I vår undersökning har åtta förskollärare intervjuats i syfte att få reda på hur de uppfattar att de arbetar med naturvetenskap i verksamheten, samt vilket syfte de har med det. Vi har även undersökt hur den reviderade läroplanen har påverkat deras arbetssätt med naturvetenskap i verksamheten. Resultatet visar att samtliga intervjuade förskollärare anser att det är viktigt att arbeta med naturvetenskap i verksamheten, syfte och tillvägagångssätt har dock varierat en del. Några generella mönster går emellertid att utläsa av intervjusvaren. Dessa är att förskollärarna försöker utgå från barnens intressen och arbeta konkret med naturvetenskap i verksamheten.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur den gamla kursplanen i historia från 1994 skiljer sig från den nya ämnesplanen i historia från 2011.Metoden för uppsatsen är en dokumentanalys av styrdokumenten: Kursplanen från 1994 och Ämnesplanen skriven 2011 samt att koppla detta till relevant historiedidaktisk litteratur.Resultatet är att ämnesplanen och kursplanens innehåll skiljer sig åt. Vi ser tendenser till att ämnesplanen är utformad mer specifikt i vad undervisningen ska innehålla, medan Kursplanen är mer övergripande.Slutsatsen är att vår undersökning är relevant då den visar på vilka förändringar verksamma lärare måste göra i sin undervisning, dessutom finns det en tydligare koppling mellan ämnesplanen och den didaktiska forskningen..

Uppsatsen ställer frågan Vilka är konstens slumpmetoder och hur kan man förstå och förklara dem utifrån ett socialkonstruktivistiskt sätt att se på kreativitet? Med andra ord kan man säga att konsthistoriens slumpmetoder här dammas av och belyses i ett socialkonstruktivistiskt sken.Upprinnelsen till uppsatsämnet kommer av känslan att den egentligen hade kunnat handla om vad som helst. Allting kan bli intressant om man bara ger det en chans. Vinsten med ett slumpförfarande i valet av uppsatsämne hade varit att man sluppit valsituationen och att startsträckan troligtvis hade kortats ner betydligt. För det är just detta, som slumpmetoderna syftar till; att komma in i ett flöde.

Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse för hur en organisation kan arbeta med sin rekryteringsprocess, sitt ledarskap och sin organisationskultur för att främja de fyra ledstjärnorna laganda, handlingskraft, sunt förnuft och kundfokus. Uppsatsen är genomförd på Gekås Ullared AB och inriktar sig på rekrytering, ledarskap och organisationskultur. Data samlades in genom intervjuer och enkäter. Totalt har tio intervjuer utförts samt en enkätundersökning med 142 deltagare. Resultatet i relation till tidigare forskning och teorier visade att utvecklingsmöjligheter finns inom de undersökta områdena, till exempel framtagning av en för Gekås gemensam kompetensmodell, utbildning i transformativt ledarskap samt fortsätta att utveckla en stödjande och öppen organisationskultur..

Undersökningar kring hur buller och höga ljudnivåer i skolan påverkar elever och pedagoger är något som det inte har gjort särskilt mycket forskning kring.Som metod valdes en enkätundersökning om och hur lärare upplever samt handskas med buller, ljudnivåer och ljudmiljön i skolan. Enkätundersökningen genomfördes på fyra skolor i skolår f-9. Enkätundersökningen besvarades av 50 lärare bosatta i en mellansvensk kommun. Enkätundersökningen påvisar hur lärarna ser på ljudmiljön på sina arbetsplatser. Valet föll på just enkäter då vi ville nå ett större antal respondenter för att få en så vid bild av område som möjligt.Då ljudnivån ofta är hög i skolan och påverkar både lärares och elevers vardag på olika sätt.

I mitt arbete vill jag visa på hur man med hjälp av reklamanalys kan uppnå läroplanens för kritiskt tänkande i gymnasieskolan, samt ge eleverna en möjlighet att utveckla en förmåga att kritiska granska media. Detta sker först genom en teoretisk ram och här utreder jag begreppet media literacy och genom att finna en definition på vad kritiskt tänkande är. Sedan lyfter jag fram två pedagogiska verktyg som kan användas i arbetet med att analysera reklam, semiotisk bildanalys och textanalys. Slutligen gör jag en analys av en reklamannons och gör pedagogiska och didaktiska kopplingar till analysen. Jag visar genom mitt arbete varför det är viktigt att odla kunskaper och förmåga att kritiskt granska medietexter, och vilka pedagogiska verktyg man som lärare kan rusta sig med..

Syftet med undersökningen var att undersöka hur lärare undervisar i den grafritande räknarens funktioner och hur eleverna faktiskt använder den. Detta har undersökts genom att låta lärare och deras elever besvara enkätformulär. Resultatet visar att eleverna använder räknaren som deras lärare instruerar dem att göra. Lärarens attityd till räknaren påverkar också eleverna att använda den på det sätt som läraren antyder att den borde användas. Denna undersökning knyter samman den tidigare forskning som gjorts kring, å ena sidan, hur räknaren används av eleverna och, å andra sidan, hur lärare undervisar om dess funktioner.

Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie av hur sex stycken verksamma pedagoger arbetar med ämnet historia i årskurs 4-6. Vårt syfte med undersökningen har varit att undersöka de intervjuade lärarnas metoder och didaktiska val i sin undervisning och hur de arbetar utifrån styrdokument. Vi har även undersökt hur de arbetar med elevers historiemedvetande. En del av syftet har även varit att för oss få en god grund att stå på och kunna motivera våra metoder och ämnesval. I vår studie har vi kommit fram till att historiemedvetande inte är ett väl känt begrepp för majoriteten av de intervjuade pedagogerna. Studien visar också att undervisningen främst styrs av olika styrdokument som kursplaner och lokala arbetsplaner.

I föreliggande studie har tre verksamma sfi-lärares individualiseringsmetoder granskats. Studien fokuserar på deras verksamhet utifrån de didaktiska frågorna vad?, varför? och hur? För att nå fram till resultatet har den kvalitativa ansatsen i form av intervju använts.Resultatet tyder på att lärarnas arbetsbörda är enorm, de upplever individualiseringsuppdraget som viktigt men svårt att genomföra under rådande omständigheter inom sfi. Graden av individualisering står även i beroende av lärarens engagemang, likasom variationen av tillämpade individialiseringsmetoder. Denna godtycklighet resulterar bland annat i att undervisningens uppläggning sällan möter individuella behov, samt i att deltagarna är tvungna att studera mycket på egen hand, vilket negativt påverkar utbildningens kvalité.Överlag stämmer studiens slutsatser med dem av tidigare forskning..

Denna studie behandlar de fyra böckerna Brott och straff av Fjodor Dostojevskij, Kråkflickan, Hungerelden och Pythians anvisningar alla tre skrivna av Jerker Eriksson och Håkan Axlander- Sundquist. Jag utför en illustrativ komparativ analys av mördarnas psyke och böckernas struktur samt undersöker det didaktiska värdet av att göra denna studie.Genom att psykologiskt analysera böckernas mördare har jag kunnat göra en psykologisk profil till de fyra. Raskolnikov som är dubbelmördare i kriminalromanen Brott och straff har en narcissistisk, schizofren läggning som beror på att hans omedvetna strider med det medvetna om det moraliska i att mörda. Viggo Dürer, den onda mördaren av ett femtiotal barn, som figurerar i trilogin är klart psykopatisk med en könsidentitetskonflikt. Victoria Bergman, den trasiga föräldramördaren som är huvudperson i Kråkflickan, Hungerelden och Pythians anvisningar lider av dissociativ personlighetsstörning till följd av upprepade övergrepp i barndomen.

Studien ska ge mig och de som läser studien en insikt i vikten av och hur man kan använda sig av verklighetsanknytning. Genom denna uppsats ska läraren kunna få en grundläggande förståelse samt en hjälp kring de didaktiska bitarna av verklighetsanknytning. Lärare bör kunna koppla samman skolans värld med verkligheten och utöka elevernas förståelse för dess samband. Studien visar att verklighetsanknuten undervisning motiverar och stimulerar eleverna. I flera fall finns stöd från bland annat Deweys, Vygotskiljs och Kants teorier för studiens resultat.

I detta arbete diskuteras användningen av skönlitteratur i SO-undervisningen i år 4-6. Arbetet bygger dels på en litteraturstudie, dels på en intervjuundersökning. I litteraturstudien analyseras didaktisk litteratur som behandlar frågor kring skönlitterär läsning i SO-undervisning. Den skönlitterära texten beskrivs i denna litteratur genomgående som ett viktigt komplement till läromedlen för att undervisningen skall uppnå de mål som kursplanerna formulerar för SO-undervisningen, såsom förståelse för andra människor och kulturer, upplevelse av mening och sammanhang. Skönlitteraturens möjligheter att väcka intresse för och konkretisera allmänmänskliga och samhälleliga förhållanden framhålls också.

Syftet med arbetet är en fördjupning i och undersökning av filmens potential som didaktisk redskap i gymnasieskolans svenskundervisning och i vilken utsträckning mediet används. Multimodal teoribildning har studerats och en extensiv litteraturgenomgång genomförts för att identifiera möjliga användningsområden för film. Kvalitativa intervjuer med lärare som är verksamma i svenskämnet i gymnasieskolan idag har utförts. Det huvudsakliga resultatet från studien belyser att lärare är positivt inställda till att använda film i sin undervisning och gör det till viss del, men att det behövs mer vägledning och struktur runt både konsumtion och produktion av film för att lärarna ska kunna nyttja dess fulla multimodala och didaktiska potential i klassrummet..

Syftet med denna uppsats är att få en inblick i hur lärarens tidigare erfarenheter och inställning påverkar undervisningen i matematik. Syftet är också att ta reda på hur detta påverkar elevers matematiklärande. Vår undersökning bygger på intervjuer med lärare. Med vår intervjustudie vill vi undersöka varför en del lärare har ett mer laborativt arbetssätt än andra samt vilka faktorer som påverkar detta.Uppsatsen visar på faktorer som påverkar undervisning i matematik såsom lärarens attityd till matematik, ämnes- och didaktiska kunskaper. Vi skriver också om vad som kan göras för framtidens matematikundervisning.

Den här studien har undersökt huruvida bordsrollspel kan hjälpa till att uppfylla de mål som finns beskrivna i Lpf 94. Den grundar sig i tidigare forskning kring bordsrollspel, pedagogiskt drama och interaktiva berättelser. Studien i sig är en textanalys. Först analyseras läroplanen för att se vilka mål rollspel eventuellt kan hjälpa till att uppfylla. Därefter analyseras fyra stycken rollspel för att se hur väl de kan hjälpa till att uppfylla dessa mål.