I denna kvalitativa intervjustudie undersöks idrottslärares friluftsundervisning, på skolor i nordvästra Götalandsregionen. Studiens centrala frågeställningar är att undersöka vilka; attityder och erfarenheter, ramar, samt didaktiska tillvägagångsätt, som råder i friluftsundervisningen, och syftet är att undersöka friluftsundervisningens samband med dessa. I studien framkommer det bland annat att:Lärarna har liknande attityder och erfarenheter till friluftsliv, samt att deras syn verkar ha präglats av erfarenheter i senare åldrar.Lärarna är förhållandevis nöjda med de konstitutionella-, organisatoriska- och fysiska ramar som finns, men uppfattar samtidigt att dessa ramar är faktorer som påverkar friluftsundervisningen i hög grad.Lärarna försöker prioritera ämnesområdet friluftsliv i högre grad än tidigare, men de har lite olika didaktiska tillvägagångssätt.För att ta reda på detta används kvalitativa och semistrukturerade intervjuer som metod, där fem olika lärare på fem olika skolor, i nordvästra Götaland, har intervjuats. Studien förankras i tre teoretiska utgångspunkter; habitusteori, ramfaktorsteori och didaktik..

Denna uppsatas syftade till att observera och undersöka processer kring läsförståelse i klassrum där lärare och elever gemensamt skapar mening kring texter. Studien sökte svar på vilka textrörlighetsdiskurser som kan identifieras i gemensamma textsamtal och hur samtal kring läsförståelsestrategierinitieras och utvecklas i dialoger. Undersökningen omfattade observationer och ljudinspelningar av gemensamma textsamtal vid sex lektionstillfällen. Två klasser vid två olika skolor observerades. En i årskurs 4 och en i årskurs 5.

Studiens övergripande syfte är att åskådliggöra vad elever skriver om när de skriver berättelser. Undersökningen bygger på texter producerade av två klasser i årskurs ett som analyserats utifrån ett analysschema. Detta analysschema bygger på de frågeställningar som är karaktäristiska för en narrativ textanalys. Studien redogör för vilka karaktärer, miljöer, känslor och övergripande teman som kan avläsas i berättelserna. Dessutom framhålls skillnader samt likheter mellan pojkar och flickors innehåll.

The purpose of this Master?s thesis studies is to examine how information seeking is taught from a pedagogical and didactic perspective. The questions at issue are:? What is the content in information seeking education?? What aims are focused in information seeking education?? What methods are used in information seeking education? The methods being used are empirical studies and studies of literature, within the subject area. The study is inspired by phenomenographical learning theories.

Vår uppsats handlar om debatten kring en litterär kanon i den svenska skolan. Vårt syfte är att analysera kanondebatten utifrån några valda aspekter samt att kommentera styrdokument och lärarröster i förhållande till analysens resultat. I kanondebatten syns samtida inställningar till och värderingar av litteratur och dess roll i samhället. Vi belyser detta genom följande frågeställningar: vad sägs om litteraturens roll i Lpf 94? samt vilka bärande argument framförs i kanondebatten och vem säger vad? Metoden vi använder oss av i detta fall är textanalys.

Mellanchefer sitter idag på en position där de är tvungna att förhålla sig till ett stort antal faktorer som påverkar dem i deras arbete. Deras situation passar därför alldeles utmärkt för att undersöka aspekter som har med begreppet handlingsutrymme att göra. Vi har med hjälp av Tetra Pak Dairy & Beverage Systems AB tagit reda på vilka faktorer som påverkar deras mellanchefers handlingsutrymme. Detta gjordes genom att inledningsvis identifiera ett antal övergripande ämnesområden som ansågs påverka handlingsutrymmet i hög grad. Ämnesområdena fick sedan ligga till grund för de kvalitativa intervjuer vi använde oss av för att få in vårt empiriska material.

Gymnasieskolan står inför förändring och vad jag kommer fördjupa mig i denna uppsats är gymnasieskolans utbildningspolitik och dess påverkan på utbildningens utveckling. Därför finner jag det intressant att titta närmare på hur statens utbildningspolitiska styrning tar sig i uttryck i propositionen och hur den språkliga framställningen påverkar de professionellas handlingsmönster.Min frågeställning i uppsatsen lyder: hur påverkar den utbildningspolitiska diskursen gymnasieskolans utveckling? För att besvara frågeställningen kommer den utbildningspolitiska diskursen friläggas genom en Foucaultinspirerad läsning, diskursanalys av propositionen 2003/04:140 Kunskap och kvalitet ? elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan.Styrningens makt- och påverkansprocesser som utbildningspolitiken utgör på de professionella både som enskilda individer och som kollektiv grupp till kropp och själ utövar inflytande på och styr individens sätt att tänka, tala och handla och faktiskt begränsar vad som är möjligt att tänka, tala och handla inom en viss praktik. Vad som gömmer sig bakom välpolerade begrepp såsom kunskap och kvalitet i propositionen handlar om traditionella tankemönster och en ansats till att styra mer. Den påverkan som sådana tankegångar för med sig konserverar snarare än utvecklar gymnasieskolan.Nyckelord: Foucault, utbildningspolitik, gymnasieskolan, diskurs, kunskap och kvalitet..

Vi har i denna uppsats valt att titta närmare på mellanchefens arbetssituation, och vad det är som påverkar denna. Mellanchefers arbete är som vi ser det väldigt hårt pressat. De ska dels föra ledningens mål och visioner vidare till medarbetarna. Dessutom ska de även kunna leda det dagliga arbetet på sektionen. Detta innebär en hög arbetsbelastning på grund av många direktrapporterande medarbetare.

The information society creates new demands on the knowledge making individual; besides being literate one has to be information literate. And in the educational society there is an ongoing change from teaching to learning, the focal point being the active student and life long learning. The aim of this dissertation is to within a context of learning and teaching elucidate the relation between user education and subject education by examining what significance the academic libraries user education has for the development of information literacy within students. Some epistemological theories connected with learning is presented as well as aspects of the information search process and of information literacy. Universities and their libraries view of information literacy and the goal of their user education is being focused on in an empirical study.

Fo?rfattare: Ellen Hedin Handledare: Elisabeth So?derquist Examinator: Jan Ha?rdig Titel: Spra?kinla?rning i ma?ngkulturella klassrum ? en kvalitativ studie av hinder och mo?jligheter fo?r la?rande i SFI-verksamhet A?mne: La?rarutbildning A?r: 2012 Syfte: Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur elever och la?rare agerar i grupp och gentemot varandra fo?r att utro?na hinder och mo?jligheter fo?r spra?kinla?rning. Metod och teori: Studien utfo?rs med kvalitativ metod i form av deltagande observation. Den so?ker da?rfo?r djup snarare a?n bredd. Studien baseras pa? teorier skapade av Goffman med fokus pa? social interaktion mellan akto?rer inom fa?ltet fo?r att synliggo?ra de fra?gor som a?r viktiga fo?r akto?rerna. Slutsats: En ovilja att reflektera kring pedagogiska fra?gor a?r inte ha?llbar i dagens skola.

Empowerment har blivit ett modebegrepp och används i en mängd olika sammanhang och har därigenom också fått olika innebörder. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur betydelsen av begreppet empowerment har förändrats och belysa vad de olika betydelserna kan bero på.Ifrågavarande litteraturstudie fäster sin uppmärksamhet på två kontexter, inom vilka empowerment tillskrivs skilda innebörder, den freirianska kontexten och folkhälsokontexten.Genom uppsatsen har fyra fundamentala skillnader detekterats mellan de två kontexterna; målet (frihet kontra ökad hälsa), empowerments roll (mål gentemot metod), metoden (folkrörelse från gräsrotsnivå i förhållande till myndighetsutövning) och inriktningen (kollektivistisk visavi individualistisk). Alberto Meluccis verk Nomader i nuet - sociala rörelser och individuella behov i dagens samhälle har utgjort det teoretiska ramverket, med vars hjälp kontexternas skillnader har tolkas och förklaras.I diskussionen framkommer att det är de olika etiska aspekterna de skilda kontexterna beaktar, kontexternas väsenskilda förhållande till behov och de skilda tidsströmningarnas förutsättningar, som påverkar den innebörd empowerment får sig tillskrivit de två kontexterna..

Jag har gjort en undersökning om hur intresset för skolkörer ser ut på högstadieskolorna i Malmö. Jag valde att göra både en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Den kvantitativa undersökningen bestod utav enkäter och den kvalitativa undersökningen bestod utav intervjuer av två personer. Tyvärr är det mer än hälften av alla högstadieskolor i Malmö som inte har en skolkör även om intresset verkar finnas hos elever, musiklärare samt hos skolledningen. Skolan drabbas ständigt av olika nedskärningar och skolkörer har blivit ett ekonomiskt problem som skolorna oftast väljer att dra in på.Title: Choir activity in the school ? self-evident or not? - An inquiry at the secondary schools in Malmö.

In an ever more competitive environment Sandvik Materials Technology,SMT, runs a large-scale program to improve their processes for product development.The purpose with the program is to increase the company?s profitability by increasingthe number of new products in their product portfolio. The strategies SMT is usingfor reaching their goals are to change the way they work with product development byreducing lead time and learning how to prioritize products with the highestprofitability. In the R & D Department the work of improvement pursue by adaptingLean R & D to their way of working. Lean R & D encourages working withcontinuous improvements and eliminating waste.The main purpose for this Master?s Thesis is to develop didactic support to make iteasier to implement Lean in SMT R & D department.

"In the eye of the beholder- A didactic study of Swedish teachers and textbooks in history?s reasoning about nine eleven and its aftermath" by Emmy Johansson and Emma Svanström aims to show which picture both teachers and textbooks on elementary school and upper secondary school want to mediate on the subject. The study also strives to compare the teachers view with the textbooks.To achieve these goals the study uses materials from eight interviews and fifteen textbooks. The methods are a combination of interviews and textual analysis inspired by the scientist Elizabeth D. Herman.

I denna studie presenteras tre lärare och deras arbetssätt när de arbetar med de teoretiska delarna i musikundervisningen. Studien skildrar hur musiklärare kan undervisa teoretiskt i ett klassrum där eleverna är vana vid att arbeta praktiskt-estetiskt. Den visar också kreativa exempel på hur den teoretiska undervisningen kan bedrivas för att väcka intresset för teoretiskt arbete hos eleverna. Perspektivet på studien är utifrån ett lärarperspektiv där musiklärare under olika lektioner i olika årskurser har observerats och lärarna har sedan intervjuats. Empirin är analyserad utifrån ett fenomenografiskt och didaktiskt perspektiv.