Att grönområden har positiva effekter på människors hälsa är vetenskapligt bevisat. Ett viktigt uppdrag för dem som arbetar inom kommunal planering är därför att underlätta för invånarna att vistas i grönområden. Detta uppdrag är speciellt viktigt att ha i åtanke idag när förtätningen av städer leder till att grönytor byggs igen samt att fler måste dela på de grönytor som finns. Detta arbete ger en orientering i vilka hälsoeffekter som vistelse i grönområden kan bidra till och vilka faktorer som kommunala förvaltningar bör ta hänsyn till i planeringen för hälsofrämjande grönområden. Med utgångspunkt i en bred teoretisk bakgrund har en fallstudie av ett specifikt bostadsområde gjorts.

Bakgrund: Ma?ltiden a?r central fo?r en ma?nniskas fysiska och psykiska va?lma?ende. Malnutrition a?rett vanligt problem i den a?ldre populationen.Syfte: Att underso?ka hur personer boende pa? tva? va?rd- och omsorgsboenden fo?r a?ldre i Uppsala la?n upplever sin ma?ltidsmiljo? samt hur det egna behovet av egenva?rdssto?d och inflytande mo?ts under ma?ltiden utifra?n faktorerna fysisk och social ma?ltidsmiljo?, hja?lpmedel, egenva?rd och sja?lvbesta?mmande.Metod: Studien har en kvalitativ ansats. A?tta informanter pa? va?rd- och omsorgsboenden fo?r a?ldre i Uppsala la?n intervjuades, informanterna valdes genom ett strategiskt urval.

Det övergripande syftet med denna studie är att bidra till kunskap om hur dagens urbanamänniska använder sig av skogens ätliga resurser, såsom svamp och bär. Dessa resurser kallas iforskningssammanhang ofta för non-timber forest products (NTFP). Användningen av NTFP harbelysts ur ett kulturellt perspektiv och undersökts som tradition, det vill säga kunskap somtraderas mellan generationer. Fokus har legat på hur vanor förändras över tid och rum, vad debetyder för personer i gruppen och hur de vidareförmedlas. För att avgränsa studien är detgruppen Personer med polsk bakgrund boende i Stockholm (PPBS) som har undersökts.

Förevarande studie tar sin utgångspunkt i ett Stockholm satt i förändring. Som allt mer inbäddat i en global och post-industriell ordning skapas nya konfigurationer i gruppers sociala och kulturella mönster ? i studien begreppsliggjort och analyserat genom livsstilar - och hur dessa sammanbinds med specifika platser. Särskilt intressant är det att få insikt i hur de i Stockholms socioekonomiskt svaga ytterstadsområden upplever, deltar i och tillägnar sig innerstaden, som en plats där processer av gentrifikation och stegrande kulturkonsumtion gradvis omförhandlar villkoren för vad ett besök kan och bör bestå i. För studiens räkning har en rad livsvärldsintervjuer skett med unga vuxna boende eller med härkomst i miljonprogramsområdena i Järva (Kista, Akalla, Rinkeby, Tensta och Rissne) i västra Stockholm, där deras berättelser ger uttryck för deras unika förhållanden till kvaliteterna i stadens socialt skiktade rum.

Under en tioårsperiod från mitten av 1960-talet byggdes en miljon nya bostäder genom Miljonprogrammet, detta för att råda bot på den bostadsbrist som då rådde i de svenska städerna. Bilden av dessa områden har gått från att vara moderna stadsdelar med annorlunda arkitektur till att vara boplatsen för ?de andra?. Stadsdelarna har blivit etniskt segregerade och bebos till stor del av personer som har rötter i utlandet. En av dessa stadsdelar är Kronogården i Trollhättan, där projektet Trygg i Trollhättan arbetar för att förbättra tryggheten i området.

Syftet med denna studie var att undersöka faktorer av betydelse för en upplevd livskvalitet bland äldre personer i behov av omsorg. Studien har en hermeneutisk ansats. Data samlades in via enskilda djupintervjuer med fyra äldre personer boende på ett trygghetsboende i en värmländsk kommun. Hälsa, aktivitet och intressen, anhöriga och vänner, boende samt acceptans av sitt eget liv och åldrande var faktorer av betydelse. Hälsan beskrevs utifrån två olika dimensioner, som faktiskt hälsostatus och subjektivt upplevd hälsa. Att vara delaktig i aktivitet och utföra sina intressen var viktigt för de äldre.

Sveriges befolkning blir allt äldre och år 2050 beräknas en fjärdedel av befolkningen vara över 65 år. Detta medför ett ökat behov av tillgänglighetsanpassade bostäder som till exempel mellanboende. Samtidigt håller sig Sveriges befolkning friskare och på grund av detta minskar vårdbehovet och efterfrågan av särskilda boenden. Trygghetsboende är en typ av mellanboende. Det är till för människor över 70 år som känner sig i behov av ett tillgängligt utformat boende och kanske känner sig ensamma men som av kommunen inte anses i behov av ett särskilt boende.

Companies need to receive feedback in order to understand how they should adjust to shifting demands in the market. This study focuses on the Mystery Shopping process and the information it provides. Through qualitative interviews information was gathered which identifies Mystery Shopping as an approach where companies actively seek information withthe help of anonymous ?shoppers?. This method is compared to other research methods in order to identify the characteristics of Mystery Shopping.

Uppsatsen handlar om medling i familjerättsliga tvister och består av en genomgång av gällande rätt på området. Uppsatsen består också av en undersökning om hur ofta medling används i familjerättsliga tvister.Konflikter som uppstår i en familj där föräldrarna har separerat kan innebära att familjen behöver hjälp ifrån samhället för att kunna skapa en vardag som fungerar. Om föräldrarna inte kan lära sig att hantera sina konflikter på ett konstruktivt sätt så är det skadligt för barnen. Det är inte förenligt med något barns bästa att behöva leva i en konfliktfylld vardag och om föräldrarna inte lyckas hålla barnen utanför konflikten kan barnen få men för livet. Kan föräldrarna själva hitta en lösning i frågor om vårdnad, boende och umgänge anses det överlag vara till barnets bästa.

Sveriges befolkning blir allt äldre och år 2050 beräknas en fjärdedel av befolkningen vara över 65 år. Detta medför ett ökat behov av tillgänglighetsanpassade bostäder som till exempel mellanboende. Samtidigt håller sig Sveriges befolkning friskare och på grund av detta minskar vårdbehovet och efterfrågan av särskilda boenden. Trygghetsboende är en typ av mellanboende. Det är till för människor över 70 år som känner sig i behov av ett tillgängligt utformat boende och kanske känner sig ensamma men som av kommunen inte anses i behov av ett särskilt boende.

På flera håll runt om i Sverige byggs det idag stadsdelar med mål att vara hållbara. Vad det gäller trafiken byggs områden som redan från början är välförsörjda med kollektivtrafik och har väl utbyggda cykelnät. Ändå finns det exempel på stadsdelar som planerats för att det ska vara enkelt att välja hållbara transporter som idag visar siffror på att en hög andel av de resor som genomförs av boende i områdena är bilresor. Ett exempel är stadsdelen Västra Hamnen i Malmö.Syftet men uppsatsen är att utreda trafiksituationen i Västra Hamnen idag och undersöka möjliga tillvägagångssätt för att förbättra den situation som råder. Inledningsvis presenteras det hur trafiksituationen ser ut i stadsdelen idag och möjliga orsaker till att det ser ut som det gör.

Med en utveckling där våra städer utgörs av allt tätare bebyggelse håller dess gröna miljöer på att förvandlas till en exklusiv vara. För att säkra staden som en god miljö för människor att leva i krävs att vi utnyttjar dessa miljöer till att skapa positiva upplevelser som kan stärka oss i vardagslivet. Här får bostadsgården en särskilt viktig roll som en av våra mest vardagsnära gröna miljöer. I detta arbete undersöks hur man med brukarens tycke och smak i centrum kan skapa en hållbar, välutnyttjad och grönskande bostadsgård där den givna ståndorten anger förutsättningarna. För att hitta några verkliga förutsättningar att arbeta mot har jag valt att göra ett utformningsförslag till en större bostadsgård i Lund. Bostadsgården tillhör Bostadsrättsföreningen Solhöjden. Utgångspunkten för ett hållbart växtval har varit att anpassa förslaget till brukarnas behov och önskemål. Deras åsikter och önskemål har samlats in via en enkät.

Antalet äldre blir idag allt fler och behovet av vård flyttas upp i åldrarna. Det kräver att insatser inom äldrevård och omsorg håller hög kvalité och placerar människan i centrum för att skapa förutsättningar för äldre att leva ett värdigt, meningsfullt liv och känna välbefinnande. Frågan om mat, trygghet, identitet, social interaktion, anpassning och KASAM är faktorer som påverkar äldres tillvaro på äldreboende. Syftet med studien var att få djupare kunskap och förståelse i äldres livsvärld på äldreboende, hur man som boende upplever sin vardag och vilken betydelse äldreboendet som institution har för deras hälsa. Två livsberättelseintervjuer genomfördes under en timme var med två äldre, en man och en kvinna boende på ett äldreboende i Mellansverige.

Antalet hästar har ökat markant i Sverige under de senaste åren. Detta har skapat problem både vid detaljplanering hos handläggare men även hos boende som är osäkra på vilka regler och rekommendationer som ska följas. Examenarbetets syfte är att undersöka rapporten "Hästar och bebyggelse - Underlag för den fysiska planeringen" från 2004 av Länsstyrelsen i Skåne län och att jämföra faktorerna i guiden mot vilka faktorer som varit utslagsgivande vid beslut i rättsfall mellan 2009-01-01 till 2011-01-01. Målet med studien är att utifrån en jämförelse mellan faktorerna som Skåne läns guide rekommenderat och de faktorer som tas upp i rättsfallen komma med förslag på förbättringar till guiden. Som bakgrund genomfördes en litteraturstudie för att undersöka vad som tidigare skrivits inom området.

Syftet med uppsatsen har varit att utifrån ungdomars framtidsplaner undersöka vilka skillnader som finns mellan män och kvinnor samt mellan storstaden och landsbygden. Vad gäller framtidsplaner har vi i första hand inriktat oss på områdena boende, utbildning och arbete samt familj. Ett andra syfte har varit att undersöka om ungdomarna känner oro för sin framtid och om någon grupp utmärker sig inom detta område. De två frågeställningar vi har utgått från är: finns några tydliga skillnader vad gäller ungdomars framtidsplaner då vi jämför kön och bostadsort och finns det vissa grupper av ungdomar som är mer oroliga än andra inför framtiden?Vi har använt oss av en kvantitativ metod i form av en enkät.