Det här arbetet beskriver utifrån intervjuer och litteratur fritidspedagogens uppgift i skolan. Jag beskriver enbart från fritidspedagogens synvinkel. I historiedelen tar jag upp hur yrket uppkom och hur det sett ut fram till idag. I litteraturgenomgången beskriver jag hur yrket ser ut idag och i resultatdelen beskriver jag hur de fritidspedagoger jag intervjuat ser på sitt arbete. Mitt syfte med undersökningen är att få kunskap om fritidspedagogens kompetens och arbete i skolan för att kunna bedriva en så framgångsrik samverkan som möjligt i min kommande lärarkarriär.

Vårt syfte med detta arbete var att nå förståelse av lärarutbildningens uppdrag att utbilda lärare på 2000-talet. För att nå detta syfte försökte vi genom en textanalys att karaktärisera förändringar i utbildningsplaner, kursplaner och kurshandledningar gällande Pedagogik med didaktisk inriktning (PDI A) 01-20 poäng under perioden 2001 t.o.m. 2005 med fokus på en av delkurserna, Lärares uppdrag och arbete. I utbildningsplanerna karaktäriserade vi förändringar i målen, i kursplanerna karaktäriserade vi förändringar i syftet och målen och slutligen i kurshandledningarna karaktäriserade vi förändringar i kursens introduktionsavsnitt, i avsnittet Innehåll och uppläggning, i examinationsuppgiften och slutligen i litteraturen. I vår analys såg vi hur nya begrepp och fraser tillkom, hur man lade till och tog bort olika moment i både presentationer av delkursen, i seminarierna och i examinationsuppgifterna och hur litteraturen förändrades.

Bakgrund: Den snabba utvecklingen i samhället har lett fram till ett interaktivt/digitalt och mobilt kommunikationssamhälle. Digitala lärverktyg blir allt mer förekommande i skolan och vikten av en god digital kompetens för både elever och pedagoger har ökat. Syfte: Syftet är att undersöka hur verksamma lärare undervisar elever i behov av särskilt stöd med hjälp av digitala lärverktyg och hur de förmedlar kunskaper kring digital kompetens. På vilket sätt undervisas elever i behov av särskilt stöd i skolan kring digitala lärverktyg och digital kompetens? Hur syns detta i undervisningen och i de dokument som skolan använder sig av? På vilket sätt integreras digitala lärverktyg för att gynna lärandet, kommunikation och delaktighet gällande skolbaserade kunskaper?Teori: Studien utgår ifrån sociokulturell teori för att skapa ett teoretiskt perspektiv på den verklighet som studeras.

Förändring i kompetens och samband mellan olika skattningsinstrument bedömdes hos blivande telefonrådgivare under en längre utbildning i Motiverande Samtal (MI). Fjorton personer med blandad bakgrund och erfarenhet inom hälso- och sjukvård utbildades för att arbeta på Alkohollinjen. De blivande rådgivarna erhöll sammanlagt åtta dagars MI-utbildning fördelade över nio månader. Olika skattningar gjordes för att följa rådgivarnas MI-kompetens. Fem samtal med fiktiva klienter (skådespelare) spelades in under utbildningens gång och kodades av oberoende kodare med Motivational Interviewing Treatment Integrity code (MITI).

Syftet med studien var att undersöka lärande och kompetens inom sågverksindustrin. Forskningsansatsen utgick från en konstruktivistisk och tolkningsinriktad ontologisk- respektive epistemologisk grundsyn. För insamling av empiriskt material valdes den kvalitativa forskningsintervjun. Undersökningen tog sin utgångspunkt i en förstudie hos arbetsgivarorganisationen Skogsindustrierna. Organisationen drev ett rekryteringsprojekt med syfte att höja den generella utbildningsnivån inom sågverksbranschen.

I ägarledda företag består styrelsen oftast av ägaren själv eller av familjemedlemmar. Styrelsearbetet och styrelsens roll är ofta bara en formalitet. Flera författare påpekar vikten av att få in externa ledamöter i styrelsen för att få en aktiv styrelse och att få tillgång till fördelarna med den service, resurser och kompetens som en utomstående person kan ge. Anledningar till att inte ta in externa ledamöter hos ägarledda företag kan vara rädslan att förlora inflytandet över företaget eller att den externa ledamoten inte förstår företagets konkurrenssituation. Syftet med studien har varit att undersöka de företag som har tagit in externa ledamöter i styrelsen. Det som har undersökts är vilken kompetens som anskaffats och vilken roll den externa ledamoten har haft i styrelsen, samt om antalet anställda gett upphov till anskaffandet av externa ledamöter.

Uppsatsen inrymmer två syftesformuleringar. Det första syftet är att undersöka vilka utbildningsvägar som finns för att få arbete som teaterlärare på gymnasieskolan. Det andra syftet är att undersöka hur begreppen behörighet, kompetens och kunskap inom teaterläraryrket definieras av rektorer på det estetiska programmet och hur dessa tre delar samverkar sinsemellan. Frågeställningarna är: Vilka utbildningsvägar finns för att få en anställning som teaterlärare på gymnasieskolans estetiska program? Vad innebär det att vara behörig? Vad innebär det att ha kompetens? Vad innebär det att ha kunskap? Hur samverkar behörighet, kompetens och kunskap inom yrket teaterlärare? Uppsatsen utgår från läraruppdraget ur ett mer allmänt perspektiv och teaterlärarskapet mer specifikt.

Studien syftar till att förtydliga och konkretisera den skriftliga kommunikativa, grammatiska kompetens man kan förvänta sig och kräva av deltagare, som gått studieväg 2, för att bli godkända. Den här studien, ett explorativt arbete, synar skriftlig förmåga på studieväg 2 kurs C, eftersom det är en nivå för språklig basfärdighet, som inte alltid är så lätt att uppnå. Jag är intresserad av vad eleverna åstadkommer i texter, som är bedömda och betygssatta, som E eller D, av andra inom Sfi- verksamheter i Stockholmsregionen.Genom att studera godkända elevtexter från Nationella Provet kurs C, får jag syn på exempel av den språkliga förmåga som kan förväntas av eleverna på den kursen. Texterna bör kunna ge ledtrådar till att konkretisera den språknivå eleverna befinner sig på och förtydliga kunskapskravens formulering. Vilka språkliga kännetecken finns i elevtexterna? Hur kan skriftlig kommunikativ kompetens synliggöras?    Trettio texter med en uppgift att berätta om en personlig händelse, ingår i studien.

OMVÅRDNAD VID HJÄRTSVIKT SJUKSKÖTERSKANS KLINISKA KOMPETENS ? EN SYSTEMATISK LITTERATURSTUDIE MALIN STÅHL CAMILLA VON GERTTEN Ståhl, M & von Gertten, C. Omvårdnad vid hjärtsvikt. Sjuksköterskans kliniska kompetens ? en systematisk litteraturstudie.

Bakgrund: Sjuksköterskor har ett etiskt ansvar för sina handlingar och bedömningar i vården. Etisk kompetens utgör en del av sjuksköterskans profession.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka hur den etiska kompetensen hos sjuksköterskan beskrivs.Metod: Denna litteraturöversikt grundas i tolv vårdvetenskapliga artiklar vilka har lästs upprepade gånger. Nyckelfynd har kunnat identifieras avseende den etiska kompetensen hos sjuksköterskan. En sammanfattning av varje studie utfördes för att sedan utmynna i en sammanställning där två huvudteman urskildes. Därefter bildades nya underteman vilka presenterar resultatet.Resultat: I resultatet beskrivs den etiska kompetensen med dess komponenter.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur den sociala kompetensen yttrar sig i barns rollekar. I arbetet försöker vi definiera begreppen social kompetens, rollek samt belyser hur den sociala kompetensen yttrar sig i rolleken genom litteraturgenomgång och observationer. Vi har genom vårt arbete kommit fram till att den sociala kompetensens yttringar i barns rollek är tydliga, då de i rolleken måste samarbeta med varandra för att föra leken framåt. Den sociala kompetensen yttrar sig på många sätt i rolleken där de mest framträdande sociala beteenden är samarbete, turtagande, förmåga att kunna lösa konflikter och samförstånd..

Det finns idag två former av uppsägning: personliga skäl och arbetsbrist. Vi anser att det behövs en tredje form av uppsägning: personlig arbetsbrist.Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera gällande rätt beträffande uppsägningar av tillsvidareanställda personer på grund av arbetsbrist och personliga skäl, som kan hänföras till individers kompetens och kvalifikationskrav. Vi undersöker hur gällande rätt tillämpas i praktiken, både i den offentliga- och i den privata sektorn, och vilka lösningar som används för att motsvara de krav som det nya tjänste- och kunskapssamhället ställer. Detta redovisas i form av empiriskt material. Delar av vårt empiriska material visar att arbetsgivare väljer uppsägningar på grund av arbetsbrist framför personliga skäl.

Forskningen om familjeföretag är relativt omfattande. Men det finns fortfarande många frågor som är obesvarade. En viktig fråga som berör familjeföretags utveckling är viljan att ta in extern kompetens inom ekonomiområdet. Det kan röra sig om tjänster såsom ekonomichef, controller eller redovisningekonom. I detta arbete har vi försökt besvara frågan om varför ledningen i familjeföretag väljer att ta in extern kompetens inom ekonomi.

Bakgrund: Asylsökande löper större risk att drabbas av psykisk ohälsa än den generella befolkningen, på grund av traumatiska händelser och förlusten av kultur och stöd. Sjukvårdspersonal behöver kunskap om asylsökandes specifika vårdbehov för sin psykiska hälsa och inneha en kulturell kompetens för att kunna ge en personcentrerad vård. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur distriktssköterskor skattade sin egen förmåga att identifiera, bedöma och hantera psykisk ohälsa hos asylsökande. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie med enkät som datainsamlingsmetod har utförts. Enkäten besvarades av 53 distriktssköterskor.

Uppsatsens syfte är att definiera fritidspedagogernas roll och kompetens under skoltid utifrån fyra lågstadielärares åsikter. Utifrån tidigare erfarenheter upplever vi att fritidspedagogen har under skoltid lägre status än lärare och benämns ofta som "hjälplärare" eller en "extra vuxen" i klassrummet. För att få grepp om detta har det genomförts fyra intervjuer på fyra olika skolor i södra Sverige.Resultatet pekar åt att de intervjuade lärarna har synen på fritidspedagogen som "en extra vuxen" i klassrummet, samt som en resurs till bland annat den praktiska undervisningen och barnens sociala utveckling. Lärarna nämner även att fritidspedagogens största uppdrag under skoltid är att ansvara för halvklass, elevrådsansvarig, kamratstödjare och andra sociala skolprojekt. Kortfattat kan vi utifrån undersökningen påstå att fritidspedagogen benämns som hjälplärare och som en extra vuxen under skoltid och har lägre yrkesstatus än lärarna.