Denna studie syftade till att granska inkluderingen av autistiska barn i sju olika förskolor. Vi har fått en större förståelse för och insyn i hur det fungerar ute i verksamheterna och arbetet med autistiska barn. Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur autistiska barn möjliggörs en inkludering i den övriga barngruppen i förskolorna, pedagogers kunskaper om autism och vilka arbetsmetoder som används. Vi letade efter skillnader och likheter mellan pedagoger som har arbetat/arbetar eller aldrig har arbetat med autistiska barn. Sju pedagoger intervjuades på olika förskolor i södra Norrland. Den forskningsansats vi har utgått ifrån är fenomenografin.

I vårt examensarbete har vi fördjupat oss i hur några lärare och förskollärare uppfattar vilka barn är i behov av särskilt stöd samt hur de arbetar praktiskt i den dagliga verksamheten med barn i behov av särskilt stöd. En kvalitativ undersökningsmetod användes i examensarbetet med semistrukturerade intervjufrågor. Undersökningen visade oss att benämningen av vilka barn som är i behov av särskilt stöd varierar och är beroende av den aktuella rollen som lärare och förskollärare.  Genom vår undersökning kunde vi se följande uppdelning av begreppet: barn i socioemotionella svårigheter och barn i kunskapsrelaterade svårigheter.I resultatet togs även upp inkluderings begrepp och det framkom att samtliga respondenter har en positiv inställning till inkludering av barn i behov av särskilt stöd i den dagliga verksamheten. Men att trots den viljan till total inkludering som finns är det fortfarande vanligt med särskiljande undervisning i skolans värld..

Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur man kan arbeta med inkludering av barn i behov av särskilt stöd och varför inkludering är viktigt. Arbetet utgår från en rektor och fyra lärares syn på ämnet. Arbetet innehåller även en begreppsgenomgång av de mest relevanta begreppen. Relevant litteratur och tidigare forskning tas också upp. I resultatet framkom att inkludering är en process som sker kontinuerligt. Grunderna för denna process är att de vuxna har kunskap och förståelse för både barnet och dess behov.

Syftet med uppsatsen är att undersöka lärares föreställningar om den didaktiska demokratin och rättvisan (vilket i mångt och mycket i uppsatsen ses som lärares föreställningar om en demokratisk och rättvis undervisning) ? sett utifrån ett antal enskilda samhällskunskapslärares perspektiv. Frågeställningarna är konstruerade med tre didaktiska huvudfrågor i fokus ? vad, varför och hur ? som sedan sammanfogats med begreppen demokrati och rättvisa. Didaktisk demokrati och rättvisa är alltså två egna konstruerade begrepp som har sin grund i didaktiskt teoretiska frågor och som i uppsatsen undersöks empiriskt i syfte och frågeställningar.

Denna kandidatuppsats belyser vad lärare har för tankar kring begreppet inkludering och vad de tror om framtidens arbete med elever i behov av stöd. Tidigare forskning och sju kvalitativa intervjuer med lärare, som jobbar med särskilda undervisningsgrupper eller som lärare i ordinarie klasser, är grunden till denna studie. De lärare som vi har intervjuat kommer från två olika kommuner i Stockholms län och lärarnas yrkeserfarenhet är allt från ett par år till ca 40 år, dessutom har skolorna olika typer av upptagningsområden. Detta har gett oss möjligheten att belysa vår studie ur tre aspekter: om läraren arbetar i en särskild undervisningsgrupp eller i en ordinarie klass, om de arbetar på en skola med många olika kulturer eller inte och hur lång arbetslivserfarenhet de har. Resultatet i studien visar att de flesta av våra respondenter inte arbetar inkluderande och inte heller ser att detta arbetsätt kommer att vara utbrett i framtidens grundskola.

Syftet med studien är att få fördjupad förståelse av föräldrars uppfattning vad gäller deras barns inkludering i förskolan. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fyra mammor till barn med Downs syndrom. Deras barn finns i förskoleverksamhet och är i åldern ett och ett halvt till tre år. Analysen av resultatet har fokus på föräldrarnas uppfattningar av förskolan som resurs, känslan av att vara inkluderat eller segregerat integrerad och föräldrars rättigheter och ansvar. Är det en rättighet att ?bara få vara mamma?? Hur föräldrarna ser på framtiden vad gäller skolgång, deras barns tillgångar eller brister, och vad som begränsar, är aspekter som belyses i undersökningen.

I denna uppsats kommer vi att med utgångspunkt i ett mångkulturellt samhälle lägga vikten på hur elever och barn utan det svenska språket integreras och inkluderas i förskolan och grundskolan. För att tydliggöra arbetet kommer vi att fokusera på det sociokulturella perspektivet. Vi kommer att undersöka hur lärare och skolledare använder sig av, och deras syn på integreringen och inkluderingen av nyanlända elever i förskolan och grundskolan. Med hjälp av kvalitativa intervjuer vill vi belysa och undersöka hur skolledare och lärare förhåller sig till integreringen och inkluderingen av elever med ett annat modersmål. Sammanfattnings-vis pekar resultatet på att det finns många vägar till en bra integration och inkludering av barn och elever i förskola och skola.

BakgrundI studiens bakgrund beskrivs och förklaras begreppet inkludering, dess olika innebörd i förskolan och i allmänhet. Specialpedagogik som forsknings och pedagogiskt ämne belyses utifrån flera perspektiv. Olika sätt att värdera och tolka normalitetsbegrepp tas upp. Det förs också resonemang kring pedagogiska och specialpedagogiska metoder samt stödet som används i förskoleverksamheten.SyfteSyftet med underökningen är att studera hur lärarna tänker och resonerar kring arbetet på resursavdelningen med barn i åldern 1- 5 år.MetodI denna studie används en kvalitativ forskningsansats, nämligen fenomenografi, med kvalitativa halvstrukturerade intervjuer som verktyg. Urvalet består av fyra förskollärare och två barnskötare, på två olika förskolor med resursavdelning i en västsvensk kommun.ResultatStudien visar att förskolepersonal på resursavdelningar arbetar medvetet med inkludering.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka lärares syn på en inkluderande undervisning i idrott och hälsa och om uppfattningen kring inkludering var likvärdig eller skiljde sig åt.Hur arbetar lärare med inkluderande undervisning i idrott och hälsa?Vilka möjligheter och svårigheter finns i en inkluderande undervisning inom idrott och hälsa?Vilka tidigare erfarenheter finns i samband med inkluderande undervisningen inom idrott och hälsa?Metod Undersökningen var av kvalitativ karaktär med intervjuer som datainsamlingsmetod. Fem lärare i idrott och hälsa från tre skolor i Stockholm deltog i studien. Urvalet grundade sig i ett snöbolls- och bekvämlighetsurval. Studien utgick från ett sociokulturellt perspektiv och använde sig utav Lev Vygotskijs teoretiska tänkande om lärande och utveckling.Resultat Lärarna i denna studie hade en relativt likvärdig syn om uppfattning kring inkludering och att eleverna och deras behov skulle vara i fokus.

AbstraktDagens skola har fått mycket kritik för att allt fler elever inte når upp till skolanskunskapskrav. Skolans misslyckade är störst bland elever med olika typer avsvårigheter. Inkluderingsbegreppet belyser alla elevers rätt till en likvärdig skoladär alla skall känna delaktighet och gemenskap. Specialpedagogiken som sådanbeskrivs som något som uppkommer när den ordinarie pedagogiken inte räckertill. Studien beskriver aktuella specialpedagogiska teorier genom enlitteraturöversikt.

Studiens syften var att skapa förståelse för hur elever inom autismspektra har det på högstadiet samt se hur en skola organiserar sin verksamhet för elever inom autismspektra. Studien har en hermeneutisk ansats med utgångspunkt i ett socialkonstruktivistiskt och specialpedagogiskt perspektiv. Forskningsmetoderna var semistrukturerade intervjuer samt deltagande observationer som analyserades och resulterade i fyra teman: Elevernas upplevelse av skolan, begreppet inkludering, begreppet socialt samspel och vision. De kategorier som utkristalliserade sig under elevernas upplevelse av skolan var: att vara annorlunda, förståelse och kunskap hos andra, klassrumsmiljö och relationer med jämnåriga och vuxna. Resultat visade att skolan har en särskild ?Aspergergrupp? som leds av en speciallärare.

Inkludering är ett världsomspännande koncept att sträva efter i skolundervisningen men kan detta uppnås när undervisningen inte kan göras lika för alla? För att få en bättre bild över var dagens forskning är på väg angående specialpedagogiska behov och inkludering har vi studerat en mängd artiklar, rapporter och avhandlingar, nationella som internationella. Utmaningen för dagens och morgondagens lärare är att förutom att kraven på att en likvärdig utbildning ska uppnås förväntas lärarna även ta hänsyn till allas unika förutsättningar och behov. Detta då lärarna ska möta ett ökat antal elever med inlärningsproblem och dilemmat hur de ska inkluderas eller exkluderas från klassrummet.Den här studien ger läsaren en idé om det dilemma skolor runt världen försöker lösa och resultaten pekar på att ytterligare forskning är nödvändig eftersom vi inte kan lösa dagens och morgondagens problem med gårdagens metoder..

Intresset för barn med Downs syndrom har funnits hos mig sedan förskollärarutbildningen för 25 år sedan, då jag under en praktikperiod mötte en flicka med detta syndrom. Hon var vid 13 års ålder utan verbalt tal. När jag många år senare hörde talas om Karlstadmodellen, som är en modell för språkträning av barn, ungdomar och vuxna med språkstörning kom jag att tänka på denna flicka och vilka möjligheter hon kunde ha haft. Under specialpedagogutbildningen har intresset kommit att röra samhällets stöd, arbetet med alternativ och kompletterande kommunikation och inkludering av dessa barn. I denna undersökning har intervjuer gjorts med 15 personer i nära kontakt med fyra barn med Downs Syndrom: föräldrar, resurspersoner/assistenter, förskollärare, lärare och fritidspedagoger.

Detta examensarbete berör pedagogers uppfattningar om inkluderande arbetssätt i svensk grundskola. Målet med undersökningen är att öka kunskapen om faktorer som bidrar till en inkluderande skola och en skola för alla. Syftet med arbetet är att undersöka vilka arbetssätt specialpedagoger använder för att omsätta teorierna bakom inkludering till praktik samt hur specialpedagogiska insatser organiseras inom grundskolan för att förbättra möjligheterna för elever i behov av särskilt stöd. I litteraturgenomgången belyses tidigare forskning med fokus på en skola för alla, normalitet, avvikelse, differentiering, integrering, integration, segregering, inkludering, inklusion och exkludering. En historisk tillbakablick över svensk skola ges med inriktning på elever i behov av särskilt stöd och specialundervisning.

Syftet med examensarbetet är att söka kunskap kring vilka möjligheter och hindergrundskollärare erfar vid samverkan och inkluderad undervisning, mellangrundsärskolan och grundskolan, på skol-, grupp- och individnivå. Vidare är avsiktenatt undersöka grundskollärares behov av specialpedagogiskt stöd för att samverkanoch inkludering ska möjliggöras och utvecklas.I denna rapport presenteras resultatet från en kvalitativ fenomenologiskflermetodsundersökning, bestående av datainsamling i tre steg; litteraturstudier,enkätfrågor via g-mail som kompletterats med en fokusgruppsintervju, med läraresom har erfarenhet av att undervisa grundsärskoleelever i grundskolan. Deninsamlade datan från enkätstudien sorterades och kategoriserades i Googlesdataprogram, likt en matris. Svaren i enkäten kompletterades sedan genom enfokusgruppsintervju, för att öka förståelsen, förtydliga empirin och stärkatillförlitligheten. Resultaten i empirin har sedan ställts mot litteraturstudiet, skolansstyrdokument, olika perspektiv på specialpedagogik och den sociokulturella teorin.