The purpose of the present study is to explore differences in the musical opinions and preferences and the quality of written language between pupils of two age groups (12 and 17 resp). Two classes were chosen, one from each age level. Each class/group was also divided by gender. The pupils asked to write an essay on their musical opinions and preferences. The essays were analyzed with respect to musical content and linguistic form.

Problemlösning kan beskrivas på olika sätt och ges olika betydelser. Problemlösning är en viktig del av matematiken och matematikämnet i skolan. Ordet har positiva konnotationer. Det ses som viktigt, eftersträvansvärt och önskvärt att kunna lösa problem. Varför är det så och vilken substans har ordet problemlösning? Genom att tolka vad som sägs och hur det diskuteras kring och skrivs om problemlösning kan ordet ges andra innebörder än bara det sagda eller skrivna.

I vår undersökning har åtta förskollärare intervjuats i syfte att få reda på hur de uppfattar att de arbetar med naturvetenskap i verksamheten, samt vilket syfte de har med det. Vi har även undersökt hur den reviderade läroplanen har påverkat deras arbetssätt med naturvetenskap i verksamheten. Resultatet visar att samtliga intervjuade förskollärare anser att det är viktigt att arbeta med naturvetenskap i verksamheten, syfte och tillvägagångssätt har dock varierat en del. Några generella mönster går emellertid att utläsa av intervjusvaren. Dessa är att förskollärarna försöker utgå från barnens intressen och arbeta konkret med naturvetenskap i verksamheten.

Gotland is famous around the world for its unique nature. The agriculture here has always been an important source of income and part of the identity of the island. But today the profession has low status and hard to survive. How can the interest for farming be increased?Gotlandsgården is an investigation about how the agriculture could develop.

En av de största utmaningarna som dagens språkpedagoger står inför är hur de bäst kan stimulera och motivera till lärande. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida användandet av film i spanskundervisningen kan fungera som motivationsskapare för inlärning. Den teoretiska delen av studien består av följande delar; kultur i språkundervisningen, Knud Illeris och hans lärandeteorier, lärandeteorier och språk och avslutningsvis aktuell forskning om film i språkklassrummet. Det empiriska materialet utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra spansklärare och analyserar hur de ser på film som didaktiskt verktyg i spanskundervisningen. Undersökningens resultat visar hur medvetna lärarna är om vikten av en undervisning som är stimulerande och motiverande och att de ser film som en mycket användbar och flexibel metod för att skapa intresse och utveckla samtliga språkliga förmågor hos eleverna..

Since my experience is that teachers in singing hardly ever talk about when to sing a tone, I have chosen to examine this fact through interviews and earlier research in this matter. The interviewed singing teachers belong to different genres (classical music, pop/rock, jazz and folk music). I asked them to share their thoughts about the word timing, when it comes to music. I also wanted to know if they have any methods when it comes to teaching students to improve their timing. Further on, I have been discussing the results and the literature in order to make clear in what way singing teachers give priority to when a tone is being sung.

Dagens svenska samhälle kräver en individualisering på alla plan. Skolan är här ett av de viktigaste områdena för denna individualisering och i Lpo 94 står att läsa att man ska utgå från alla elevers erfarenheter, förutsättningar och behov. Syftet med denna uppsats är att analysera begreppet individualisering i ett skolsammanhang, hur det upplevs, tolkas och realiseras. Jag har i undersökningen intervjuat sju lärare och tre rektorer från skolan och läst om individualisering i litteratur och styrdokument. Resultaten av mina intervjuer visar att individualisering är ett väldigt vitt begrepp och att innebörden varierar.

Med utgångspunkt i Doverborg och PramlingSamuelssons tre studier (1987, 1999, 2004) kring pedagogers synsätt påmatematikens roll i förskolan har detta examensarbete ämnat ge svar på hur dagensförskollärare ser på matematiken i förskolan. För att inspirera till ett rikarematematikarbete har förskollärare som aktivt arbetar med matematik intervjuats. Förskollärarna i studien vittnar om att de undersenare år tagit in mer matematik i förskolans verksamhet och att de arbetar mermedvetet med matematiken nu än vad de gjorde för ett par år sedan.Antalsförståelsen var det innehållsbegrepp som angavs mest frekvent underintervjuerna liksom att barnen ska erfara och lära sig använda olika matematiskabegrepp. Förskollärarna menar att matematiken finns överallt och att det ärviktigt att synliggöra och uppmärksamma matematiken för barnen. I dettaexamensarbete kan man se att matematiken sker reflekterat och den synliggörs påett bättre sätt jämfört med Doverborg och Pramling Samuelssons samtligastudier..

Syftet med undersökningen är att se hur lärare uppfattar att undervisningen är organiserad och fungerar för elever med ett annat modersmål än svenska. I den empiriska studien har kvalitativa intervjuer gjorts med fyra lärare på skilda skolor för att skapa klarhet i hur de uppfattar sin undervisning. Resultatet visade att de inte skilde sig åt organisatoriskt. Däremot varierade de enskilda skolornas undervisningssätt marginellt, det som skilde var valet av arbetsmetoder i klasrummen. En av slutsatserna i undersökningen är att lärarna efterlyser mer samarbete med lärarna i svenska som andraspråk och modersmål.

För att skriva den här uppsatsen gjorde jag en intervjustudie med ungdomar i musikskolan som spelat i några år. Syftet med uppsatsen var att undersöka ungdomarnas val att fortsätta med instrumentalstudier efter de första åren. Intervjuerna gjordes på en musikskola och bestod av både enskilda intervjuer samt av gruppintervjuer. Ungdomarna berättade om varför de fortsätter med instrumentalstudier. Resultatet av studien visar att ungdomarnas motiv att fortsätta att spela i musikskolan efter de första åren är både sociala och musikaliska.

Events that have effected music teachers? view on education - Interviews with four violin-teachers. The purpose of this research is to find out what forms the violin-teachers view on how education shall be operated. Through qualitative interviews, four violin-teachers from around Sweden have told about their growing up, higher musical education and what is current. The result shows that the higher musical education and their own teachers throughout the years are factors that have partially shaped their views.

This thesis is about Swedish and Serbian teachers and their views on how literature should be taught to students in high school. The twist is that these teachers live in two different European countries, and work under two different educational systems. Three of them work in Stockholm, Sweden and the other three in Belgrade, Serbia. The purpose of this thesis was to find similarities and differences in the practice of teaching literature among teachers in these two different educational systems. The teachers were interviewed separately and spoke freely about their views and methods when teaching literature.

Uppsatsen undersöker och beskriver hur sex manliga lågstadielärare upplever sitt yrke och omgivningens reaktioner på detsamma. Männen som är i minoritet i yrkeskåren får komma till tals och ge sin syn på hur de uppfattar och tycker sig uppfattas av kollegor, elever och elevers föräldrar. Uppsatsen beskriver en manlighetsnorm som är upp till de enskilda lärarna att leva upp till eller förkasta i det egna identitetsskapandet och förhållningssätt gentemot yrket. Grunden ligger på olika institutioners intressen och önskemål om fler män i skolans tidigare år, hur och varför detta skall uppnås..

Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie av hur sex stycken verksamma pedagoger arbetar med ämnet historia i årskurs 4-6. Vårt syfte med undersökningen har varit att undersöka de intervjuade lärarnas metoder och didaktiska val i sin undervisning och hur de arbetar utifrån styrdokument. Vi har även undersökt hur de arbetar med elevers historiemedvetande. En del av syftet har även varit att för oss få en god grund att stå på och kunna motivera våra metoder och ämnesval. I vår studie har vi kommit fram till att historiemedvetande inte är ett väl känt begrepp för majoriteten av de intervjuade pedagogerna. Studien visar också att undervisningen främst styrs av olika styrdokument som kursplaner och lokala arbetsplaner.

 Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar av fenomenet fysik som innehåll i förskolans verksamhet.  Tidigare forskning och litteratur visar att arbetet med de olika naturvetenskapliga ämnena finns i verksamheten men på grund av förskollärares olika erfarenheter och kompetenser så blir fysikämnet inte synliggjort. Studien har en fenomenografiskt inspirerad ansats. För att få svar på studiens frågeställning användes intervju som metod. Två förskollärare från tre olika förskolor intervjuades, d v s totalt sex respondenter.Resultatet visar att förskollärare uppfattar att fysik som innehåll i förskolan kan vara vuxenstyrt genom att man utgår från experiment, eller med utgångspunkt i vardagserfarenheter där man arbetar utifrån barns intresse för att synliggöra fysikinnehållet. .