Syftet med studien är att undersöka specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av elevhälsans uppdrag och funktion i skolan. Syftet är framförallt att belysa uppfattningarna av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Vi har utgått från en kvalitativ metod och har en fenomenografisk ansats. I vår studie innebär det att vi har använt oss av semistrukturerad intervjuform, då vi vill få fram specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av fenomenet elevhälsan. I analysen av vårt empiriska material har vi använt oss av ramfaktorteoretiskt perspektiv och Antonovskys teori om KASAM.

Our study aimed at gaining insight of co-workers experiences of different factors that affects the verbal communication and leads to Dialogue and misunderstanding between co-workers and their managers. The empirical material was gained from semi-structured interviews with co-workers at various departments within the same organization. We used a hermeneutic interpretive approach and our data was analyzed concerning different factors affecting communication. The result has been interpreted using the theories of deliberative conversations and Dialogue competence. We have also used Illeris theory of learning.

Mitt syfte har varit att utreda vad som motiverar fastighetsmäklaren i sin yrkesroll samt att utreda hur dess chefer bedömer medarbetarnas motivation och dess påverkan för arbetsprestationen. Jag har använt flera teorier som kunnat kopplats till empirins resultat. Några av de slutsatser som framkommit är bland annat att motivationsfaktorer varierar beroende på individ och därmed fastighetsmäklare. Nöjda kunder, trivsel på arbetsplatsen, varierade arbetsuppgifter och en god lön har dock uppkommit vara betydande motiverande faktorer för mäklarna. Cheferna bör skapa en bättre Dialog med mäklarna för att öka medvetenheten kring medarbetarnas motivationsfaktorer.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur tre lärare arbetar med samtal som metod i undervisningen och deras inställning till samtal i undervisningen.För att undersöka detta har vi använt oss av intervju och observation. Vi intervjuade först respektive lärare, för att sedan observera dem under två tillfällen.Resultatet visar att alla lärarna är postivt inställda till samtal i undervisningen. Flera av lärarna använder samtalet i undervisningen men ofta i form av kontrollfrågor, som syftar till att ta reda på vad eleverna kan eller vet. Det finns vissa brister i användandet av samtal som metod, där den viktiga Dialogen inte lyfts fram.Resultatet av studien visar att lärarna ofta är medvetna om samtalets betydelse, men det används i olika hög grad i undervisningen av de undersökta lärarna..

Syftet med studien var att undersöka projektbeställares syn på relationen med projektledare.Detta skulle förhoppningsvis skapa en större förståelse för projektbeställarens roll i relationenmed projektledaren. Studien utfördes med Wisén och Linbloms (1993) indelning avprojektdirektivet i två dimensioner, kontrakt samt process, som utgångspunkt. Dessa tvådimensioner var utgångspunkter för studien där kontraktet sågs som det formella dokumentetsom upprättas i inledningen av ett projekt och processen som den öppna och ärliga Dialog sombör finnas mellan projektbeställaren och projektledaren. Den öppna och ärliga Dialogen deladestudien in i begreppen kommunikation och förtroende och studien fokuserade därmed på trehuvudaspekter av relationen mellan projektbeställare och projektledare: Det formella kontraktet,kommunikation samt förtroende. Efter att ha gjort denna indelning valde studien att benämnaWisén och Lindbloms term projektdirektiv som projektrelation, detta då begreppetprojektrelation syftar till en utförligare beskrivning av ämnet.

This study was built on the concept of Emotional Intelligence (EI) as an ability with four branches, to effectively: (1) perceive (2) reason (3) understand and (4) manage emotions. By closely studying the four processes of EI through eight semistructured interviews with psychologists, counselors, CBT-therapists and psychotherapists, a study of participants' stories from real practice was done and then analyzed and interpreted. The purpose of this study was to get the participants to describe and put words on practical experiences that occur with clients that correspond to the four domains that define the concept of EI according to Mayer et al. (2008) and find out about if their way of "doing" EI gets trained and developed after several years of professional activity. The results shows that the practitioners used all four branches of EI in Dialog with the client, both intra- and interpersonal.

Vår studie syftar till att besvara frågan om hur kunskap kan överföras mellan projekt och vad som kan göras för att underlätta denna process. För att få svar på denna fråga utförde vi en kvalitativ studie baserad på intervjuer på ett av Sveriges största företag. Vår studie visar att företagskultur spelar en betydande roll vad gäller kunskapsöverföring mellan projekt, men att det även krävs att resurser tilldelas för att kunskapsöverföringsaktiviteterna verkligen ska genomföras. De viktigaste komponenterna för att förbättra kunskapsöverföringen är, förutom företagskultur och tilldelning av resurser, även Dialog, rutiner och mål samt att lärdomar från tidigare projekt blir lättare att ta del av och hitta för utomstående..

Kännetecknande för IT-företag är att de verkar i en dynamisk och turbulent miljö där teknikskiften är vanligt förekommande. Personalen är kompetent och välutbildad och är dessa företags mest värdefulla tillgång. Cheferna/ledarna är i många fall betydligt yngre jämfört med"traditionella"ledare för andra börsnoterade bolag. Skiljer sig ledarskapet i dessa företag åt från ledarskapet i traditionella företag? Vi har i studien haft en fallstudieliknande ansats, där vi har intervjuat fyra ledare för IT-företag i Sverige.

Att kvinnor ska få en positiv upplevelse av förlossningen är ett mål inomförlossningsvården i Sverige. Barnmorskans bemötande präglar till stor del kvinnansförlossningsupplevelse. Det finns inte mycket forskat tidigare om just det förstamötet och vad det har för betydelse för den fortsatta förlossningen. Syftet med vårstudie var därför att undersöka hur förstföderskor upplevde det första mötet medpersonalen på förlossningsavdelningen. Intervjuer genomfördes med 30 kvinnor.

Jag har valt att studera fyra olika samtida sa?tt att fa?nga upp ma?nskliga fo?rva?ntningar i staden. Jag studerar varje angrepps- sa?tt genom att utfo?ra litteraturstudier, studera ett exempel och intervjua en person. Syftet a?r att fo?ra en diskussion. De fyra angreppssa?tten a?r inte en definition av ?Stadsplanering med fokus pa? ma?nniskan? utan fyra nedslag i en diskussion kring hur man kan fo?regripa ma?nskliga fo?rva?ntningar inom a?mnet fysisk planering.

Nya teknologiska förutsättningar har resulterat i att intressenterna kan föra en Dialog med organisationer jämfört med den tidigare monologen från organisationen. I och med detta sker kommunikation på andra vilkor och under en kris blir därför organisationen tvunget att bemöta enskilda individers reaktioner och känslor. Detta kan innebära att de måste anpassa sin kriskommunikation till omgivningens känsloyttringar. Uppsatsen tar avstamp i Attributionsteorin och Situationsbaserad Teori för Kriskommunikation (STK) för att sedan beskriva olika kommunikationsstrategier under en kris och hur intressenters känslor yttrar sig under en kris. Undersökningen bygger på Findus Facebooksida, där användarkommentarer och svar från Findus har samlats in och sedan klassificeras utifrån de känslotyper och de responsstrategier de uttrycker.

Syftet med studien är att undersöka specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av elevhälsans uppdrag och funktion i skolan. Syftet är framförallt att belysa uppfattningarna av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Vi har utgått från en kvalitativ metod och har en fenomenografisk ansats. I vår studie innebär det att vi har använt oss av semistrukturerad intervjuform, då vi vill få fram specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av fenomenet elevhälsan. I analysen av vårt empiriska material har vi använt oss av ramfaktorteoretiskt perspektiv och Antonovskys teori om KASAM.

Uppsatsens syfte är att analysera hur värdebokslut kan leda till att motivera medarbetare för att öka värdeskapande i tjänsteorganisationer i avsikt att säkerställa framtida överlevnad samt att undersöka vad det kan resultera i. Syftet består vidare av att jämföra tjänsteorganisationer och därefter redogöra för i vilken betydelse det har för värdeskapandet i vilken grad arbetet enligt värdebokslutets idéer sker. Vi har använt oss av den kvalitativa metoden för att genomföra undersökningen. Studien är genomförd med hjälp av intervjuer samt relevant litteratur inom området. Vår studie visar att i värdebokslutsorganisationer är organisationens värderingar, medarbetarnas möjlighet till utveckling samt Dialog och kommunikation viktiga för att skapa motivation och vara värdeskapande.

Huvudsyftet med detta arbete är att undersöka hur några elever i år 8 upplever tiden i skolan. Arbetet består av två delar; en litteraturstudie, samt en liten empirisk undersökning över elevernas upplevelser av tiden i skolan. Resultatet visar att eleverna kopplar samman sina upplevelser av tidens skiftande hastighet med känslor och värderingar. Tiden upplevs gå snabbt när tiden är fylld med meningsfulla aktiviteter, samt gå långsamt när något upplevs mindre meningsfullt eller tråkigt. Tidsorganisationen i skolan och skoldagen upplevs av de flesta eleverna som lång, tråkig och stressande.

This master thesis investigates how the county administrative boards communicate the regional risk and vulnerability analyses to municipalities in Sweden. Information has been gathered through a survey and through a case study involving three county administrative boards. The results revealed that there are possibilities to improve or develop the communication in all the county administrative boards. The information channels are often written or web based, these channels promote one way communication rather than a Dialog. The thesis gives suggestion on how to work out a strategy for a more effective communication, the case study also gives ideas on how a county administrative board can work with communication..