Ett av regeringens centrala mål för att behålla Sveriges styrka som industrination och välfärdsstat, är att öka nyföretagandet i Sverige. En viktig faktor i nyföretagandet är stimulerandet av innovationer fram till kommersialiserade produkter. Organisationen Grensebroen Arena har inrättats genom offentliga medel, för att stödja innovationer och teknikutveckling inom vård/omsorg i Østfold/Fyrbodal. Grensebroen Arena har funnit att kunskapen om vilka kostnader och kapitalbehov samt dess placering i tid under en innovationsprocess, ofta är begränsad hos den innovatör som befinner sig i början av processen. Detta leder till att innovatörer ibland påbörjar utvecklingen av sin idé utan att ha någon genomarbetad plan, vilket ställer innovatören inför svåra beslut som får tas utan rätt beslutsunderlag.

Vi har genom vår utbildning förstått vikten av att arbeta med skönlitteratur. Eftersom vi båda har arbetat och gjort VFU i mångkulturella områden var vi intresserade av att se hur man använder sig av de resurser som skönlitteraturen kan ge i ett mångkulturellt område. Skönlitteraturen kan påverka barns språkutveckling, begreppsuppfattning och identitetsskapande på ett positivt sätt, något som vi finner vara mycket relevant då man arbetar med invandrarbarn. Vårt syfte med studien är att ta reda på hur lärare i förskola och skola i ett mångkulturellt område tänker kring sitt arbete med skönlitteratur. 1.

För att dagvatten ska ses som en resurs behövs verktyg för att lyfta fram mervärden som genereras av dagvattensystemet. Med anledning av detta var syftet med denna studie att utveckla en metodik för att kunna jämföra olika dagvattensystem, med avseende på mervärden och risker.Vad som utgör mervärden och hur de genereras varierar från fall till fall. Därutöver uppkommer svårigheter vid mervärdesbedömningar eftersom de beror på vilket perspektiv bedömaren har samt i vilket syfte analysen genomförs. I den här studien har mervärde definierats som:Ett värde, för en individ, organisation eller miljön, utöver objektets huvudsakligen tänkta funktion.Mervärdena och riskerna delades in under fem olika kategorier: miljö, ekonomi, teknik, hälsa och sociokulturellt. Mervärdesanalysen som utvecklades baserades på faktainsamling via en enkät samt en arbetsgrupp som sedan kunde sammanställa och utvärdera svaren.

Bakgrund: Lärare talar gärna om sin praktik och söker en form för dessa samtal. Pedagogik och retorik har en lång och till viss del gemensam historia. Går det att sammanföra dessa traditioner och redskap? En grupp ämneslärare på gymnasiet deltar i ett samtalsseminarium där det ingår en kurs i praktisk retorik. Mötena följs upp i en intervju.Syfte: Att höra vad lärarna i en intervju säger om sin klassrumspraktik och se hur några retoriska begrepp fungerar i ett pedagogiskt samtal.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om Feldenkrais-metoden kan vara till hjälp i sångutövande, och hur man kan använda Feldenkrais-metoden i sångundervisning. Jag har valt att använda mig av en kvalitativ undersökning där jag utgått från litteratur, en intervju samt deltagande observation ur ett emiskt/etiskt perspektiv. Som sångare eller utövare av något musikaliskt instrument är det av stor vikt att man är medveten om, och tar hand om sin kropp, för att kunna prestera på topp och hålla i längden. Feldenkrais metoden kan i detta fall fungera som en nyckel till att finna lätthet i rörelse och andning. Man bör dock belysa att det finns många andra metoder att nå kroppsligt välbefinnande på, och att det är upp till individen att känna vad som passar bäst.The aim of this thesis is to examine if the Feldenkrais- method can be of help in singing practise, and how you can use the method in voice teaching.

Tidigare forskning av sångens dominans i musiklektionernas innehåll samt bristande forskning i metodik gällande klassundervisning i sång för årskurs 7-9 bidrog, tillsammans med egna erfarenheter av en sångundervisning som kommer i skymundan för annat lektionsinnehåll samt upplevelser av en ovilja och okunskap både från lärare och från elever att sjunga, till denna uppsats tillkomst.Med den kvalitativa forskningsintervjun som metod har intervjuer genomförts med 7 musiklärare i årskurs 7-9 i Uppsala kommun med syftet att ta del av tankar och erfarenheter kring arbetet med sångundervisning. Med strävan efter att utföra intervjuerna som samtal och med ett antal intervjufrågor som grund har lärarna fått berätta om sitt arbete med sång som lektionsinnehåll i musikämnet i klassundervisning för elever i årskurs 7-9.En tydlig tendens i de olika utsagorna är upplevelsen av sång som ett svårt ämne att undervisa i och att få eleverna engagerade i. Det vanligaste undervisningssättet är enligt lärarna att sjunga i samband med instrumentalspel. Några av lärarna uttrycker att det är lättare att ?lura? eleverna till att sjunga då sången inte står i fokus av lektionsinnehållet.

Tidigare forskning av sångens dominans i musiklektionernas innehåll samt bristande forskning i metodik gällande klassundervisning i sång för årskurs 7-9 bidrog, tillsammans med egna erfarenheter av en sångundervisning som kommer i skymundan för annat lektionsinnehåll samt upplevelser av en ovilja och okunskap både från lärare och från elever att sjunga, till denna uppsats tillkomst.Med den kvalitativa forskningsintervjun som metod har intervjuer genomförts med 7 musiklärare i årskurs 7-9 i Uppsala kommun med syftet att ta del av tankar och erfarenheter kring arbetet med sångundervisning. Med strävan efter att utföra intervjuerna som samtal och med ett antal intervjufrågor som grund har lärarna fått berätta om sitt arbete med sång som lektionsinnehåll i musikämnet i klassundervisning för elever i årskurs 7-9.En tydlig tendens i de olika utsagorna är upplevelsen av sång som ett svårt ämne att undervisa i och att få eleverna engagerade i. Det vanligaste undervisningssättet är enligt lärarna att sjunga i samband med instrumentalspel. Några av lärarna uttrycker att det är lättare att ?lura? eleverna till att sjunga då sången inte står i fokus av lektionsinnehållet.

Uppsatsens titel: Integration genom event ? America?s Cup:s förankring i Malmö Seminariedatum: 13 januari, 2006 Ämne/kurs: FEK 582 Kandidatseminarium, 10 poäng Författare: Lisa Kopp, Maria Leifland, Ann Lilja Handledare: Erling Green, Christer Kedström Fem nyckelord: America?s Cup, event, integration, Malmö, stadsmarknadsföring Syfte: Syftet med uppsatsen är att presentera en ansats till en ny metodik för att marknads¬föra Malmö stad där event utnyttjas för att öka integrationen: ?event med samhällssyfte?. Vi använder eventet America?s Cup som fallstudie för att identifiera hur event bedrivs idag och vilka behov vår modell bör tillfredställa. Metod: Vi har använt oss av både en kvalitativ metod bestående av djupintervjuer med eventets nyckelpersoner och en kvantitativ metod som utgörs av en enkätundersökning bland befolkningen i två stadsdelar.

Enligt socialkonstruktivister är samhället konstruerat av människor i inter­aktion med varandra. Med hjälp av ett teoretiskt ramverk med socialkonstruktivistiska teorier söker vi i denna uppsats förstå och analysera hur manliga sistaårselever talar om kvinnor och kvinnlighet i interaktion med varandra. Ett exempel på en social konstruktion är den form som bestämmer samtal mellan människor; ordval, uttryck och idéer bakom det som sägs, men också den konstruerande egenskap samtalet har, vars innehåll formar, omformar, skapar och förkastar föreställningar och idéer i det sociala rummet. Därför anser socialkonstruktivister att könsskillnader är sociala konstruktioner. Samtalet och dess innehåll är därför viktigt i konstruerandet av skillnader mellan kvinnligt och manligt beteende.

Syftet med studien är att ur ett språkteoretiskt perspektiv undersöka hur elever i grundskolans högre år talar om musik. Teorier om språkutveckling och språk har använts för att påvisa samband mellan språkutveckling och utveckling inom andra områden. Betoningen har här främst legat på musikämnet. Teorierna understryker helhetsperspektivets roll i den språkutvecklande miljön. Integrering av språk, tanke och handling framhålls som viktig och grundläggande för att bidra till det meningsskapande som utgör grunden för allt lärande.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka faktorer som möjliggör och/eller förhindrar undervisningen i grundskolans hem- och konsumentkunskap, med fokus på ämnesintegrering.  Frågeställningarna som vi önskar svara på i denna studie är följande: 1) I vilken utsträckning anser lärarna att de arbetar ämnesintegrerat? 2) Vilka faktorer anser lärarna påverkar ämnesintegrering i undervisningen? 3) Hur anser lärarna att de påverkas av ramfaktorerna på de kommunala respektive privata skolorna i förhållande till ett ämnesövergripande arbetssätt?Vi undersökte detta genom kvalitativa intervjuer med sex hem- och konsumentkunskapslärare som arbetade vid kommunala respektive privata grundskolor. Intervjuerna genomfördes i två steg, först en basintervju och därefter en uppföljningsintervju. Materialet tematiserades och analyserades utifrån våra analysverktyg, vi använde oss av ramfaktorsteorin.

Vår studie syftar till att studera två lärares interaktion med sina elever i klassrumsundervisningen för att se graden av flerstämmighet. Studien genomfördes i två skolor, en klass i respektive skola. Den ena skolan är prisbelönt för sin språksatsning och den andra skolan har en traditionell undervisning. För att besvara våra frågeställningar som ärHur skapar lärarna interaktionsutrymme för eleverna genom användning av slutna, öppna och autentiska frågor?, Vilken respons får eleverna på sina yttranden i klassrummet? samt Hur ser skillnaden ut mellan en skola med språkinriktning och en traditionell skola med avseende på fråga 1 och 2? Resultaten visar att läraren står för största delen av dialogutrymmet i klassrummet.

Medarbetarsamtal i grupp är ett relativt nytt och outforskat ämne. Den här uppsatsen undersöker fenomenet medarbetarsamtal i grupp, och bygger på en fallstudie gjord på Pilkington i Halmstad. Syftet var att med utgångspunkt i medarbetarnas upplevelser analysera vilka förutsättningar för individens utveckling som skapas i medarbetarsamtal i grupp. För att uppnå syftet genomfördes en kvalitativ undersökning med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex medarbetare som alla hade haft medarbetarsamtal i grupp.Resultaten pekar mot att de förutsättningar som ges för individens utveckling i medarbetarsamtal i grupp på Pilkington i många avseenden inte lever upp till förväntningarna. Det visade sig att feedback, reflektion, målsättning, attityder och uppriktighet på olika sätt bildar förutsättningar för individens utveckling i medarbetarsamtal i grupp.

This essay was written in order to elucidate how the priests-to-be and working priests experience the preparation for preaching during their training and if their identity as preachers depends on their preaching; how they refer to rhetoric and what the preparation training looks like.There is no Swedish research within this field, and even the existing international studies concentrate mostly on writing preparation within other occupations, e.g. economics, health care and public sectors. These studies also show that there are several discrepancies between the university preparation for professional writing and speaking and the professional discourse.In order to carry out the investigation the author has interviewed priests-to-be and working priests and examined the syllabi for homiletics and rhetoric. The result of this analysis offers a better insight into the nature of the training in preparing sermons that Swedish priests obtain during their professional education. The author refers to the results of other scientific investigations concerning preparation for professional writing and speaking and concludes that there are similar difficulties within the priest training, e.g.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka begrepp förskollärare har om högläsning och hur de reflekterar kring de didaktiska val de gör i samband med högläsning i förskola. För att uppnå syftet användes samtalsintervjuer som metod. I studien medverkade tio förskollärare, där fem förskollärare arbetade med barn i åldern 1-2:11 år och de andra fem med åldersgruppen 4-5:11 år.I studien framkom det att företeelsen högläsning är svår att definiera då några förskollärare kort förklarade att högläsning är när man läser högt ur en bok. En del förskollärare vidareutvecklade sitt svar till att förklara begreppet högläsning som ett vidgat begrepp som innefattar att barn ska få ta del av olika litteraturhändelser. I studiens resultat framkom det även att förskollärarna högläser för att stimulera barnens språkutveckling.