollärarna i sitt arbete utgår från de tre aspekterna ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. Vi valde att använda oss av kvalitativa individuella intervjuer. Vi har intervjuat fem förskollärare från två olika kommuner, varav tre stycken arbetade på samma förskola men på olikaavdelningar. Resultatet av vår studie visar både på likheter samt olikheter i förskollärarnas arbetssätt med hållbar utveckling i förskolan, där temainriktat arbete, återvinning samt barns delaktighet är sådant som präglar förskolornas arbete. Barns delaktighet och medvetenhet om hållbar utveckling lyfts fram av förskollärarna som viktiga delar i deras förståelse av hållbar utveckling.

Syftet med undersökningen är att utveckla en förståelse av vad som krävs för en framgångsrik implementering av digitala lärresurser i samhällskunskapen på gymnasiet. Syftet undersöks genom fyra frågeställningar som riktas mot skolors tekniska förutsättningar, lärares digitala kompetens, hur och när digitala lärresurser används samt hur eleverna påverkar lärarnas användning. Undersökningen har en kvalitativ forskningsstrategi som genomförts genom semistruturarade intervjer med sju samhällslärare på tre gymnasieskolor i Malmö. Undersökningen utgår ifrån Mishra och Kohlers teori om TPCK (technical, pedagogical and content knowledge) syftar till att medvetandegöra teknikens dynamiska samband med pedagogiken och ämneskunskapen. Undersökningens resultat visar att samhällslärarna använder digitala lärresurser för att aktualisera och konkretisera sin undervisning samt för att motivera eleverna. De digitala lärresurserna används främst som ett komplemet till tradtionella läromedel i form av sekundärt digitalt material. Användningen påverkas starkt av IT-infrastruktur och lärarkompetens. Lärarna ställer sig postivt till en ökad användning av digitala lärrserser men efterlyser en större pedagogisk vision och utbildning i hur digitala lärresurser kan användas pedagogiskt i undervisiningen.

The company Pilotfish has developed the system MIVEO which is used by car-sharing to wirelessly monitor, book or otherwise manage a fleet of cars. In a car pool the system has three different types of users with varying degrees of eligibility. These are end users, administrative and service personnel. We have chosen to focus on opportunities to streamline the administrator and service personnel work with a mobile service, as these users of MIVEO often are movable and mobile. From this position we have in the study attempted to answer the following question: How can mobile services used to streamline administrative tasks? This study is about developing a mobile application that will contain the same features as the existing system, but must be mobile suit.

This study explores Sweden's climate change denial by analyzing the spoken-word discourse of its countermovement, focusing on digital media content from Swedish parliament member Elsa Widding with an aim to provide empirical insights into the discourse of Sweden's Climate Change Countermovement (CCCM). Questions guiding this study are: What are the most prevalent topics and themes related to climate change denial and skepticism? How do they align with established categories of climate change denial, shaping the overall narrative? What mobilizing ideas and meanings are present, how are they shaped, and how do they contribute to the movement's goals? The material consists of Elsa Widding's complete audio-based "movement texts'' from 2019-2023, including YouTube content, podcasts, and appearances on Riks, totaling over 2000 minutes of audio transcribed into text via AI technology. Methodologically, this study adopts a mixed-method approach which blends computational pattern detection, topic modeling, clustering, and spatial relationship mapping techniques, along with qualitative content and framing analysis. Theoretically, the study employs a perspective which uses epistemic and response skepticism to examine climate change denial, viewing it through the lens of countermovements and social movement framing. The study's main contribution lies in the enablement of comprehensive analysis of a large audio-based dataset, achieved by leveraging recent AI advancements for reliable audio-to-text conversion combined with topic modeling.

Svenska Kraftnäts (SvK) uppdrag är att förvalta och driva stamnätet för el i Sverige. Anläggningsbeståndet består av ca 16 500 km 400 kV och 220 kV ledningar, ca 170 st stationer samt ca 6 000 km telekommunikationsnät. De äldsta stamnätsanläggningarna byggdes under 1930-talet.Merparten av anläggningarna är byggda långt innan datorstöd användes vid dokumentationen, därför är det mestadels fysiska original i arkivet. Digitala original har levererats med nya anläggningar sedan mitten av 1990-talet. I dagsläget motsvarar de digitala originalen uppskattningsvis 10-20 % av totala antalet dokument.Underhåll av SvK:s anläggningar utförs på entreprenad.

Vårt syfte med detta arbete är att undersöka hur olika lärare tänker kring att arbeta med hållbar utveckling i sin undervisning utifrån dess tre dimensioner, social-, ekonomisk-och ekologisk hållbarhet. Vi ville se hur lärare arbetar med dessa tre dimensioner i sin undervisning. Vi har använt oss av en intervjustudie med fyra lärare på två olika skolor. Lärarna undervisade i olika ämnen, såsom svenska, samhällsoriterande ämnen och naturorienterande ämnen.Vi har använt oss av Deweys teori om praktisk utbildning och begreppet ?learning by doing?.

The aim of this study was to map the prevalence of aeolian sand dunes in Västerbotten, northern Sweden to find dunes formed during earlier deglaciation phases, which was then preserved in cold-based conditions during the youngest stadial of the Weichselian glaciation. These preserved dunes were expected to be covered by a layer of till and have a rather faint morphology compared to dunes formed during the Holocene. Consequently, high resolution LIDAR-derived images from the Swedish mapping, cadastral and land registration authority (Lantmäteriet) was used to detect the dunes throughout an area covering most of Västerbotten, above the highest coastline and below the mountain range. The analysis resulted in several new findings of aeolian dunes compared to the findings in the quaternary soil map created by the Geological Survey of Sweden. Despite the fact some of the dunes at the LIDAR-derived image had a strange faint appearance, it was quickly evident during the fieldwork that the aeolian sand was not covered by till on any of the dunes visited.

Med denna studie vill vi beskriva hur förskollärare ser på sin egen betydelse för barnens motoriska utveckling under utomhusvistelsen. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer eftersom studien riktar sig mot hur förskollärarna ser och uppfattar sig själva. Vi intervjuade sju verksamma förskollärare i en medelstor kommun i Norrbotten. Resultatet visade att de ser sin betydelse som viktig på olika sätt. Förskollärarna anser att de ska finnas där för att uppmuntra och utmana barnen i deras utveckling.

Syftet med den här studien har varit att analysera informationsbehovet hos vemdalsområdets besökare för att se hur Destination Vemdalen AB i framtiden skall bedriva en funktionell gästinformation som möter konsumenternas behov. Här vill vi bidra med ett ramverk för en hållbar verksamhet i framtiden. Undersökningen är baserad på en enkätundersökning bland Destination Vemdalens besökare, intervjuer med personer på strategiska poster inom turismnäringen samt informella intervjuer med aktörer i position med mycket gästkontakt där allmän service efterfrågas. Studien har visat att turistbyråns roll är föråldrad och att en teknisk revolution inom gästinformationens utveckling måste till för att möta konsumenternas behov. Vidare visar undersökningen att besökarna litar mer på fysiska personer än digitala källor, dock använder sig många av den nya tekniken av praktiska skäl då den är mer tillgänglig.

Svenska Kraftnäts (SvK) uppdrag är att förvalta och driva stamnätet för el i Sverige. Anläggningsbeståndet består av ca 16 500 km 400 kV och 220 kV ledningar, ca 170 st stationer samt ca 6 000 km telekommunikationsnät. De äldsta stamnätsanläggningarna byggdes under 1930-talet.Merparten av anläggningarna är byggda långt innan datorstöd användes vid dokumentationen, därför är det mestadels fysiska original i arkivet. Digitala original har levererats med nya anläggningar sedan mitten av 1990-talet. I dagsläget motsvarar de digitala originalen uppskattningsvis 10-20 % av totala antalet dokument.Underhåll av SvK:s anläggningar utförs på entreprenad.

Den här undersökningen rapporterar tankar och reflektioner kring miljö och hållbar utveckling från några elever i slutet av skolår 5. Dessa har jämförts och tolkats mot tidigare undersökningar, Lpo 94 samt en teori som behandla inlärningens processer. Utifrån de två gruppsamtal som vi genomfört presenteras i resultatdelen att vår undersökning till viss del stödjer en av Skolverkets nationella utvärderingar Tema tillståndet i världen samt att elevernas tankar är fragmentariska och att de känner en viss oro inför framtidens miljöproblematik. Vi har även sett att elevernas reflektioner rör de aspekter som definierar hållbar utveckling, nämligen ekologiska, ekonomiska och sociala..

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur en grupp gymnasielever resonerar kring sambandet mellan konsumtion och hållbar utveckling. Vi undrar även hur eleverna ser på skolans roll i lärande för hållbar utveckling. Arbetet är baserat på två kvalitativa fokusgruppsintervjuer med gymnasieelever från två olika program och skolor. Fyra omvårdnadselever på den ena skolan deltog i en fokusgruppsintervju medan de övriga fyra eleverna, som gick i samhällsprogrammet på en annan skola, deltog i den andra fokusgruppsintervjun. Resultatet visade att de flesta eleverna förstår hur konsumtion kan påverka omvärlden och att de även känner att de kan påverka genom medvetna konsumtionsval. I det här sammanhanget lyfter eleverna fram empatiskt förhållningssätt som nyckeln till att skapa engagemang. Eleverna upplever att de lever i två kunskapsvärldar, en i skolan och en utanför skolan.

Jag kommer i denna uppsats beskriva den designprocess som pågått vid skapandet av en webbaserad informationsplattform från koncept till slutprodukt.Mitt uppdrag har varit att effektivisera en webbyrås nuvarande sätt att hantera och sprida information på, som bestod av en blandning mellan digital och analog information, och skapa en ny webbaserad informationsplattform. Den nya webbaserade informationsplattformen ska kunna samla all information på en plats och skapa ett effektivare informationsutbyte mellan de anställda på företaget.Jag har använt mig av två teoretiska ramverk; Nielsens tio heuristics samt Krugs visuella design hierarki.Jag har arbetat nära beställaren för att kunna skräddarsy webbplatsen till deras behov.Resultatet efter ett omfattande arbete med designmallar och front-end kodning blev grunden för webbyråns webbaserade informationsplattform, utvecklad för att effektivisera spridningen av information på företaget..