The report descripbs how a diplexer for a hybrid analog/digital filterbank has been constructed and tested. A diplexer divides the frequency band into two different bands that do not who doesn't overlapp each other. The sampling rate for the two ADC:s is 80 Msps, and therefore it is advantage to have zero at 80 MHz. The reason for this is that a proposed class of hybrid filterbanks with very good quality requires a zero at or close the sampling frequency to work well. The diplexer was made in three versions.

Detta examensarbete är en utvärdering av ett amerikanskt undervisningsmaterial inom naturvetenskap och teknik som hämtats till Sverige för att utprovas i svenska skolan. Projektet som förkortas STC, vilket står för"Science and Technology for Children", drivs i Kungliga Vetenskapsakademin och Ingenjörsvetenskapsakademins regi.. Materialet består av 24 teman som är avsedda att användas i år 1-6. Hittills har sex teman översatts till svenska och detta undervisningsmaterial utprovas i några av Linköpings kommuns skolor sedan hösten 1997.När jag fick höra talas om att ett undervisningsmaterial hämtas till Sverige från ett annat land, som har sina egna nationella styrdokument, väcktes mitt intresse för att jämföra hur materialets innehåll stämmer överens med de svenska styrdokumenten. Huvudsyftet med detta arbete är att undersöka i hur stor utsträckning de mål som anges i de svenska kursplanerna för biologi, fysik, teknik och kemi i grundskolan, kan uppfyllas genom att använda detta amerikanska läromedel.

One of the main tasks of the Swedish Armed Forces over the past few years has been International assignments, which increased the importance of the Lessons Learned process. Methods of simulator training with computers have become more frequent and the technical ability to collect digital data from sensors has been developed as well. This work demonstrates how the experience of Lessons Learned can be communicated with the computer simulator StriSimPC and how modern technology in future support experiences from the Lessons Learned process at the tactical level in the Army.Currently knowledge sharing consists of several processes and strategies in the Swedish Armed Forces. This is done by written reports, oral presentations and different practical exercises.This case study shows the functions of the simulator StriSimPC, methods of training and how it is used today. The study also describes the future opportunities, where digital metadata acquired from the modern combat vehicles could contribute sharing of experience in the Lessons Learned process.The summarized conclusions indicate that StriSimPC can combine the two strategies for personalization and codification of knowledge transfer to reach a higher level of learning.

Genom kvalitativa intervjuer med barn i förskoleklass och genom enkätundersökningar hos pedagoger har jag fått svar på mina frågeställningar som handlar om pojkar, flickor och deras leksaksval då det gäller teknikbaserade leksaker. Syftet var att försöka se om det fanns skillnader i valet och användandet av dessa leksaker och i så fall försöka tydliggöra dem, och dessutom ta reda på varför barnen är olika i sina leksakspreferenser.Resultatet påvisar att för barnen i denna förskoleklass är konstruktionsleksaker ett frekvent val i verksamheten. Alla barn leker med dessa leksaker, dock skiljer sig preferenserna åt beroende på om man är flicka eller pojke, både i hemmet och i förskoleklassen. Hur barnens preferenser uppkommer finns det delade meningar om, dock är huvudteorin enligt de forskarna/författare jag tagit del av, socialt betingat.Pedagogiska slutsatser är att som pedagog måste man arbeta på ett målmedvetet sätt då det gäller leksaker och genus, man skall alltid ha med sig att leken har stor betydelse i barnens utveckling.Nyckelord: genus, leksaker, preferenser, teknik.

Detta är en studie om lärande- och skapandeprocesser. Mer specifikt innefattar studien en observation av hur jag arrangerar 3 låtar för olika instrument under en tidsbestämd period. De frågor som behandlas är vilka tekniker jag använder, vilka problem som uppstår och hur det fungerar att arrangera på tid. Slutsatsen av hela observationen har visat att det är en bredd av faktorer som samspelar i kompositionsprocessen. Det har visat sig att jag applicerar intuition, diskursivt tänkande, musikteoretisk teknik och erfarenhet i arrangeringen av musik.

Syftet med studien är att kartlägga och beskriva hur förskolan möjliggör för barnen  att uppleva teknik i uterummet och vilka förutsättningar som finns för att ytterligare stimulera dem för ämnet. Jag ger en beskrivning av denna verksamhet vid fyra förskolor vilka har varierande grad av teknikprofil för att se likheter och skillnader i deras arbets- och förhållningssätt. De metoder som jag använder mig av är dokumentation av förskolegården samt intervjuer med pedagoger och barn. Mina huvudresultat visar att faktorer som påverkar teknikimplementering i förskolan består av utbildning och intresse hos ledning, pedagoger, barn och föräldrar. Förskolorna använder gårdens fysiska förutsättningar för att uppleva tekniken och erbjuder barnen till största delen bygg- och konstruktionsmaterial.

This case study aims to find out whether the promotion of Swedish news through push technology, and the selection process behind it, obeys the traditional criteria of news values.A months-worth of push notifications, sent out by the mobile phone applications of newspapers Dagens Nyheter and Expressen, were analysed through the application of a number of taxonomies meant to determine their newsworthiness.These taxonomies were, however, based on 20th century media, and do not necessarily adapt well to analysis of digital news publication forms. The purpose of this study is therefore to find out which criteria are still relevant to the news selection behind a digitalformat such as push notifications; and which have become obsolete.The basis of this study is the criteria of news values originally designed by Galtung and Ruge in 1965 and revised by Harcup and O?Neill in 2001; as well as the model of assessing front page news proposed by Hvitfelt. The content analysis was conducted in a manner as similar to that of Harcup and O?Neill?s own study as possible, so as to constitute a re-revisal ?revamped for the digital age.Our results show that the criterion of ?frequency? ? that is the conformance between the time-span of an event and the publication frequency of a medium ? has acquired an ambiguous importance.

The outset of this thesis is to raise questions on how we design for the mobile context and the capabilities of smartphones. Not only the presentation but also the use of input and interaction between a service and a user.This work evolves around sign up forms and answers the question: How does the sign up process affect the holistic perspective of a digital service regarding usability and user experience? This thesis consists of a case studies, and design experiments conducted on Twitter, Instagram and Randos sign up processes to explore if and how the usability, and the user experience could be affected and im- proved.This concluded some important aspects to be considered when designing sign up forms for a digital service.The usability, and the user experience is not only affected by user interaction, and the choice of input method but it?s also affected by which data the service is requesting, and more important; if that data is motivated to request by the service..

Nya tekniska redskap finns överallt i samhället idag, och i alla åldrar. På förskolan använder sig barn och pedagoger mer av tekniskt hjälpmedel i verksamheten. En form av Digital teknik som har blivit allt vanligare på sistone är pekplattan. Syftet med denna studie är att undersöka tanken bakom användning av pekplattan som redskap och hur den i praktiken används i den pedagogiska verksamheten. Studien baserar sig på kvalitativa intervjuer med en förskolechef och ett antal pedagoger på samma förskola. För att knyta an pedagogernas tankar och ord till den praktiska användningen av pekplattan i barngruppen, gjordes två olika observationer på samma avdelning.

Detta kandidatarbete undersöker hur digitala spel kan skapas med någon annans synsätt. Vi ville se vad som hände om vi försökte göra spel på ett posthumanistiskt sätt och om detta hade förändrat något. Det har uppkommit speciella möjligheter och konsekvenser under processen, det har även dykt upp frågor. En av dessa frågor är hur skapandet av varelser inom digitala spel kan utföras. Likväl har det under projektet skett diskussioner och tester runt hur ett verktyg för detta ändamål skulle kunna fungera.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur NTA:s möjligheter tillämpas för attlyfta teknikämnet i undervisningen. ?Naturvetenskap och Teknik för Alla? är somnamnet anger ett koncept och ett pedagogiskt verktyg som arbetar för att elevernaska utveckla kunskaper kring de naturorienterande ämnena. För att skapa en såholistisk och klar bild som möjligt av detta har en kvalitativ metodkombinationmed textanalys, intervju och observation tillämpats, genom en hermeneutisk spiralav pragmatiska tolkningar och reflektioner. Detta ställs mot bakgrund av tidigareforskning kring NTA och en begreppsanalys av tekniken och dess didaktik.Analysen har byggt på en genomgång av ett antal teman som ingår i NTA, dettakompletterades med intervjuer och observationer av dess praktiska tillämpning.Utifrån detta har slutsatsen dragits att teknikämnets utrymme beror mycket påpedagogens inriktning, men oavsett om det betonas har det en förmåga att hittafram i och med NTA:s konstruktiva mediering.

Abstrakt Produkten som jag har utvecklat är en mjukvarubaserad 3D-renderare. För att göra en sådan produkt är man tvungen att gå djupt in i området 3D och utföra alla beräkningar på egen hand. Dessa tar annars grafikkortet hand om. Denna rapport förklarar varför jag har valt att göra en egen mjukvarubaserad 3D- renderare och vad den är för något och i vilka områden den används. Här förklaras även min syn på programmering, digitala spel, vad programmering innebär för mig och hur min syn på spel har påverkat mig med tiden. Jag tar även upp mina tankar om spelindustrin och samhällets misstolkade värderingar av spel samt vad för sorts spel jag anser skulle gynna mänskligheten i framtiden. Vad jag tycker om utbildningen Digitala spel nämns också samt hur jag tror att den skulle kunna förbättras. Slutligen följer en kortfattad beskrivning av hur mitt projekt har genomförts. Abstract The product I have been developing is a software based 3D renderer.

Tiden vi lever i är fylld av teknik och snabb utveckling. Vi kommer dagligen i kontakt med teknik utan att lägga vidare fundering kring att den faktiskt ens finns där. Vi tar den för given, troligen eftersom det blivit en så naturlig del för oss att interagera med den. Hur kommer då tekniken och människan samverka i framtiden, och hur gestaltas detta i en populärkulturell text så som TV-serien Futurama? Vi är intresserade av hur människan kan tänkas använda sig av teknik i framtiden och hur synen på tekniken ser ut.

Mobil datoranvändning är ett relativt nytt begrepp, men tekniken som sådan har funnits under en längre tid. I vårt arbete ringar vi in begreppet mobil datoranvändning och visar vad detta kan innebära. Alltför ofta fokuseras diskussionen om mobil datoranvändning kring den teknik som används och vilken utveckling som sker inom detta område. En viktig aspekt som man inte får glömma bort är vilken nytta organisationer kan ha av att använda denna teknik. Vi vill med vårt arbete visa hur mobila enheter och mobil datorkommunikation kan användas för att förbättra informationshanteringen för fältarbetande personal.

Vi vet alltför lite om hur teknikämnet gestaltas i skolan och ännu mindre om hur det gestaltas i förskolan. Jag är utbildad förskollärare men arbetar i nuläget dels på en kommunal verksamhet som ger utbildning inom teknik samt på teknikkurser riktade till lärare på ett universitet. Min kommunala arbetsplats anordnade nyligen en fortbildning i ämnet teknik riktad till förskollärare och barnskötare i kommunen. Under denna kurs, där jag arbetade som lärare, började jag se mönster som intresserade mig. Deltagarna uttryckte muntligt en viss svårighet med teknikämnet medan de inte fysiskt visade detta.