Syftet med detta arbete har varit att få fördjupade teoretiska kunskaper om olika läsinlärningsmetoder samt en inblick i vad som styr verksamma lärare i deras val av arbetsmetoder. Bakgrunden är baserad på de fyra vanligaste metoderna i den svenska skolan. Den tar även upp läsprocessen, läsutvecklingen, en historisk tillbakablick samt vikten av att lära sig läsa. Vi valde att göra en kvalitativ enkätundersökning där tre lärare från den skola där vi gjorde vår VFU ingick. Resultatet från den visar att lärare inte enbart arbetar med en metod utan väljer att blanda olika metoder.

Syftet med undersökningen är att se hur lärare uppfattar att undervisningen är organiserad och fungerar för elever med ett annat modersmål än svenska. I den empiriska studien har kvalitativa intervjuer gjorts med fyra lärare på skilda skolor för att skapa klarhet i hur de uppfattar sin undervisning. Resultatet visade att de inte skilde sig åt organisatoriskt. Däremot varierade de enskilda skolornas undervisningssätt marginellt, det som skilde var valet av arbetsmetoder i klasrummen. En av slutsatserna i undersökningen är att lärarna efterlyser mer samarbete med lärarna i svenska som andraspråk och modersmål.

Mitt syfte med arbetet var att undersöka vad som påverkar hur barn väljer böcker för fri läsning i skolan. Dessutom ville jag undersöka om det är skillnad i barnens val när böckerna väljs ur en boklåda som är komponerad av en bibliotekarie jämfört med när de väljer direkt ur hyllan på skolbiblioteket. Jag intervjuade 21 barn i årskurs 1 och 22 elever i årskurs 2. Intervjun var kort och innehöll en öppen fråga. Mitt resultat visade att eleverna i stor utsträckning valde samma böcker som sina kamrater, men ändå upplevde att de gjorde det av eget intresse.

Denna rapport presenterar ett projekt vars syfte a?r att utveckla och fo?ra?ndra en affa?rsenhet interna nyhetskommunikation. Syftet med projektet a?r att utveckla kommunikationen till tva?va?gskommunikation med hja?lp av sociala medier. Rapporten beskriver hur projektet har fortskridit med dess olika faser, arbetsmetoder och underso?kningsresultat.

Vi ämnar med detta arbete identifiera faktorer som hindrar eller gör det svårare för sex olika gymnasielärare att fritt välja undervisningsmetoder. För att uppnå detta mål har vi valt att utföra kvalitativa intervjuer som sedan har analyserats med hjälp av ramfaktorteori i allmänhet och institutionsteori i synnerhet. Resultatet visar att bland annat elever, kolleger, skolledning samt lärarens didaktiska kunskaper kan spela en viktig roll för vilken undervisning som läraren finner möjlig att genomföra. I slutet diskuteras lärarutbildningarnas, skolledningarnas och de individuella lärarnas ansvar för att matematikundervisningen ska kunna distanseras från den i dag väldigt utbredda traditionella undervisningen..

Vi vill med detta examensarbete undersöka om skiftet från miljö undervisning till hållbar utveckling har skett, och hur väl känt begreppet hållbar utveckling är hos lärarna. Syftet med undersökningen är också att utveckla kunskap om de anvisningar som finns i våra styrdokument rörande hållbar utveckling följs och vilka arbetsmetoder som används. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sex lärare och två med rektorer från skolor på mindre tätorter. Resultatet av denna studie visar att majoriteten av de lärare vi intervjuat inte har någon djupare kunskap om begreppet hållbar utveckling. Den undervisning som i dag finns har främst ett miljöperspektiv. De metoder som används i den undervisning som sker har främst en tematisk profil..

I föreliggande studie har tre verksamma sfi-lärares individualiseringsmetoder granskats. Studien fokuserar på deras verksamhet utifrån de didaktiska frågorna vad?, varför? och hur? För att nå fram till resultatet har den kvalitativa ansatsen i form av intervju använts.Resultatet tyder på att lärarnas arbetsbörda är enorm, de upplever individualiseringsuppdraget som viktigt men svårt att genomföra under rådande omständigheter inom sfi. Graden av individualisering står även i beroende av lärarens engagemang, likasom variationen av tillämpade individialiseringsmetoder. Denna godtycklighet resulterar bland annat i att undervisningens uppläggning sällan möter individuella behov, samt i att deltagarna är tvungna att studera mycket på egen hand, vilket negativt påverkar utbildningens kvalité.Överlag stämmer studiens slutsatser med dem av tidigare forskning..

I vår undersökning har åtta förskollärare intervjuats i syfte att få reda på hur de uppfattar att de arbetar med naturvetenskap i verksamheten, samt vilket syfte de har med det. Vi har även undersökt hur den reviderade läroplanen har påverkat deras arbetssätt med naturvetenskap i verksamheten. Resultatet visar att samtliga intervjuade förskollärare anser att det är viktigt att arbeta med naturvetenskap i verksamheten, syfte och tillvägagångssätt har dock varierat en del. Några generella mönster går emellertid att utläsa av intervjusvaren. Dessa är att förskollärarna försöker utgå från barnens intressen och arbeta konkret med naturvetenskap i verksamheten.

I takt med att allt större krav ställs på låg energiförbrukning hos byggnader, ökar även vikten av en lufttät konstruktion. I samband med detta ökar även behovet att hitta nya arbetsmetoder som tidseffektiviserar arbetet men samtidigt genererar lufttäta konstruktioner som klarar eventuella täthetskrav.Detta projekt har utförts tillsammans med PEAB på en av deras arbetsplatser i Grebbestad där det för tillfället byggs bostads- och hyresrätter med passivhusteknik. Den fönstermonteringsteknik som har använts i Grebbestad är mycket tidskrävande och intresse över nya enklare montagemetoder har funnits.Syftet med detta projekt är att undersöka om det finns arbetsmetoder för fönstermontering som är tidseffektivare än den metod som används i Grebbestad men som samtidigt ger lågt luftläckage. Projektet har genomförts genom montering av fönster med olika montagemetoder. Provmonteringarna av fönstren har skett i ett tillfälligt provrum och har utförts av en rutinerad snickare för att få ett tidsperspektiv på arbetet och där varje fönstermontering har provtryckts för att veta hur lufttät respektive metod är.

Syftet med vårt examensarbete är att belysa hur undervisningen i skolan utformas så att elever får kunskap om hållbar utveckling och att arbetet mot en hållbar utveckling blir en integrerad del av skolan och elevernas handlingar i vardagen. Ett annat syfte är att konkretisera hur undervisningen i skolan utformas så att arbetet mot en hållbar utveckling skapar möjlighet för eleverna att få nya insikter om hur de praktiskt kan agera och göra miljömässiga val. Den metod vi har använt är en kvalitativ forskningsstrategi med semistrukturerade intervjuer. Resultatet av arbetet är att det finns olika arbetsmetoder för att nå en mer hållbar utveckling och att skolor och lärare kommit olika långt i undervisningen. Förhållningssättet till miljön och hållbar utveckling är något som genomsyrar hela skolan för att ge en helhetsbild för eleverna..

Uppsatsens syfte är att studera inköp av informationssystem i offentlig sektor och iden-tifiera sådana egenskaper hos dessa inköp som kommer sig av att de görs inom offentlig sektor.Egenskaperna har identifierats genom att ställa fyra fallstudier i relation till en referens-ram bestående av teorier om hur inköp av informationssystem bör genomföras, om hur en organisation ska hantera effekterna av ett inköp av informationssystem samt om in-köp i allmänhet inom offentlig sektor.Lagen om offentlig upphandling reglerar offentliga enheters arbetsmetoder och ansvar, vilket ger en strukturerad men oflexibel inköpsprocess. Speciellt får det konsekvenser för leverantörskontakterna innan och under upphandling. Vi tror att rutinerna som föl-jer av lagstiftningen ofta kan vara positiva då de tvingar enheterna att utvärdera de egna behoven..

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur den gamla kursplanen i historia från 1994 skiljer sig från den nya ämnesplanen i historia från 2011.Metoden för uppsatsen är en dokumentanalys av styrdokumenten: Kursplanen från 1994 och Ämnesplanen skriven 2011 samt att koppla detta till relevant historiedidaktisk litteratur.Resultatet är att ämnesplanen och kursplanens innehåll skiljer sig åt. Vi ser tendenser till att ämnesplanen är utformad mer specifikt i vad undervisningen ska innehålla, medan Kursplanen är mer övergripande.Slutsatsen är att vår undersökning är relevant då den visar på vilka förändringar verksamma lärare måste göra i sin undervisning, dessutom finns det en tydligare koppling mellan ämnesplanen och den didaktiska forskningen..

Uppsatsen ställer frågan Vilka är konstens slumpmetoder och hur kan man förstå och förklara dem utifrån ett socialkonstruktivistiskt sätt att se på kreativitet? Med andra ord kan man säga att konsthistoriens slumpmetoder här dammas av och belyses i ett socialkonstruktivistiskt sken.Upprinnelsen till uppsatsämnet kommer av känslan att den egentligen hade kunnat handla om vad som helst. Allting kan bli intressant om man bara ger det en chans. Vinsten med ett slumpförfarande i valet av uppsatsämne hade varit att man sluppit valsituationen och att startsträckan troligtvis hade kortats ner betydligt. För det är just detta, som slumpmetoderna syftar till; att komma in i ett flöde.

Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse för hur en organisation kan arbeta med sin rekryteringsprocess, sitt ledarskap och sin organisationskultur för att främja de fyra ledstjärnorna laganda, handlingskraft, sunt förnuft och kundfokus. Uppsatsen är genomförd på Gekås Ullared AB och inriktar sig på rekrytering, ledarskap och organisationskultur. Data samlades in genom intervjuer och enkäter. Totalt har tio intervjuer utförts samt en enkätundersökning med 142 deltagare. Resultatet i relation till tidigare forskning och teorier visade att utvecklingsmöjligheter finns inom de undersökta områdena, till exempel framtagning av en för Gekås gemensam kompetensmodell, utbildning i transformativt ledarskap samt fortsätta att utveckla en stödjande och öppen organisationskultur..

Undersökningar kring hur buller och höga ljudnivåer i skolan påverkar elever och pedagoger är något som det inte har gjort särskilt mycket forskning kring.Som metod valdes en enkätundersökning om och hur lärare upplever samt handskas med buller, ljudnivåer och ljudmiljön i skolan. Enkätundersökningen genomfördes på fyra skolor i skolår f-9. Enkätundersökningen besvarades av 50 lärare bosatta i en mellansvensk kommun. Enkätundersökningen påvisar hur lärarna ser på ljudmiljön på sina arbetsplatser. Valet föll på just enkäter då vi ville nå ett större antal respondenter för att få en så vid bild av område som möjligt.Då ljudnivån ofta är hög i skolan och påverkar både lärares och elevers vardag på olika sätt.