Syfte och frågeställningarI takt med att fetmaepidemin ökar i Sverige ökar sjukvårdskostnaderna för behandling av individer som lider av denna folksjukdom. Ökad kunskap inom barns överviktproblematik såväl som väl utformade förebyggande och behandlande åtgärder krävs för att minska sjukantalet. Syftet med föreliggande studie var därför att klargöra hur förebyggande och behandlande åtgärder tillämpas idag, och hur dem kan utvecklas för att uppnå såväl bättre resultat som att minska sjukvårdskostnaderna.Vilka faktorer anser informanterna är orsaken till att barnfetma ökar i Sverige?På vilket sätt tillämpas förebyggande och behandlande åtgärder mot barnfetma?Hur kan förebyggande och behandlande åtgärder inom barnfetma utvecklas för att uppnå bättre resultat i framtiden?MetodFöreliggande studie utgår från fem informanter från olika delar av Sverige som intervjuades utifrån Grounded Theory. Svaren tolkades utifrån en induktiv innehållsanalys.ResultatInom sjukvården sker behandlande åtgärder genom samtal mellan familj och läkare, psykolog, Dietist och sjukgymnast.

Bakgrund Undernäring är vanligt bland personer bosatta på vårdhem, närmare bestämt 15-40% av dem är undernärda. Det finns olika sätt att undersöka om en person är undernärd, en modell är Mini Nutritional Assessment (MNA). Studier som använts sig av MNA-modellen visar att undernäringen minskat från 36 % 1999 till 18 % 2008. Att matsedelsplaneringen utgår från vårdtagarnas behov är viktigt. Även om antalet välnärda ökat inom äldreomsorgen är undernäring fortfarande ett stort problem, därför känns det angeläget att belysa detta område.Syfte Syftet med undersökningen är att skapa en överblick hur måltidsrutinerna samt undernäring ser ut och hur den kan förbättras inom äldreomsorgen i Piteå kommun.Metod Studien gjordes enligt en kvantitativ metod med strukturerade intervjuer.

Bakgrund Livsstilsrelaterade sjukdomar är idag den största dödsorsaken i Sverige, men stora möjligheter till både primär och sekundär prevention finns. För att åstadkomma detta är förändringar av kostvanor och livsstil centrala delar. Här har Dietisten en viktig roll då dessa förändringar visat sig vara mycket svåra att klara av på egen hand. Men hur upplever Dietister arbetet med denna patientgrupp? Ibland kan de känna sig otillräckliga i sin yrkesroll, men de upplever ändå sitt arbete som viktigt.

Bakgrund: Studier på energi- och näringsintag hos gravida kvinnor har tidigare utförts i Kenya i vilka det framkom ett otillräckligt intag av makro- samt mikronutrienter. Graviditet medför ett ökat behov av energi såväl som näringsämnen. Afrika är den kontinent med störst förekomst av HIV, där främst fertila kvinnor drabbas. Malnutrition påverkar utvecklingen av HIV genom att försvaga immunsystemet, öka infektionskänsligheten samt påskynda progressionen av HIV till AIDS. Obstetriska och neonatala faktorer hos malnutrierade kvinnor påverkas dessutom ytterligare vid förekomst av HIV.Syfte: Syftet med studien var att undersöka och jämföra energi- och näringsintag samt livsmedelsval hos HIV- positiva samt HIV- negativa gravida kvinnor på Kinondo Kwetu Clinic, Kenya.Metod: 35 stycken HIV- positiva samt 35 stycken HIV-negativa gravida kvinnor ingick i studien.

Den här uppsatsen undersöker Landstinget i Värmlands personaltidning Intryck och dess betydelse för organisationskulturen. Huvudsyftet med studien är att titta närmare på hur de fem olika yrkesgrupperna läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, sjukgymnaster och Dietister framställs i tidningen. Uppsatsen tittar också på hur personal inom yrkesgrupperna själva anser att de representeras i tidningen, samt om tidningens syfte når fram till personalen. Studien utgår från teorier om kommunikation, internkommunikation, organisationsteori och organisationskultur. Ett viktigt begrepp för uppsatsen är bland annat transmissionsmodellen som ger en grundläggande syn på hur kommunikation fungerar genom en personaltidning.      För att uppnå uppsatsens syfte har en fallstudie, genom två metoder, gjorts. Personaltidningen Intryck analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys där tre frågor ställdes till texterna: Hur framställs yrkesrollerna i tidningen?, Fokuserar texterna på team eller individer? och Är kommunikationen tillgänglig för alla? Frågorna syftade till att få svar på uppsatsens övergripande frågeställning angående hur yrkesrollerna framställs.

Bakgrund: Det finns många faktorer som är viktiga för att bygga upp och bibehålla ett starkt skelett. En belastande fysisk aktivitet, framförallt i ungdomsåren, har ett positivt samband med en ökad styrka i skelettet. Dock kan hög fysisk aktivitet kombinerat med en rad riskfaktorer istället leda till osteoporos och ökad risk för stressfrakturer. Stressfrakturer är vanligt bland idrottare och har sats i samband med riskfaktorer som ett lågt energiintag, många sprungna mil per vecka och ett lågt intag av kalcium och D-vitamin.Syfte: Syftet med studien var att undersöka energi- och näringsintaget hos idrottare som drabbats av stressfraktur samt vilken information de fått om kost vid träning.Metod: Totalt rekryterades sex personer varav fyra valde att fullfölja studien. Uppskattat energi och näringsintag undersöktes med hjälp av kosthistoriska intervjuer vilka sträckte sig en månad bakåt i tiden från intervjutillfället.

BAKGRUND Modifierad Atkins Diet (MAD) och ketogenkost är kostbehandlingar som ordineras till barn med svårbehandlad epilepsi. Andra patientgrupper som behandlas med dessa dieter är patienter med glukostransportprotein typ 1-brist. Kostbehandlingarna är kolhydratfattiga och fettrika. I Sverige finns fyra sjukhus som arbetar med MAD och ketogenkost. I dagsläget saknas studier som beskriver hur behandlingarna upplevs av berörda familjer.SYFTE Syftet med studien var att utforska hur föräldrar till barn som behandlas med MAD eller ketogenkost upplever kostbehandlingen.METOD Kvalitativa intervjuer baserade på en halvstrukturerad frågeguide har genomförts.

 SAMMANFATTNINGBakgrund Forskning inom området mat och hälsa har en lång tradition. Däremot finns lite forskning om den praktiska dagliga verksamheten för Dietister. Dietister är nöjda med sitt arbete men det finns ett flertal faktorer som gör dem frustrerade såsom t ex tidsbrist. Dietisters verksamhet bygger på konceptet mat och hälsa. Folkhälsa har diskuterats mycket senaste åren då välfärdsjukdomar är ett växande problem.

Syfte: Undersöka möjliga metoder till att finna matglädje vid ätstörningar samt undersöka hur användbara dessa metoder kan vara för människor med ätstörningar både i och utanför behandling.Bakgrund: Ätstörningar är ett växande folkhälsoproblem och ett område där det krävs mer uppmärksamhet och forskning för att öka förståelsen och kunskapen av ätstörningar, samt även för att kunna öka förebyggandet och behandling av dessa sjukdomar. Denna uppsats inriktar sig på ätstörningar och matglädje. Det är oerhört viktigt att hitta glädjen för mat när man har en ätstörning för att kunna nå ett friskare liv och ett friskare tänkesätt kring mat och sin egen kropp. Denna uppsats har undersökt möjliga metoder som kan användas för att hjälpa människor med ätstörningar att finna matglädje. En studie har genomförts på Capio Anorexi Center i Malmö som fokuserade på hur personalen arbetar för att hjälpa patienter att finna glädje för mat under behandling, samt hur de arbetar för att förmedla mat på ett positivt sätt för sina patienter.Metod: Litteraturstudier genomfördes både innan och efter undersökningen på Capio Anorexi Center.