Den här uppsatsen undersöker, utifrån en beskrivande idéanalys, hur begreppet nivågruppering har använts över tid i läroplanerna Lgr-1962, Lgr-1969, Lgr-1980 och Lpo-1994 samt förarbetena SOU 1961:30, SÖ-1967, SÖ-1978, SOU 1992:94. Med hur avser vi att eftersöka argument som talar för/mot nivågruppering generellt men även specifikt för/mot organisatorisk nivågruppering (utanför den heterogena klassens ram) samt för/mot pedagogisk nivågruppering (inom klassens ram). I läroplanerna och förarbeten till dessa eftersöks även om nivågruppering förespråkas eller avstyrks, samt vem som anses dra nytta av nivågrupperingen det vill säga läraren eller eleverna.Undersökningen byggs på tidigare forskning kring nivågruppering och de vanligast förekommande argumenten för respektive mot som uppträder däri. Utifrån dessa argument görs ett analysschema men undersökningen omfattar även argument som inte uppträder i forskningsgenomgången.I analysen framkommer (bland annat) att samtliga argument som uppträder i tidigare forskning återfinns i en eller flera förarbeten respektive läroplaner och att det största antalet av argumenten vänder sig mot nivågruppering (även om det finns många för nivågruppering också och främst vad gäller pedagogisk nivågruppering). Trots detta har nivågruppering använts och används fortfarande.

En studie på svenska företag listade på svenska Large Cap-listan..

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken..

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken..

Konkurrensen på den svenska dagligvarumarknaden är stor. I dagens matbutiker möts konsumenten av ett ofantligt utbud av produkter. Varje vara finns i olika märken, i olika prisklasser och i olika produktutformningar med olika egenskaper. Detta gör att det är svårt för producenter att få in en ny produkt på marknaden och dessutom allt svårare att hålla kvar den där. Därmed kan mervärdesaspekten bli allt viktigare för producenterna eftersom den ger en möjlighet till att differentiera sig från konkurrenterna genom att skapa mervärden som konsumenten efterfrågar.

Lean is a production philosophy which is about increased resource use while meeting customer requirements. The foundation of lean comes from Toyota and their production philosophy The Toyota Way. Professor Jeffrey k. Liker has worked with Toyota's production philosophy and Lean for a long time and has created a 4 P model and 14 principles that characterize the Toyota production system (TPS), which many sources refer to.The aim of my work is to study the working procedure of asphalt projects from sales to the laid asphalt with a focus on planning and production management. The goal is to examine how the lean philosophy can be applied in planning and production to simplify the flow of asphalt projects based on Likers model and principles.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken..

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken..

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken..

This degree project deals with the creation of a business system for Gamersneed Sweden. The system is divided into two parts, one windows appliction and one websolution..

This paper examines women's positions in the music industry. By quantitativelyinvestigate ten major companies on the swedish music market, the authors have beenable to mapp positions that are dominated by women and as well as men. The essaydiscusses several theories of both gender in organizations and gender in society inorder to analyze the quantitative results.The aim of the paper is to highlight the current segregation of careers in the musicindustry as well as to lay a foundation for further research on why it is segregated.Clear graphs shows the gender distribution between women and men in business butalso the distribution of gender in occupations / positions in similar companies. In theanalysis the authors reflects on the results using relevant gender theories. In theconclusion, the authors explain the result generated by the analysis and illustrates theprevailing segregation that exists in the music industry.This paper has concluded that a seemingly even distribution between men andwomen in business organisations can sometimes be misleading.

The major difference between venture capital-firms and other financiers is that their business idea is not only providing capital but also knowledge in business development. The ownership structure of an venture capital-firm can be private as well as public. The Swedish government is today one of the major actors in the Swedish venture capital-industry. The purpose of this study is to shed light on how venture capital-firms involve itself in its portfolio firm and if this contributes to an increased value of the portfolio firm. We also try to shed light on differences in how a public and a private venture capital-firm gets involved in its portfolio firm and if there is any difference in how they can contribute to added value.We have chosen to interview two public and two private venture capital-firms and one of their portfolio firms.

Uppsatsen är genomförd som en kvalitativ fallstudie med utgångspunkt i fallföretaget EuroMaint. Vi har använt en kvalitativ metod, genom att vi bland annat intervjuat ett antal olika aktörer med god insyn i EuroMaint, för att möjliggöra en djupgående analys. Vi har konstaterat att EuroMaint har brister i sin interna kvalitet och att dessa kan förbättras genom att införa ett Balanced Scorecard. Detta gäller även tjänsteföretag som har liknande förutsättningar som EuroMaint. Vi uppmärksammar också att det främst är processen förenad med att helhjärtat införa ett Balanced Scorecard som genererar dessa förbättringsmöjligheter, inte själva styrkortet i sig.

Genom främst psykografiska variabler kommer segmentet ?de små kejsarna, 15-24 års? nuvarande och framtida beteende och livsstil beskrivas ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Ansats kommer även att göras till att undersöka huruvida segmentet har berörts av den samhällsförändring som skett i Kina..

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka prisstrategier högteknologiska B2B-företag använder sig av samt hur dessa val av prisstrategi förhåller sig till tidigare forskning på området. Vidare har vi undersökt huruvida högteknologiska B2B-företag har någon gemensam karaktäristik som kan påverka valet av prisstrategi. Slutligen har vi diskuterat hur de högteknologiska B2B-företagens användande av analysverktyg kan påverka valet av prisstrategi. Vi har genomfört en fallstudie av åtta företag och jämfört dessa empiriska observationer med det teoretiska ramverket. Studien visar att högteknologiska B2B-företag i stor utsträckning använder sig av marknadsbaserad prissättning.