Detta examensarbete är genomfört inom ramen för examensarbetet på lärarprogrammet vid Malmö högskola. Syftet med uppsatsen är att visa på möjligheterna med ny didaktik vid undervisning i företagsekonomi på gymnasiet. Metoden som använts är studie av relevant pedagogisk och didaktisk litteratur. Resultatet är ett förslag på möjligheter med ny didaktik i ämnet Företagsekonomi med hjälp av MMORPGs funktioner. Slutsatsen är att användandet av MMORPGs vid undervisning i ämnet Företagsekonomi skapar många värdefulla fördelar ur didaktisk synpunkt i jämförelse med dagens klassrumsdominerade didaktik..

Föreliggande examensarbete behandlar det retorikdidaktiska begreppet imitatio som undervisnings- och lärandemetod. Syftet är att undersöka vad imitatio (efterbildning) kan betyda i didaktisk mening, hur det skiljer sig gentemot det svenska begreppet imitation och hur lärare tillika retorikstudenter förhåller sig till det i sin undervisning och i sin kompetensutveckling. Med utgångspunkt i syftet har två metoder använts; telefonintervjuer med fyra lärare som vidareutbildat sig i den retorikdidaktiska kursen Progymnasmata samt en litterturstudie. Telefonintervjuerna bidrar med ett praktiskt didaktiskt underlag från yrkesverksamma didaktiker, och litteraturstudien ligger till grund för undersökningen av imitatios retoriska ursprung och didaktiska relevans samt imitationsbegreppets olika tvärvetenskapliga innebörder. Resultatet visar att imitatio som retorikdidaktiskt begrepp i betydelsen medveten efterbildning har ett begränsat inflytande i samtida didaktisk forskning, trots dess över tvåtusen år långa historia med omfattande tillämpning.

Studiens syftar till att undersöka elevers uppfattningar om matematik och matematikundervisning. Arbetet består av en litteraturgenomgång och en empirisk del där intervjuer med åtta elever ingår.Både den teoretiskaoch den empiriska delen behandlar tre områden. Dessa områden är: - Varför har vi matematik i skolan? - Vad är matematik?- Hur bedrivs matematikundervisning? Den teoretiska studien beskriver frågeställningarna utifrån hur forskare, författare och lärare ser på det. Inom denna del inryms även en beskrivning om hur undervisning skulle kunna se ut i praktiken.

Hur man kan arbeta med matematik i grundskolan, år 4-6, på ett varierande och verklighetsnära sätt. En studie av litteratur om detta och lektionsförslag utifrån litteraturstudien samt Internet och grundidéer från praktiktid..

I flera studier som gjorts under de senaste åren framkommer det att svenska grundskoleelever presterar allt sämre i matematik. Skolverkets granskningar pekar på ett flertal tänkbara orsaker som kan ligga bakom elevernas sjunkande resultat, däribland pedagogernas bristande kompetens. Åtgärder för att främja och förbättra situationen har bl.a. inneburit satsningar på kompetensutveckling för yrkesverksamma pedagoger, i syfte att förändra och förbättra matematikundervisningen.Syftet med denna kvalitativa studie är att belysa vilka faktorer som pedagoger anser vara stödjande respektive hindrande för att delta i kompetensutveckling. Dessutom är syftet att undersöka på vilket sätt kompetensutveckling bidrar till att utveckla det laborativa arbetssättet i matematik i förskoleklass, samt hur implementering och utvecklingsarbete är tänkt att ske.

Att använda sig av rörelse i undervisningen för att förstärka inlärning är en beprövad didaktisk metod speciellt med barn i förskoleåldern. Syftet med uppsatsen är att belysa rörelsens omfattning och betydelse för inlärning av matematik upp till skolår tre.Genom litteraturstudier har vi sökt fakta kring inlärningsteorier, matematiska begrepp och dess koppling till rörelse. Vi har även fokuserat på rörelse i lek samt rörelsens positiva inverkan på utvecklingen. Via enkäter har vi fått fram hur ofta, samt i vilken form, pedagoger använder sig av rörelsemoment för att förstärka matematisk inlärning, samt vilka matematiska begrepp som medvetet har använts vid rörelsepassen i matematikundervisningen.Resultatet visade att många pedagoger medvetet använder sig av rörelse i sin undervisning, främst i de lägre skolåren. De har även en god insikt om rörelsens betydelse för inlärning och socialt välbefinnande..

Syftet med undersökningen var att synliggöra och få kunskaper om några pedagogers arbete med matematik i förskola och förskoleklass.Vi valde att använda oss av observationer och semistrukturerade intervjuer. I vår under­sökning har sammanlagt sex pedagoger deltagit, fyra av dem arbetar i förskolan och två i förskoleklass.Resultatet visade att pedagogers arbete med matematik är betydelsefullt i förskolan och förskole­klass då barnen förbereds inför skolan. I undersökningen framkom det att ped­a­­­­­­goger arbetar med matematik både planerat och spontant i vardagen. Under­sökningen visade att samtliga pedagoger arbetar praktiskt med matematik med teoriska anknytningar. Mate­­matiskt material har visat sig vara av betydelse i pedagogers arbete med matematik..

Enligt våra styrdokument ska elever ha baskunskap i matematik för att hantera situationer i närmiljön, förstå grundläggande matematiska begrepp och kunna använda logiska resonemang.Syftet med uppsatsen är att undersöka elevers uppfattning om när, hur och varför de använder matematik. Observationer och halvstrukturerade intervjuer med elever i år 2 undersöker vad matematik är för elever, om elever vet varför man ska lära sig matematik och slutligen när använder elever matematik? Intervjuer med pedagoger undersöker om det finns något samband mellan undervisning och arbetssätt och elevernas förhållningssätt till matematik.Resultat visar att, förutom på lektionerna så använder eleverna matematik som ett redskap för att få svar på sina frågor. Ibland använder de matematik genom sina jämförelser och iakttagelser utan att vara medvetna om det. Läraren kan hjälpa elever att överbrygga skolans formella matematik med sina informella kunskaper som har sin grund i egna upplevelser och erfarenheter.

Vårt syfte med den här uppsatsen har varit att göra en litteraturstudie kombinerat med våra egna tankar och idéer om självförtroende i matematik. Vi har i sammanställningen av forskningen i huvudsak koncentrerat oss på svensk forskning.Det har visat sig att svagt självförtroende i matematik påverkar resultaten i matematik negativt. Faktorer som upprepade misslyckanden, ogynnsam undervisning och föräldrar med negativ inställning till matematik har visat sig ha en negativ påverkan på självförtroendet i matematik. Elever som kommer från hem med arbetare och småföretagare har visat sig ha sämre självförtroende i matematik än elever som kommer från hem med högre tjänstemän och storföretagare. Det har även visat sig att flickor har sämre självförtroende i matematik än pojkar.

Denna studie är en C-uppsats inom lärarutbildningen på Stockholms universitet. Undersökningen baserar sig på elevers resultat på muntliga delen, och hela nationella provet våren 2010, lärarintervjuer och observationer av lektioner. Studien undersöker hurvida elever som får tillfälle att arbeta med matematik muntligt på lektionerna blir bättre på matematik än de elever som inte ?pratar? lika mycket matematik.Eleverna som ?pratar? mycket matematik på lektionerna får ett bättre resultat på den muntliga delen av nationella provet, men inte nödvändigtvis på matematik som helhet. De elever som övar sin muntliga såväl som sin skriftliga förmåga i matematik är de som lyckas bäst..

Syftet med följande arbete är att undersöka om varierad undervisning i matematik kan underlätta elevernas inlärning. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom varierad undervisning i matematik. Med hjälp av enkätundersökningar och intervjuer ville jag undersöka om varierad undervisning i matematik ökar elevens intresse och motivation, ökar det elevens matematiska självförtroende, påverkar det positivt elevens inställning för matematik. Resultaten pekar på att varierad undervisningen i matematik kan underlätta elevernas inlärning i matematik..

Syftet med studien är att belysa pedagogers syn på matematik för de yngsta barnen i förskolan. Studien inriktar sig på vad matematik för de yngsta barnen enligt pedagoger innebär samt vilka möjligheter och hinder pedagoger ser med matematik för de yngsta barnen. Undersökningen är kvalitativ och metoden är semistrukturerade intervjuer. Det teoretiska ramverket utgår från Dewey och Vygotskij och ligger till grund för analys och diskussion.Resultatet i studien visar på att pedagoger ser matematik som något mer än räkning. Barn behöver möta matematik i sin vardag för att de ska ta till sig kunskapen på ett meningsfullt sätt och matematik för de yngsta barnen innebär först och främst vardagsrelaterade begrepp.

I denna studie undersöks vilka uppfattningar SUM-elever, elever med särskilda utbildningsbehov i matematik, har av matematikundervisning när de i klassrummet får specialpedagogiskt stöd i ämnet och hur de känner sig när de följer med specialläraren ut från klassrummet. Det övergripande syftet med studien är att belysa inkludering och exkludering ur ett elevperspektiv. Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts i form av semistrukturerade intervjuer med åtta SUM-elever från åk 4 och 5. Till grund för analysen används Asp-Onsjös (2006) tre olika aspekter på inkludering; rumslig, social och didaktisk. Resultatet visar att den inkludering som eleverna anser vara viktigast när de lär sig matematik är den didaktiska inkluderingen, inte den rumsliga eller sociala. Alla elever i studien kände sig socialt inkluderade och vad gäller den rumsliga inkluderingen spelade den inte någon större roll för dessa SUM-elever.

Denna studie behandlade matematik i förskolans verksamhet. Syftet med undersökningen varatt se hur förskollärare själva menar att de arbetar med matematik som innehåll iverksamheten. Studien omfattade hur förskollärare använde matematik under olika aktiviteterför att fånga upp och upptäckte barnens intresse. På detta sätt fick barnen möjlighet till attvidareutveckla sitt matematiska lärande. Den teoretiska utgångspunkten är sociokulturelltperspektiv.

Det här arbetet syftar till att försöka ge en bild av lärarens syn på ämnesintegrering mellan ämnena träslöjd och matematik. Min vision är att slöjdämnet ska kunna integreras mer bland andra skolämnen än det görs i dag..