Mobbning är vanligt förekommande fenomen i svenska skolor. Det finns dock ett tunt utbud med forskning om mobbning som sker på lågstadiet. Studien bygger på kvalitativ forskning där 33 elever medverkat. Eleverna har intervjuats med syftet att ta reda på varför relationell, fysisk och verbal mobbning uppstår. Resultaten från studien har diskuterats och analyserats utifrån tidigare forskning.

Syftet med studien är att undersöka elevers upplevelser av förekomsten avmobbning i skolan. Eftersom vi studerar till idrottslärare är därför ett delsyfte attundersöka elevers upplevelser av förekomsten av mobbning i omklädningsrumföre och efter en idrottslektion. Utöver detta undersöktes även skillnader mellanpojkar och flickors upplevelser av förekomsten av mobbning och kränkningarsamt elevers upplevelser om lärare agerade för att förebygga, åtgärda ochmotverka mobbning. Studien grundade sig på en enkätundersökning somgenomfördes på tre högstadieskolor där 221 elever i årskurs nio deltog varav 124var pojkar och 97 var flickor. Resultatet av studien visade att 7 % av elevernaupplevde sig vara utsatta för mobbning i omklädningsrummet och 7 % aveleverna upplevde sig vara utsatta för mobbning i andra situationer i skolan.Pojkar upplevde sig oftare vara utsatta och utsätta andra elever för fysiskakränkningar och mobbning än flickor, medan flickor upplevde sig oftare varautsatta för social mobbning än pojkar.

Denna uppsats behandlar ett vanligt problem i dagens skola, mobbning. Syftet är att belysa vad mobbning är samt att få en förståelse för vilka teorier och modeller som kan användas i arbetet med mobbning. Syftet är även att belysa hur mobbning tar sig i uttryck i en mångkulturell och en monokulturell skola samt hur man förebygger mobbning i dessa skolor.Vi har använt oss av följande frågeställningar:· Finns det likheter respektive skillnader avseende form och orsak till mobbning i en mångkulturell samt en monokulturell skola?· Vilka vägar finns för att förebygga och åtgärda mobbning i en mångkulturell och en monokulturell skola?· Vilka teorier och modeller används i arbetet med mobbning i en mångkulturell samt monokulturell skola?För att besvara våra frågeställningar, har vi studerat vetenskaplig litteratur med syfte att skapa en bakgrundsbild av ämnet mobbning. Vi har även utfört en empirisk undersökning på en monokulturell skola samt en mångkulturell skola, där vi jämfört deras arbetssätt gällande mobbning.

Denna rapport kommer att handla om mitt arbete att skapa en digital ecorche och jämföra traditionell och digital skulptering.och möjligheten att kombinera dem..

Alla barn har en rättighet att känna sig trygga i skolan och inte bli utsatta för kränkande behandling eller mobbning. Mobbning är ett problem som måste uppmärksammas alltmer eftersom det inte alltid tas på allvar trots att varje skola har någon form av antimobbningsplan. Mobbning kan uttryckas i form av fysisk, psykosocial och verbal mobbning. Vårt syfte med undersökningen är att lyfta fram barns uppfattning om mobbning. Då lyder vår problemformulering som följer: Hur uppfattas mobbning av barn i årskurs fem på sex olika skolor? Vårt intresse ligger i att utföra vår undersökning i årskurs fem på sex olika skolor som aktivt arbetar med olika program mot mobbning.

Syftet med den här studien var att undersöka vilka uppfattningar ett antal pedagoger har kring mobbning mellan flickor i förskolan. Med uppfattningar menar vi om pedagogerna i förskolan anser att det försiggår mobbning mellan flickor och om de har några erfarenheter kring ämnet. De data som vi använt oss av har varit tidigare forskning inom detta område. För att inhämta vår information har vi utfört intervjuer med sex pedagoger på två olika förskolor i Norrland.Informationen från våra intervjuer har sedan behandlats och analyserats. Resultatet av intervjuerna påvisade att de flesta pedagoger direkt eller indirekt medger att mobbning mellan flickor kan vara svårare att upptäcka än mellan pojkar, detta menar de beror på att flickors mobbning är mer subtil.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad den elektroniska handeln via digital-TV har för förutsättningar att slå sig in på den redan befintliga marknaden där bland annat Internet finns. Elektronisk handel via digital-TV är en tjänst som inte finns idag, men som skall introduceras under hösten 1999.Eftersom handel via digital-TV inte finns i dagsläget, har en jämförelse gjorts mellan digital-TV och Internet för att på så sätt få ett mer konkret resultat vad det gäller digital-TV. Den elektroniska handeln via Internet är på frammarsch och om tekniken fungerar bra på Internet, kan erfarenheterna även utnyttjas och användas på digital-TV.Rapportens resultat visar att den elektroniska handeln via digital-TV kommer att fungera och även att handel via digital-TV kommer att bli ett komplement till Internet. Rapporten visar också vilka produkter och tjänster som kommer att finnas tillgängligt via digital-TV..

Mobbning är vanligt förekommande fenomen i svenska skolor. Det finns dock ett tunt utbud med forskning om mobbning som sker på lågstadiet. Studien bygger på kvalitativ forskning där 33 elever medverkat. Eleverna har intervjuats med syftet att ta reda på varför relationell, fysisk och verbal mobbning uppstår. Resultaten från studien har diskuterats och analyserats utifrån tidigare forskning.

Mobbning är vanligt förekommande fenomen i svenska skolor. Det finns dock ett tunt utbud med forskning om mobbning som sker på lågstadiet. Studien bygger på kvalitativ forskning där 33 elever medverkat. Eleverna har intervjuats med syftet att ta reda på varför relationell, fysisk och verbal mobbning uppstår. Resultaten från studien har diskuterats och analyserats utifrån tidigare forskning.

Denna uppsats behandlar hur elever i år 3 uppfattar begreppet mobbning. Vi har med hjälp av boksamtal som metod intervjuat 42 elever i två klasser i en skola norr om Stockholm. Boksamtalen genomfördes parallellt i de båda klasserna i totalt 8 grupper om 4-6 elever.Frågeställningarna var; Hur uppfattar elever i år 3 begreppet mobbning?, Hur tycker elever i år 3 att man skall göra om en kamrat är mobbad?, Vad anser elever i år 3 om vuxnas engagemang på skolan när det gäller utanförskap? Vi fann att boksamtal som intervjumetod fungerade mycket bra och att eleverna genom att utgå från en fiktiv situation lättare kunde uttrycka hur de uppfattade begreppet mobbning. Under boksamtalen berättade eleverna om en situation av kamratförtryck i klasserna där en elev tycktes förtrycka eleverna i de båda parallellklasserna.

Mobbning är vanligt förekommande fenomen i svenska skolor. Det finns dock ett tunt utbud med forskning om mobbning som sker på lågstadiet. Studien bygger på kvalitativ forskning där 33 elever medverkat. Eleverna har intervjuats med syftet att ta reda på varför relationell, fysisk och verbal mobbning uppstår. Resultaten från studien har diskuterats och analyserats utifrån tidigare forskning.

Studiens syfte är att skildra och jämföra hur lärare och elever resonerar på två olika mobbningssituationer ? nätmobbning och traditionell mobbning och varför dessa perspektiv kan se olika ut. Utifrån detta diskuteras vad lärare och vuxna har för möjligheter att påverka och klarlägga mobbning och se det utifrån elevernas perspektiv. För att få svar på de frågeställningar som studien ska besvara är tillvägagångssättet en fenomenologisk kvalitativ metod som introduceras med hjälp av bilder med fritidspedagoger och elever i åldrarna 8-12 år. Resultaten av intervjun är att lärare inte alltid ser barns perspektiv i fråga om mobbning utan mer tror sig veta vad som är bäst för eleverna, medan eleverna ville ha mer inflytande i frågor som berör deras skolgång och att lärare ska lyssna mer på deras åsikter..

Det huvudsakliga syftet med min undersökning var att studera gymnasieelevers erfarenheter av mobbning samt studera deras attityder till denna företeelse. Genom att dela ut en enkät till fyra olika program på en gymnasieskola kunde skillnader och likheter påvisas mellan dessa. Resultat som enkätundersökningen visar är till exempel att förekomsten av mobbning var som störst på ett studieförberedande program och som minst på ett yrkesförberedande program. Ett annat resultat är att elever på ett kvinnligt dominerat program är mer benägna att ingripa vid mobbningssituationer jämfört med elever på ett manligt dominerat program..

Digital teknik utgör ett obligatoriskt inslag i svensk undervisning, såväl praktiskt som i rådande kursplaner. Följande uppsats behandlar hur digital teknik tillämpas i bildundervisningen på några grund- och gymnasieskolor, samt vad som påverkar tillämpningen. Vidare beskrivs även nårga lärares upplevda relation till anammandet av digital teknik i bildudnervisning..

BAKGRUND: Mobbning är ett uppmärksammat problem i samhället. I bakgrundenbeskrivs en begreppsförklaring av mobbning, styrdokument och lagar. I forskning ommobbning beskrivs litteratur som kan relateras till syftet och handlar bland annat om attmobbning är något som förekommer i förskolan. Samspelsteorin och den sociokulturellateorin redogörs i den teoretiska utgångspunkten.SYFTE: Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger i förskolan uppfattarbegreppet mobbning och att ta reda på hur förskolepedagoger upplever att mobbning visarsig samt deras upplevelser av mobbning i förskolan. Undersökningens syfte är även att tareda på hur pedagoger i förskolan beskriver förebyggande arbete och om de anser attmobbning för med sig några konsekvenser.METOD: Undersökningen bygger på kvalitativ metod och fenomenografisk ansats.Fenomenografisk ansats handlar om att ta reda på människors uppfattningar om ettfenomen.