Under hösten 2013 genomförde vi en tidsstudie bland enhetschefer i en kommunal organisation. Resultatet visade bland annat att enhetscheferna spenderade mycket tid på att utföra administrativa arbetsuppgifter, som främst rörde personaladministration och dokumentation av sina verksamheter. Enhetscheferna ansåg själva att den här typen av arbetsuppgifter ökat eller förändrats markant de senaste åren. En konsekvens som framhölls var att det nära ledarskapet hamnade i skymundan. Forskning på enhetschefer samt administration styrker upplevelsen som framkom i tidsstudien. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som kan påverka en enhetschefs administrativa arbetsuppgifter.

På sektionen Flygsystem/Teknik på Saab Aerotech har man gedigen erfarenhet av att ta fram underhållsinstruktioner för försvarsmaktens flygande system. En mängd olika typer av underhållsinstruktioner produceras inom avdelningen. Volymen på instruktionerna är stor och revisionsfrekvensen på olika delar varierar mellan 20 gånger per år till en gång var 18:de månad. Gemensamt för alla är att de presenteras och distribueras i tryckformat. Försvarsmakten har börjat digitalisera distributionen, men då instruktionen ska användas skrivs den ut på papper.Nu finns tekniken för att göra underhållsinstruktionerna mer intelligenta ur användarens perspektiv.

Denna slutreflektion kommer att beskriva planeringen och utvecklingen av en alternativ sorts arbetsmetod kallad Cloudmetoden, vilken lämpar sig för mindre arbetsgrupper som utvecklar digitala medier (i vårt fall spelproduktion). Slutreflektionen kommer att innehålla beskrivningar om vilket typ av problematik som gjorde att vi valde att skapa ett eget sätt att arbeta. Vi diskuterar och jämför vår arbetsmetod med redan existerande projektmetoder inom digitala spel. Vi kommer nämna de produkter som har skapats med hjälp av vårt arbetssätt och hur vi arbetade med dessa. Nyckelord: Cloudmetoden, spelproduktion, projektmetod, alternativ, digitala medier. This text will describe the planning and development of a new kind of working method we call The Cloud Method , which is suited for smaller teams who develop some kind of Digital Media. (In our case, video games).

Målet med projektet har varit att skapa ett konceptförslag för en platt-form för digitala läromedel, riktad till elever i grundskolans låg- och mellanstadie. Syftet har varit att uppmärksamma och ge idéer hur man med hjälp av ny teknik bättre kan anpassa läromedel till den individuella elevens behov och förutsättningar för lärande samt hur användningen av digitala läromedel och e-papper kan skapa en bättre och mindre papperintensiv skolmiljö.I bakgrunden till projektet behandlas argument varför integrationen av digital teknik i tidig ålder är viktig för att förbereda eleven för en livslång digital kompetens och det redogörs hur studieresultat, motivation och hälsa påverkas av en mer frekvent datoranvändning i skolan, baserat på befintliga studier och intervjuer med lärare och specialpedagog. Målgruppsstudier har genomförts i form av observation av en skoldag i tredjeklass och intervjuer med elever och lärare. Kortfattat redogörs även för befintliga elevdatorer på marknaden och ny teknik som e-bokläsare och webbbaserad, centraliserad datorkraft. Resultatet är en personlig studentenhet som kombinerar funktionen av en interaktiv e-boksläsare med kapacitet till mer avancerade datorfunktioner i form av en bärbar tunn klient dator.

Denna kvalitativa underso?kning handlar om fotografi vilket anva?nds som pedagogisk dokumentation i fo?rskola. Studien problematiserar det som synliggo?rs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande.Da?rmed underso?ks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har na?r det anva?nds som dokumentation i fo?rskolan. Studien underso?ker ocksa? vad som avgo?r sorteringen och urvalet av dessa fotografier.Resultatet visar att a?terkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas fo?rha?llningssa?tt.

Syftet är att undersöka hur ett antal gymnasielärare som undervisar i svenska ser på datortillgång och datoranvändning, samt vilka krav de ställer på elevernas datoranvändning i kursen Svenska A. Undersökningen genomfördes via en webbenkät, vilken distribuerades under mars 2009. Resultatet av webbenkäten ställs mot beskrivningar av förutsättningar för skrivande och aktuella styrdokument. Tillgången på lärardatorer är otillräcklig och tillgången på elevdatorer är ännu mera otillräcklig. Datormedierad kommunikation används för att effektivisera undervisningen och för att nå eleverna med information.

Lärare i Sverige har större tillgång till digitala verktyg än i andra jämförbara länder, trots detta visar rapporter att lärare i svenska skolan inte använder sig av dessa i den mån möjligheter finns. Vi undersöker därmed: Vad är avgörande för hur och om lärare använder digitala verktyg i sin undervisning i ämnet samhällskunskap? Samt; Hur kan vi förstå de skillnader som uppvisas mellan olika lärares användande och förhållningssätt till digitala verktyg. Vi närmar oss frågorna utifrån Giddens struktureringsteori som menar att strukturer och aktörer inte verkar i vakuum utan samspelar och påverkar varandra. Med avstamp i teorin har vi valt att genomföra kvalitativa intervjuer med lärare och elever samt har vi genomfört ett antal observationer.

BakgrundVi har valt att undersöka hur pedagogerna kommunicerar med föräldrarna samt vilka samverkansformer det finns i förskolan som erbjuder föräldrarna att delta i verksamheten. Tidigare forskning redogör för föräldrasamverkan mellan föräldrar och pedagoger. Föräldrasamverkan är att informera föräldrarna och att bemöta föräldrarna. De samverkansformer som beskrivs är daglig kontakt, dokumentation, föräldramöte samt föräldraråd. Även svårigheter i samverkan mellan föräldrar och pedagoger lyfts fram.SyfteSyftet med vår studie är att undersöka hur pedagogerna arbetar för att skapa möjligheter till samverkan med föräldrarna.MetodUndersökningen genomfördes med kvalitativ metod med intervju som redskap.

Volvo Aero är ett av sex företag inom Volvo Group. Alla anställda inom Volvo Group och i och med det alla på Volvo Aero medverkar i det strukturerade verksamhetsutvecklingsarbetet, VU. Arbetet sker i grupper för att uppfylla syftet att ?förbättra och utveckla verksamheten så att vi når våra egna ?ribbor? och de huvudmål vi enats om på medarbetarseminarierna?. Central produktionstekniks strategiska fokus är ?Effektiva standardiserade arbetssätt och metoder? och utgör målsättning för avdelningens VU-arbete.

Swedish healthcare are in need of radical changes to meet the requirements from both the government and the patients to create organisational working methods that better support the patients through their healthcare processes. Digitalization of patient data has been going on for decades in order to increase participation and understanding among patients in their care processes. However, availability of information does not ensure understanding. Therefore, resources should be devoted to create conditions to enable participation. The purpose of this study is to explore how visualization of patient data in the patient?s journal can affect the consultation in the encounter between the doctor and the patient.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka instruktionsformer och arbetssätt som fungerar i slöjden. De didaktiska läromedlen i slöjden är få och nästan inga alls och för att studien skulle gå att genomföras tillverkade jag ett eget läromedel med olika instruktionsformer ? digitala filmer, skriftligt och muntligt, i formen av ett gestaltande examensarbete. Med studien vill jag undersöka instruktionsformernas för- och nackdelar till att vägleda och underlätta elevernas kunskapsinhämtning till ett självständigt elevarbete i slöjden. Lärarens tid i slöjdsalen begränsas av att ge eleverna stöd till att nå kunskapsmålen. Genom att ta in de digitala hjälpmedlen i slöjden i form av datorer, iPads och smartphones förändras slöjdlärarens arbetssätt från instruktör till handledare.

Jag har presenterat komponenterna individ, teknik och marknad som utgör musikindustrins grundläggande drivkraft för förändring. I företagsintervjun har jag använt den kvalitativa metoden och diskuterat de individuella processerna, olika tekniker och varierande, ögonblickliga elektroniska marknadsplatser som kan förändra ett köpbeteende. Med historiska perspektiv belyses den nuvarande musikindustrins inkompetens och vidhållande till traditionella verksamhetsmetoder, samt musikbranschens interna oförmåga att modernisera och möta den nya efterfrågan från en musikintresserad allmänhet. Digitaliseringen har medfört en förändrad och utvecklad varudistribution av en elektronisk infrastruktur och nyuppfunna funktioner som verktyg för vardaglig musikavlyssning. Systemutvecklingen på 00-talet har frambringat nya modeller och en tidsenlig användarvänlighet för varje producent och konsument av musik.

Ambitionen och målet med mitt projekt var att visualisera delar av en berättelse med hjälp av den senaste datortekniken. Detta tog sin form av en 3d-animation. Målet var inte att producera en färdig kortfilm utan att arbeta med utvalda delar. Projektet var indelat i tre block; en planerings- och researchfas, en produktionsfas och en reflektionsfas. Stora delar av magisterarbetet har bestått av att producera innehåll som sedan ska analyseras. Med arbetet vill jag att folk ska få mer förståelse för 3d-tekniken som ett flexibelt och intressant konstverktyg.

För att utveckla informationssystem använder företag och organisationer ofta systemutvecklingsmetoder. Att välja en systemutvecklingsmetod kan många gånger vara svårt, då olika systemutvecklingsmetoder lämpar sig för olika sorters projekt.Systemutvecklingsmetoder har bakomliggande filosofi som påverkar hur olika delar av informationssystemsutvecklingen sköts. Exempelvis är testning en viktig del i utvecklandet av informationssystem. Vi har därför i denna studie valt att inrikta oss på hur systemutvecklingsmetoder ser på testning.  Denna studie grundar sig i en litteraturstudie där vi som syfte haft att jämföra systemutvecklingsmetoderna; RUP, DSDM och Scrum i avseende systemutvecklingsmetodernas syn på testning.

Syftet med vårt examensarbete är att analysera Reggio Emilia- filosofins pedagogiska syn på barns delaktighet i förskolan. Studien är uppbyggd av tre olika moment bestående av en analys av delaktighet, Reggio Emilia- filosofins syn på delaktighet samt kvalitativa intervjuer. Delaktighet är ett svårdefinierat begrepp som behöver analyseras för att få en förståelse för dess innebörder. Eftersom Lpfö 98 ska styra Sveriges förskoleverksamhet är den vår mest centrala utgångspunkt i begreppsanalysen. Begreppsanalysen utgår även bland annat från John Deweys (1916/1997) tankar om lärandet samt Moira von Wrights (2000) punktuella- och relationella perspektiv med intersubjektiviteten i fokus.