I denna etnografiska studie kommer fokus att ligga på hur unga vuxna ser på livet i en transnationell familjekonstellation. Genom data från fem kvalitativa intervjuer och användning av tidigare forskning kommer olika aspekter av globalisering och dess inverkan på familjer att lyftas fram. Hur identitetsprocessen går till när man har släkt i olika länder kommer också att belysas. En viktig del av studien är även hur man kommunicerar och upprätthåller ett transnationellt släktskap..

Studiens syfte går ut på att undersöka en programledares politiska tal från Tv-programmet Iran aryaee TV. Undersökningen genomfördes med argumentationsanalys och retorisk analys. Resultatet av studien blev att programledarens tal inte är trovärdiga, således att Tv-programmet är opålitligt och manipulerande. Slutsatsen är att Iran aryaee TV är ett uttryck för propaganda samt att mediernas roll som ideologisk bärare i det politiska medierummet enbart finns till för att skapa konflikt..

Problem: I dagens teknologiskt och kulturellt globaliserade värld skapas nya tendenser och riktningar för vår kultur. Möjligheten för språk- och kulturmöten av olika slag ökar och med dessa följer blandandet av kulturer med alla dess implikationer, innefattande språket, som grundläggande sammanhållningsfaktor. Språk- och kulturmöten kan resultera i en företeelse som spanglish, vilken är en blandning mellan spanskan och engelskan.Syfte: Uppsatsens syfte är att försöka förstå hur spanglish kan ses i relation till sociala, kulturella och globala processer, samt vilka funktioner fenomenet har. Med hjälp av uppsatsens fyra genomgående teman (språk, globalisering, Diaspora och föreställda gemenskaper) vill jag ta reda på följande frågeställningar:1. Hur kan man förstå spanglish som språkligt fenomen?2.

Denna analys behandlar frågeställningar om Diasporakultur, identitet och representation i relation till dess inverkan på tolkningen av Gegen die Wand och dess filmspråk (2004, Fatih Akin). Finns det ett specifikt Diasporafilmspråk som kännetecknar Gegen die Wand?.

Dagens svenska samhälle har blivit allt mer etniskt och kulturellt diversifierat. Detta nya moderna och mångkulturella samhälle förändras både lokalt och globalt. Medier spelar en viktig roll i denna process. Utifrån ett postkolonialt feministiskt perspektiv undersöker denna uppsats mediekonsumtionen hos tio persiska kvinnor i Malmö. Hur denna konsumtion avspeglar sig i kvinnornas identitetsförhandlingar, etniska härkomst samt deras kulturella och transnationella position i samhället.

The thesis examines how language, culture and family structures interrelate and affect the process of migration. Vital is how women from a different ethnic background integrates during migration and in a dialogue context with us as researchers and native Swedes. The thesis is interdisciplinary and analyzes empirical data through a qualitative method by using the perspectives gender, ethnicity and identity. The empirical material consists of 7 interviews, which have been transcribed and then broken down in to quotations. Thesequotations have then been analyzed using the perspectives mentioned above.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det judiska folkets kultur och religion står i ett direkt förhållande till det lidande som de som folk genom historien har utsatts för, och som kulminerade i andra världskrigets Förintelse, den så kallade Holocaust. För att få svar på denna fråga har jag koncentrerat mig på ett litteraturstudium av den judiska historien, och då framför allt på folkets utsatthet, vilka konsekvenser denna utsatthet fått och vilka svar de gett på utsattheten och lidandet. För att uppnå mitt syfte har jag använt mig av den hermeneutiska tolkningsmetoden. Resultatet visar tydligt att det genom historien har funnits en judisk utsatthet, och att denna kan sägas stå i ett direkt förhållande till judendomens grändläggande idé om förbundet mellan Gud och folket. Denna trosföreställning har inneburit att ett av svaren på utsattheten finns i kristendomens anklagelse att judarna blev Kristusmördare.

I denna studie analyseras fem unga kurdiska kvinnors upplevelser av sina levnadsförhållanden i Sverige. Utifrån en kvalitativ undersökningsmetod och med hjälp av intervjuer, har faktorer som språk, föräldrarnas religion, traditioner och kultur granskats. Studiens teoretiska ram utgörs till stor del av Diaspora, etnicitet och kultur, men även identitet, genus och stigma har använts som centrala teorier. Utöver dessa har flerspråkighet som begreppsdefinition haft en betydande roll för analysen och informanternas upplevelser och tankar.Vi har i studien dragit slutsatsen att de kurdiska kvinnorna mer eller mindre har assimilerats in i det svenska samhället genom att de delvis har glömt bort sitt modersmål eller refererar till sig själva som svenskar. Detta av den anledning att de inte vill hamna i utanförskap och menar att det finns en klyfta mellan den svenska och kurdiska kulturen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kvinnor, inflyttade till Stockholm från Norrbottens län och som bott i staden i mer än fem år, konstruerar sin identitet i relation till rådande diskurser om storstad/småstad eller storstad/landsbygd. Analysen är utförd baserad på sju intervjuer med kvinnor i åldrarna 36-48 år, alla härstammande från Norrbotten. Efter analys framkommer det att kvinnornas identiteten är del i en konstruktion, en ständigt pågående process som aldrig riktigt blir färdig, då kvinnorna ständigt skapar sin identitet i förhållande till ?det andra?, eller får sin identitet bekräftad eller definierad av andra. Det blir också tydligt att norrbottniskhet inte bara har att göra med identitet, utan även också med klass, då det i dualiteten mellan Stockholm och Norrbotten framstår ett maktförhållande, och det står i slutändan klart att kvinnorna inte bara gjort en identitetsresa utan även också en klassresa, genom sitt val att byta ut Norrbotten mot huvudstaden i söder..

The Swedish integration policy acts upon that all citizen should have equal rights and possibilities no matter ethnic and cultural background. In today's Sweden it is more or less a self-evident that immigrants ought to prepare the possibility to preserve their original cultural distinctive character according to the Governments Proposition 1997/98:16. Simultaneously the term integration and its actual meaning and its political significance are not always clear.Immigrants as a categorization are often overloaded with negative overtone and risk to seem discriminated. The category reinforces also a ?we? and ?them? thinking.

Around the world governments reach out to their emigrant population, embracingthem as part of the nation, expecting their economic contribution. The aim of thisthesis is to examine the political strategy and governmental activities of ElSalvador with the purpose to include emigrants in the nation building project. Themain question is what consequences this has for the significance of citizenship.This case study is based on the theoretical framework of external citizenshipwhich is a new fenomena emanating from states growing interest of theirexpanding Diaspora. It divides external citizenship in two parts; a legal dimensionand a practiced identity.I find that as the economic potential of salvadoreans abroad increase, theSalvadorean government makes institutional changes to tie emigrants to thenationstate. This results in the possibility for salvadoreans to remain citizens intheir country of origin, practicing their salvadorean identity at the same time asthey naturalize abroad.

This thesis is concerned with investigating the Roma, a group that is left out in most of the territory bound theories. The theoretical purposes are to develop theories that increase the understanding for the Roma as a diasporic nation without state and the advocacy networks they are organised in. The main empirical purpose has been to study two organisations as cases and how they position themselves against the European Union concerning identity politics. The two organisations are European Roma Rights Centre (ERRC) and Dzeno. They are a part of the same network that works on different levels with the rights of Roma.

The Iranian artist Shirin Neshat has been living in self-imposed exile since the late 1970s, as she chose not to return to her home country following the ?79 Islamic Revolution. Through her works Neshat examines Iran before and after the revolution and follows political and civil transformations through strong photographs of women in her country of birth.  My own use of the term exile deals with the analysis of the state of exile in relation to artistic work as a globalized and underlying motivation for art and artists. The new definition of exile is analyzed in relation with the artist?s photographs and the verbal and visual statements.

Den 14 maj 1948 proklameras i Tel Aviv den judiska staten Israel. En nästan 2000-årig Diaspora för det judiska folket har därmed nått sitt slut. Syftet med denna studie är att undersöka hur nyhetsrapporteringen kring den judiska statens utropande såg ut i tre svenska dagstidningar: DN, Arbetet och Norrskensflamman. Dessa tidningar representerar hela den politiska, ideologiska skalan vid den aktuella tidpunkten. Den grundläggande frågeställningen kring vilken uppsatsen handlar lyder: Hur mottogs och förmedlades nyheten/beskedet om Israels utropande i DN, Arbetet och Norrskensflamman? Med hjälp av en metod som jag valt att kalla för kvalitativ ståndpunktsanalys analyseras pressmaterialet som omfattar perioden april-juni 1948.

Syftet med uppsatsen är att i Jonas Hassen Khemiris roman Ett öga rött undersöka matens roll som identitetsskapare och kultur- samt symbolbärare, liksom mat som katalysator för känslan av tillhörighet och utanförskap och skapandet av ett "vi och de"-tänkande. Både orientalismen och den postkoloniala teorin bör kunna bidra med fruktbara begrepp att utgå ifrån när det gäller att undersöka identitetsskapande i Ett öga rött. Boken utspelar sig förvisso i ett svenskt samhälle, ett samhälle som inte har mycket av den mörka, koloniala historia som andra västeuropeiska länder bär på. Trots detta finns både föreställningar om "vi och de andra" och centrum och periferi ständigt närvarande även i Sverige, och många är de människor och grupper som alltför väl känner utanförskap även här. Dessa teorier bör därför kunna komma till användning på ett givande sätt.