Multimedia är ett hett omdebatterat ämne både i och utanför skolan. Vad är det bra för och hur kan man använda det i undervisningen? Den frågan kan man finna svaret på i detta arbete genom att läsa detta arbete.Vi ger bakgrundsmaterial i form av en kvantitativ attitydundersökning kring lärare och IT.Syftet med detta arbete är att bidra till skolutveckling genom att lyfta fram didaktiska metoder inom multimedial instruktionsmetodik. Vidare kommer vi att försöka få ett svar på hur de förhåller sig till att använda sig av multimediala hjälpmedel i sin undervisning.Undersökningens metod har varit kvalitativa intervjuer med 11 informanter. Dessa kommer både från högskola och gymnasieskola.

Arbetet behandlar frågeställningen: Kan man genom att studera klassresenärens värderingar till heminredning få syn på den kulturella resa som klassresenärens livshistoria präglas av, och vad kan tänkas påverkar deras estetiska preferenser?Syftet med undersökningen är främst att synliggöra klassresenärens unika situation, ett slags mellanrum mellan klasserna, mellan kulturer. Detta görs genom att undersöka hur mening skapas i förhållandet mellan inredningsobjekt, individen och dess kontext.De centrala begreppen i undersökningen är klassresenär, smak och kulturellt kapital. Undersökningens didaktiska syfte är att framhäva den demokratiska vikten av att låta människors röster göra sig hörda i så många olika situationer som möjligt, oavsett klass, kön eller etnicitet.Undersökningen visar också på den pedagogiska möjlighet som finns i att låta varje enskild individ få utgå ifrån sin egen komplexa livsberättelse i syfte att nå kunskaper. Genom kvalitativa intervjuer, med bilder av inredningsobjekt som stöd, undersöks två informanters livshistoria som har det gemensamt att de präglas av en klassresa via akademiska studier.Genom kopplingar till litteratur och den egna erfarenheten framkommer faktorer som kan tänkas påverka klassresenärens estetiska preferenser.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra olika professioners, i ettrektorsområde, syn på användningen av LUS som verktyg i mål- och resultatstyrning i och förskolutveckling.Teori: Studien är en fallstudie. Resultatet relaterar till tre olika skolutvecklingsteorier.Metod: För att få tillgång till de olika professionernas beskrivningar enligt ovan harhalvstrukturerade intervjuer genomförts individuellt med specialpedagoger, rektorer ochhögre befattningshavare, i studien benämnda chefer. För att få tillgång till läraresbeskrivningar har fokusgruppintervjuer använts. Samtliga intervjuer utom en, där informanteninte önskade, spelades in. Alla inspelade intervjuer transkriberades till datorskrift.

BakgrundMånga forskare och undersökningar visar att den tidiga läs- och skrivinlärningen är av stor betydelse för att lyckas som elev i grundskolan. Mot denna bakgrund väcktes ett intresse av vilka metoder lärare använder i den tidiga läs- och skrivinlärningen, samt vilka kartläggningar och åtgärder som vidtas när svårigheter uppmärksammas.SyfteSyftet med studien är att studera några lågstadielärares erfarenheter av metoder och åtgärder i samband med elevers svårigheter i den begynnande läs- och skrivinlärningen. Några centrala frågeställningar i studien är:1. Hur kartlägger lärare den tidiga läs- och skrivinlärningen?2. Vilka handlingsstrategier har lärare när elever uppvisar svårigheter i läs ? och skrivinlärningen?3. Vilken kunskapssyn ger lärarna uttryck för?4. Skiljer sig de didaktiska insatserna åt när det gäller elevers olikartade svårigheter inom läs- och skrivutveckling, och i så fall hur? MetodI studien användes en kvalitativ metod för att få tillgång till våra informanters erfarenheter i den tidiga läs- och skrivinlärningen. Den kvalitativa metoden blev därmed inspirerad av fenomenologin som forskningsansats, då metoden lämpar sig för lärmiljöer.

Syftet med denna studie är att utveckla kunskaper om förutsättningar för lärande inom det estetiska ämnesområdet i grundsärskolan för elever med kombinationen utvecklingsstörning och hörselskada/dövhet. I studien undersöks vilka undervisningsstrategier som används av lärare i bild, drama och slöjd. Studien beskriver även kunskaper och förmågor som eleverna ges förutsättningar att utveckla, samt hur detta lärande tar sig uttryck.Denna fallstudie har en kvalitativ ansats och genomsyras av en sociokulturell syn på kunskapsbildning.  Det empiriska materialet består av videofilmade observationer av lektioner i bild, drama och träslöjd samt semistrukturerade intervjuer med respektive ämneslärare. För att identifiera lärarnas undervisningsstrategier och elevernas förutsättningar för lärande har det transkriberade materialet tolkats utifrån den didaktiska triangeln samt två andra teoretiska ramverk.Resultatet visar att lärarna genom ett flexibelt arbetssätt, personligt bemötande, individuella anpassningar och en ?röd tråd? mellan lektionerna får eleverna delaktiga och aktivt deltagande.

Frågorna jag ställer i mitt forskningsarbete utgår från pojkars bristande intresse för skönlitteraturläsning. Problemet har uppmärksammats såväl i massmedia som inom skolvärlden. Syftet med min uppsats är att undersöka varför fyra pojkar är ointresserade av att läsa skönlitteratur, vad de läser, när de läser och var de läser. Arbetet innefattar även frågeställningen om de vet varför skönlitteraturläsning ingår i skolans uppgifter och vad som är positivt med läsningen. De didaktiska frågorna varför, var, när och vad utgör en grund för min frågeställning.Undersökningen består av kvalitativa intervjuer med fyra pojkar i grundskolans år 8.

Uppsatsens övergripande syfte är att designa ett projektarbete där elever i årskurs nio gör egna filmer om rymdgeometri. Ambitionen med uppsatsen är att motivera filmprojektet utifrån didaktiska frågeställningar och att göra en planering för hur arbetet kan organiseras. Bakgrunden till projektidén är bland annat att skolans styrdokument framhåller att eleverna behöver utveckla en mediekompetens, att undervisningsmetoderna bör skapa förutsättningar för kreativitet och lust i lärandet och att nya arbetsformer behöver utvecklas. En bakomliggande tanke är också att sammanförande av estetisk verksamhet, teknik och matematik ger ett mervärde utöver de enskilda ämnenas innehåll. Läroprocesser kan förstås utifrån olika pedagogiska teorier.

I vårt examensarbete undersöker vi användningen av musik som didaktiskt medel i språkundervisningen med hjälp av en blogg, samt hur musiken påverkar språkinlärningen hos gymnasieelever. Vårt syfte är att ta reda på om musiken och bloggen som didaktiska medel kan göra språkundervisningen mer motiverande och lustfylld för ungdomar och på så vis bidra till en fördjupad kunskap inom ämnet. Våra frågeställningar är: ? Hur kan musiken bidra till att motivera eleverna att vilja lära sig ett främmande språk? ? På vilket sätt kan musiken bidra till elevernas språkinlärning? För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av olika teorier om andraspråksinlärning, samt av sociokulturella teorier. Vid val av metod har vi inspirerats av aktionsforskning.

Bedömning av estetiska ämnen har varit ifrågasatt gällande dess kvalité, rättvisa, funktion och hur det påverkar ämnet och individen. Studien syftar till att beskriva bedömning av det estetiska ämnet Visual Arts vid en lärarutbildning i Sydafrika presenterat ur ett lärarperspektiv. Forskningsfrågorna utgår från ämnesdidaktikens teori gällande Vad bedöms, Hur kommuniseras bedömningen och Varför görs bedömningen. Metoden som använts är ett två månaders fältarbete vid en bildlärarutbildning där jag följt tre lärare och deras arbete genom deltagande observation, samtal, intervjuer och insamling av vissa dokument.Det empiriska materialet har analyserat från de tre didaktiska frågorna. Resultatet visar att lärarna, som var utbildade konstnärer lade ned mycket tid och engagemang på bedömning.

Detta arbete undersöker hur identitet skapas, i lek med roller och visuella uttryck, hur föreställningar om identitet och livsstil konstruerar och konstrueras, genom ett genomgående exempel: klädföretaget och fenomenet Gudrun Sjödén. Syftet är att behandla mediers och bilders betydelse för den aktiva identitetskonstruktionen i ett konsumtionssamhälle, sett ur ett sociokulturellt perspektiv ? vad bilder gör med oss och vad vi gör med dem. Undersökningen syftar även till att utforska didaktiska metoder som kan användas inom bildämnet, dvs. att undersöka med visualitet i fokus, samt genom en gestaltande metodik.Undersökningen bygger på studiet av en klädbutik, min gestaltande metod, samt intervjuer med kvinnliga bildlärare.

En het debatt både i media såväl som i den offentliga sektorn har på senare år varit svenska elevers sjunkande matematikkunskaper. Världsomfattande undersökningar från PISA och TIMSS har legat till grund för en uttalad oro över vad som händer med svenska elever och skolan i sig. Ett av de mest fundamentala begreppen inom matematiken är Funktionsbegreppet, vilket introduceras i skolan redan i sjunde klass. Samtidigt är det också ett komplext begrepp med en omfattande historisk bakgrund. Således kommer detta projektarbete dels ägnas åt en litteraturstudie av funktionsbegreppet, men också åt en matematikdidaktisk undersökning där gymnasieelevers förståelse för och kring funktionsbegreppet studeras.Syftet med projektarbetet är delvis att skärpa våra egna ämneskunskaper kring funktionsbegreppet och därmed förebereda oss inför vår framtida roll som gymnasielärare i matematik.

Traditionellt sett har vägsektorn främst använt jungfruliga resurser som konstruktionsmaterial. Intresset för alternativa material ökar dock och detta leder till att det blir allt vanligare att restprodukter används som konstruktionsmaterial.´ I dag saknas det enhetliga modeller, med allmän acceptans, för att bedöma en restprodukts lämplighet som konstruktionsmaterial i vägbyggnad. Detta innebär att det i varje enskilt fall tas fram ett bedömningsunderlag som anses vara lämpligt. För att bedöma ett materials lämplighet bör ett faktaunderlag inom en rad olika aspekter samlas in. De aspekter som kan vara aktuella kan delas in i Användning och Omgivning.

Syfte: Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur matematikläxor utformas och används i undervisningen för att bidra till en ökad måluppfyllelse gentemot läroplanens kunskapskrav för elever generellt och mer specifikt för elever i matematiksvårigheter. För att belysa detta har fyra centrala forskningsfrågor formulerats som berör hur matematikläxor utformas, hur de används och hur de bidrar till en ökad måluppfyllelse gentemot läroplanens kunskapskrav. Även förekomsten av en gemensam policy vad det gäller matematikläxor på skolorna finns med som en forskningsfråga.Teori: Examensarbetet tar sin utgångspunkt i ett kommunikativt relationsinriktat perspektiv knutet till Vygotskijs inlärningsteori där kommunikation, delaktighet och samspel är grundläggande faktorer för barns lärande. Begreppen utgör grunden för att eleven ska ha möjlighet att uppleva att de pedagogiska och didaktiska insatser som görs i skolans praktik är stödjande för deras lärande.Metod: Insamlingen av data genomfördes med hjälp av en enkät som till största delen bestod av strukturerade flervalsfrågor. Personliga intervjuer med fyra elever, samtliga i matematiksvårigheter, genomfördes som ett komplement för att få en inblick i hur elever ser på matematikläxor.

Syfte: Syftet med studien är att synliggöra lärandet och de formativa aspekter som sker kring arbetet med den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen i grundskolan tidiga år på några skolor. Vilka skillnader och likheter som finns i samtalen och i dokumentationen. Studien vill också undersöka hur det formativa arbetet med IUP med skriftliga omdömen set ut för elever i behov av särskilt stöd. Teori: Studiens ansats tar sin utgångspunkt i Meads sociologiska teori, symbolisk interaktionism, om hur vi människor blir till i möten med andra människor, genom att vi ser oss själva genom andra. För att studera lärandet kopplas ansatsen till det socio¬kulturella perspektivet där lärande ses som en språkliga och sociala interaktion mellan människor.

Mediala produktioner kan analyseras som delaktiga socialisationsagenter i individers identitetskonstruerande processer, genom att agera medaktörer i skapandet/befästandet respektive utmanandet av rådande och etablerade normer. De rollregister som erbjuds individer inom såväl mediala som pedagogiska rum, är ofta mycket stereotypa och signalerar hur vi som representanter för det ena eller det andra könet förväntas anpassas till på förhand givna och begränsande mallar. Individer som inte förmår eller önskar infogas i dessa betraktas inte sällan som normavvikelser alternativt osynliggörs till fullo. Dessas handlingsutrymmen och individuella förutsättningar till harmoniska liv riskerar därför att berövas, liksom rätten till desamma förebilder och möjligheter till identifikation som övriga samhällsmedborgare tar för givna. För att i enlighet med skolverkets direktiv uppnå ett jämlikt samhälle, inom vilket var individs människovärde kan betraktas som okränkbart, måste i pedagogiska rum rollmönster problematiseras, spektrat vidgas och människor ses som individer i första hand, snarare än man eller kvinna med föreskrivna förutsättningar och förväntade egenskaper.I detta arbete diskuteras heteronormativiteten inom såväl skola som kommersiell rörlig bild.