Denna uppsats om 15 hp har syftet att undersöka hur man socialiseras in i rollen som student genom aktiviteter vid Ultuna Studentkår. Studentlivet kan sägas vara fullt av profana ritualer, rutiner och bär på ett utvecklat symbolspråk. Under sin studieperiod deltar många av studenterna i dessa aktiviteter. Med hjälp av handling och tal inbegrips de i, förvaltar och formar föreställningar om den egna rollen ? deras identitet som studenter och som blivande yrkesutövare.

Bakgrund: Äldreomsorg berör många och i takt med att den äldre befolkningen ökar kommer kraven på äldreomsorg bli allt större. Delaktighet är ett villkor för hälsosamt åldrande, en grundläggande förutsättning för att uppleva god hälsa och tydligt formulerat i riktlinjer och lagar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva äldres upplevelser av delaktighet vid vård i hemmet. Metod: Kvalitativ litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar analyserades genom deduktiv ansats. Resultat: De äldre upplevde delaktighet som bristande på många sätt i samband med vård i hemmet.

Det har visat sig vara bättre att öva in listor med handlingsfraser genom att utföra dem (SPT, subject-performed tasks) än genom att bara läsa dem (VT, verbal tasks). Vid ett återerinringstest visar sig SPT-effekten då försöksdeltagare med SPTs har ett mycket bättre minne av materialet än försöksdeltagare med VTs. En förklaring till fenomenet är att utförandet av handlingsfraserna förser deltagarna med motorinformation. I den här undersökningen testas motorinformationens roll i SPT-effekten på ett sätt som skiljer sig från traditionell SPT-forskning. Försöksdeltagare fick antingen cykla eller använda en joystick för att navigera genom en virtuell värld där ord fanns utplacerade.

Studien skildrar hur förskollärare arbetar med barn med koncentrationssvårigheter i förskolan. Genom kvalitativa intervjuer intervjuas sex stycken verksamma förskollärare. Resultatet visar att förskollärare främst identifierar koncentrationssvårigheter genom den motoriska överaktivitet och brist på fokus i aktiviteter och uppgifter som barnen uppvisar. Det framkommer även, dock i mindre grad att koncentrationssvårigheter kan yttra sig genom passivitet då barnen ses som tillbakadragna och tankspridda. Studien visar också att förskollärares arbetssätt upplevs ha en betydande roll för att kunna hjälpa barn med koncentrationssvårigheter.

Detta arbete handlar om hur läs- och skrivinlärningen individanpassas till de elever, som pedagoger anser, har läs- och skrivsvårigheter. Genom litteraturstudier och kvalitativa intervjuer har vi undersökt hur pedagoger definierar läs- och skrivsvårigheter, vem som ger extra stöd och hur det ser ut. För att ta reda på detta har vi intervjuat sex pedagoger som undervisar elever i lågstadiet. Vårt resultat visar att individanpassning för elever med läs- och skrivsvårigheter sker genom anpassat material i den ordinarie gruppen samt enskilt, tillsammans med speciallärare eller specialpedagog..

Det har länge påvisats fördelar med innovation och effektivisering av verksamheter. Med konceptetambidexterity har ett senare forskningsparadigm försökt förklara hur organisationer lyckas uppnåbåde innovation och effektivisering samtidigt genom att balansera strategiska initiativ.Denna litteraturstudie ämnar att visa vad existerande forskning ger för svar på hur organisationerkan uppnå ambidexterity ur ett IT-management perspektiv. Genom att kombinera litteratur omambidexterity med litteratur om IT-förmågor (IT-baserade organisationsförmågor för att möjliggörastrategi och initiativ) ger denna studie en bild av vad existerande litteratur kan ge svar på och vadsom saknas.Studien påvisar många likheter mellan de förutsättningar som beskrivs för att uppnå ambidexterityoch IT-management som organisationsförmåga. Däremot existerar en avsaknad av djupareförklaringar vad gäller de komponenter som IT-management som organisationsförmåga innefattar..

Vi har i denna heuristiska fallstudie utgått från hypotesen att företag under vissa omständigheter har stora möjligheter att påverka stater genom en central beslutsfattare. Vi har utifrån denna hypotes valt att analysera beslutsprocessen i USA som föranledde Irakkriget. Vår ställda frågeställning är: På vilket sätt påverkade företag USA: s beslut att attackera Irak. När vi svarar på denna frågeställning visar vi genom att använda oss av Graham Allisons teori Governmental Politics hur företaget Halliburton genom Vicepresident Dick Cheney påverkat USA: s beslut att invadera Irak. Genom detta försvarar vi tankarna att företag är viktiga aktörer inom utrikespolitisk analys och att man för att tillfredsställande kunna analysera ämnet måste komma ner på individnivå.

Jag har i min uppsats undersökt hur förskoleklassens verksamhet jobbar skolförberedande utifrån lek genom observationer av förskoleklasser på kommunala skolor och Waldorfskolor. Jag har också samtalat med pedagoger i dessa förskoleklasser och genom dessa samtal med pedagogerna kommit fram till hur de ser på sin verksamhet gällande lek och vart de lägger sin fokus, vilka föreställningar de har om lek och hur de använder sig av denna i skolförberedande syfte.Min insamlade empiri analyserades utifrån vald teori och tidigare forskning. Genom analys av observationerna har jag kunnat se om pedagogernas syn på sin verksamhet besvarat de frågeställningar jag har.Jag kunde här tydligt så både likheter och skillnader mellan de olika förskoleklassernas verksamheter. Likheter så som att pedagogerna i förskoleklasserna är ense om att barnen står i fokus vilket man förstår av deras pedagogiska kunskap som kom fram under våra samtal. Men jag upptäckte också att vägen till kunskap låg på olika fokus där kommunala skolan fokuserade på kunskapen som sådan, med formella arbetspass i läroböcker medan förskoleklasser med Waldorfpedagogik var mer intresserade att få igång processer som leder till kunskap hos barnen genom att socialisera barnen genom fri lek..

Uppsatsen syftar till att studera hur gymnasieskolor profilerar sig genom marknadsföring. Detta tillämpas genom en diskursanalytisk studie av sex gymnasieskolor, som alla tillgodoser det Samhällsvetenskapliga programmet, belägna i Uppsala kommun. Av den marknadsföring som funnits tillgänglig har urvalet begränsats till respektive skolas hemsida. Resultatet visar på ett samband mellan hur skolorna talar om utbildning och elev. Det centrala för detta samband är hur eleven, genom skolornas marknadsföring, konstrueras som en konsument av utbildning.

Tidigare forskning om förekomsten av hot, våld och trakasserier inom kriminalvården påvisar att detta är en förekommande faktor inom kriminalvårdens verksamhet. Genom policys om hur man skall arbeta ?personligt men inte privat? skapas ett ?vi och dem? perspektiv som påverkar den dynamiska säkerheten. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur anställda inom kriminalvården upplever sin säkerhet på jobbet och på sin fritid. Studien är baserad på de övergripande frågeställningarna: Hur upplever kriminalvårdarna sin säkerhet på jobbet? Hur upplever kriminalvårdare sin säkerhet på fritiden, är det lätt för före detta intagna att komma i kontakt med dem i ?det fria?? Utifrån en kvalitativ studiedesign utformade vi intervjufrågor som ställts till fem kriminalvårdare, i syfte till att undersöka deras upplevelse av hot, våld och trakasserier på deras arbetsplats.

Vårt syfte med detta arbete har varit att undersöka om pedagogen utvecklar elevens kunskapsbearbetning genom att ställa öppna frågor. Vår undersökning bygger på en fallstudie vi genomförde i två klasser i skolår 3. För att få resultat, har vi i fallstudien genomfört deltagande observationer samt konstruerat ett test som eleverna fått utföra vid tre tillfällen. För att synliggöra elevernas kunskapsbearbetning har vi i den ena gruppen använt av oss öppna frågor utan givna svar, och i den andra gruppen av slutna frågor med givna svar. Vår frågeställning var: ? Kan pedagoger utveckla elevers kunskapsbearbetning i ett givet ämne genom att ställa öppna frågor? Med resultatet från observationerna och elevernas testresultat har vi med hjälp av analys och vald litteratur kunnat besvara vår frågeställning; Att pedagoger kan utveckla elevers kunskapsbearbetning genom att ställa öppna frågor..

På vilka sätt är musikalisk form relevant för en komponerande jazzmusiker? Denna uppsats ger en grundläggande översikt över form som begrepp genom musikhistorien och visar exempel på hur form tar sig uttryck i straight-ahead/ mainstream jazz, genom analyser av min musik samt valda stycken av The Bad Plus, Mark Turner och Bill Frisell. Uppsatsen vill ge nya verktyg och idéer för att förstå form i ett jazzsammanhang..

Syftet med denna rapport var att genom fyra intervjuer ta reda på hur lärare i årskurs fem och sex uppfattar relationen mellan läsförståelse- och matematiksvårigheter samt hur de väljer att arbeta inom dessa områden. Vi har även genom enkäter hos dessa lärares elever valt att undersöka hur de uppfattar sin kunskap inom läsförståelse och matematik. Vi har sedan försökt att relatera dessa till varandra. Den teori vi har utgått från i denna rapport är fenomenografi som handlar om hur människor uppfattar sin omvärld. Studien har genomförts på två skolor i två olika kommuner.

Genom videoobservation och barnintervjuer har jag valt att undersöka en grupp femåriga barn på en förskola, för att försöka få svar på hur medvetna de är om sina egna känslor, andras känslor och om de är medvetna om hur de kan påverka varandras känslor. Min huvudfråga är: Hur förmedlar barn i femårsåldern sina känslor i leksituationer? Genom min undersökning har jag kunnat se att barnen är medvetna om sina egna känslouttryck, och att de fortfarande uttrycker sina känslor genom kroppsspråket. Barnen känner igen kamraternas känslouttryck och kan ofta förklara hur man märker om en kamrat är arg, ledsen eller glad. Jag har blivit uppmärksammad på lekens betydelse för den empatiska utvecklingen. Jag kan sluta mig till att nästan alla barnen i undersökningsgruppen har utvecklat känslomässig kompetens, vilket är det förts steget i att utveckla empatisk förståelse.

Nedanför lappmarksgränsen bedrivs i Kalix' och Torne älvdalar så kallad koncessionsrenskötsel. Denna har varit författningsreglerad sedan 1929. I och med att rennäringslagen trädde i kraft i juli 1971 fick regleringen ett något annorlunda innehåll än tidigare. Genom envetna myndighetsåtgärder fick tillämpningen också till följd att det i allmänhet inte längre kom att vara samer utan vissa fastighetsägare som i realiteten drev renskötseln. Denna tillämpning befanns emellertid efter domstolsprövning olaglig men har från juli 2006 legaliserats genom författningsändring.