Titel: Unga invånare, gamla medborgare- om förutsättningar för medborgarDialogFörfattare: Felicia Hallström och Malin WinaldStudiens intressent: Härryda KommunKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap,Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs UniversitetTermin: Vårterminen 2013Handledare: Britt BörjessonSidantal: 65 inklusive bilagorAntal ord: 19 632Syfte: Syftet med studien är att undersöka förutsättningarna för Härryda Kommun att utvecklaformer för kommunikation och medborgarDialog med invånarna i bostadsområdet Säteriet, gällande utvecklingen av området kring Råda Säteri.Metod: Kvantitativ frågeundersökning genom enkätMaterial: Studien bygger på 102 enkäterHuvudresultat: Studien har visat på att förutsättningarna för kommunen att utveckla formerför kommunikation och medborgarDialog med den specificerade gruppen invånare, gällande detaktuella utvecklingsprojektet, ur flera perspektiv ser goda ut. Det tydligaste resultatet vi fått fram är att ett stort intresse för området kring Råda Säteri återfinns hos gruppen. Trots att den pågående utvecklingen av området kom som en nyhet för personerna i vår undersökning, har en tredjedel av dem uttryckt ett direkt intresse för delaktighet i utvecklingen. Sett till potentiellt intresse för delaktighet ser siffran än högre ut, men då måste kommunen börja informera ochbjuda in till Dialog, genom de kanaler och på de sätt som studien visat vara dem som invånarna föredrar. Vidare har resultatet visat att förutsättningarna skiljer sig åt inom den undersökta gruppen, främst beroende på ålder.

Uppsatsen är ett försök till att öppna upp en Dialog mellan arkeologin, myndigheterna och skogsbruket i hopp om en öppnare syn till bevarande och en säker fortlevnad för kulturmiljöerna i våra skogar. Detta gjordes genom dokumentationer efter stormen Gudrun, kontakt med relevanta instanser samt en fältstudie.Resultatet visade att det i det studerade området inte skett så stora skador som i begynnande skrivskede befarats..

Syftet med uppsatsen var att ur ett pedagogiskt perspektiv utveckla mer kunskap kring vad som kan föranleda avhopp i nätbaserad utbildning och hur relationen till utbildningskontexten ser ut. Det empiriska materialet utgörs både av intervjuer med lärare och studenter. Både studenter och lärare kom från nätbaserade kurser i tre olika ämnen. Dessutom genomfördes en observation av de lärplattformar som användes i kurserna med avseende på den kommunikation som hade ägt rum. Studenterna som intervjuades var dels sådana som funderat på avhopp men också de som hoppat av.

Syftet med min studie är att undersöka hur elever lyssnar till olika röster vid mötet av texter som inte är av typografisk karaktär, i detta fall ljud/musik i spelfilm och om det är möjligt att få igång meningsskapande samtal. Ett annat syfte är att belysa min roll som svensklärare och se om det är möjligt att ?lyfta? ur mig ur skolkontexten och skapa en didaktisk-metodisk handlingskompetens om hur man får fatt på lyssnandet inom klassrummets ramar. Metoden är kvalitativ och består av skriftligt dokumenterade berättelser och reflektioner, samtidigt som lyssnandet studeras genom observationer. Mina informanter är två elever, en pojke och en flicka, som går sjunde året på en F-9 skola.

Förändringar tenderar att ställa individer inför olika frågeställningar vilka kan uttrycka sig på olika sätt beroende på vilka möjligheter individen har att delta i förändringen.Uppsatsens grundläggande intresseområde är att belysa hur de olika aktörerna utifrån plats i organisationen, enhetschefer och baspersonal upplever den förändring de ställs inför i och med införandet av kundval. Syftet är att beskriva hur enhetschefer och baspersonal inom äldreomsorgen i Kungälvs kommun upplever förändringen som kundval innebär, och om deras upplevelser stämmer överens med varandra och om de skiljer sig åt. Vår huvudfråga som vi vill ha besvarad är: hur upplevs förändring i en offentlig verksamhet vid införandet av kundval? Våra underfrågor är: hur upplever baspersonalen denna förändring samt hur upplever enhetscheferna denna förändring?Vi har använt oss av den kvalitativa metoden då styrkan med denna är att den ser till helheten och försöker beskriva individens subjektiva upplevelse av ett fenomen Som teoretisk ram för undersökningen har vi använt oss av ett interaktionistiskt perspektiv samt organisationsteori.Vårt resultat pekar på är att det finns skillnader i hur informanterna upplever den förändring kundval innebär. En stor betydelse för detta är yrkesroll och position i organisationen.

I forskning har betonats hur företag i högre grad behöver engageras i det lokala arbetet för en hållbar utveckling. Interorganisatoriska samarbeten av olika slag har i hållbarhetsdebatten kommit att framhävas som centrala för omvandlingen av begreppet hållbar utveckling till praktisk verklighet. Med detta som utgångspunkt är syftet med denna studie att nå fördjupade kunskaper om företags och organisationers motiv, förväntningar och erfarenheter av att delta i interorganisatoriskt nätverksarbete för hållbar utveckling på lokal nivå. Det interorganisatoriska nätverket ? här exemplifierat med Alingsås miljönätverk ? ses som ett potentiellt sätt att möjliggöra lokalt hållbarhetsarbete som överbryggar organisationer, branscher och sektorer.

The aim of this study is to have a deeper understanding about the motivations and the obstacles of an immigrant?s language learning. I have studied the problem with focus on integration and language learning. The study is principally based on deep interviews with Turkish immigrants. I have studied the question by means of a socio-cultural perspective of learning; Mead?s conceptions I, Me and the generalised other; Scheff?s conception, the social bonds and Freire?s conception, Dialog and Asplund?s conception social responsiveness.

Denna uppsats behandlar ämnet internkommunikation. Vi har valt att genomföra en undersökning om Polismyndigheten Värmlands internkommunikation då de innehar ett stort ansvar att bevara trygghet och säkerhet i samhället. Polismyndigheten har även stora krav på sig idag gällande Dialog och grad av kommunikation inom organisationen för att effektivisera det polisiära arbetet. Syftet med denna uppsats är att erhålla en insikt om den interna kommunikationens funktion och hur den gestaltas utifrån chefernas och de anställdas perspektiv. I denna uppsats använder vi oss utav relevanta teorier inom organisationskommunikation, internkommunikation, organisationsidentitet, organisationskultur och kommunikationsmodeller.

Denna uppsats fokuserar på den sociala dimensionen av begreppet hållbarhet. Det finns idag utarbetade metoder och verktyg för att ta reda på ekonomiska och ekologiska följder av planerade förändringar i staden men den sociala hållbarheten har i många fall inte givits samma betydelse (smsprojektet.se). Begreppet social hållbarhet innefattar flera komponenter där medborgarinflytande är en viktig sådan. Social hållbarhet är svårdefinierat men beskrivs av forskare både som ett mål men också som en process. Medborgarinflytandet är en viktig del i samhällets strävan mot social hållbarhet (Olsson 2102, McKenzie 2004).

Bakgrund: Målstyrning är ett styrsätt som används i nittio procent av Sveriges kommuner. Enligt forskare i ämnet målstyrning inom offentliga verksamheter har det emellertid ofta påpekats en rad problem som att mål ofta är vaga och att det råder brist på Dialog mellan politiker och tjänstemän. Tidigare undersökningar har främst fokuserat på målformulering och befunnit sig på en övergripande nivå. Detta arbete studerar hur chefer inom bildnings- och socialförvaltning upplever målstyrning inom en svensk kommun. Detta på grund av att det inte har gjorts i samma utsträckning samt för att se hur styrsättet fungerar för de som använder målstyrning i verkligheten.Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur målstyrning upplevs som styrmetod av förvaltningschefer och verksamhetschefer inom en svensk kommun.Metod: För att kunna besvara syftet har en deduktiv fallstudie gjorts på två förvaltningar, bildnings- och socialförvaltningen, inom en kommun i Östergötland.

Denna uppsats är en kvalitativ fallstudie om ledarskap, kommunikation, delaktighet och målstyrning på Område Rehabilitering vid Universitetssjukhuset i Örebro. Studien omfattar tre semistrukturerade intervjuer med områdes-, kliniks- och avdelningschefer.Syftet med denna uppsats är att beskriva hur Rehabiliteringsområdets chefers beskrivningar av begreppet ledarskap stämmer överens med teori om gott ledarskap. Detta då USÖ i sina verksamhetsplaner framhäver ett ?bra ledarskap? som en viktig framgångsfaktor. Vidare är uppsatsens syfte att skapa en ökad förståelse för och beskriva hur cheferna arbetar med ledarskap, kommunikation, delaktighet och målstyrning för att uppnå ett bättre resultat vid den Kvalitets, Arbetsmiljö och Kompetens (KAK) undersökning som ska genomföras under hösten 2006.De frågeställningar vi avser att besvara för att uppfylla uppsatsens syfte är:?Hur beskriver cheferna inom Rehabiliteringsområdet ledarskap? Går deras beskrivningar att relatera till teori om gott ledarskap??Hur arbetar cheferna inom Rehabiliteringsområdet med ledarskap genom målstyrning, kommunikation och delaktighet för att uppnå ett bättre resultat vid KAK 2006?Vi har funnit tydliga kopplingar mellan alla tre respondenternas ledarskapsbeskrivningar och teori om gott ledarskap.

The aim of this study was to investigate how selected municipalities? use social media, with a focus on how they are working to increase the Dialogue between municipalities? and residents. To answer the purpose of the study three questions has been formulated: how do the communicators use social media in their daily work? What opportunities and challenges are the municipalities? experiencing with Facebook? How do they work with Facebook to increase Dialogue with citizens?The theories that has been used in this study is Cutlip?s and Grunig?s public relations theories, Shannon and weavers communication model, Cutlip?s and Heath?s theory of issue management and Jenkins theory of convergence culture. The method that has been used in this study is qualitative semi-structured interviews and the analysis is done with a thematic text analysis.

Titel: Skjut inte på Kulturtanten med hagelbössa - hon kommer ändå!Författare: Zara Selander & Isabella WestbergUppdragsgivare: Arts & Business Sweden ABKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, vid Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2013Handledare: Orla VigsöAntal ord: 18 712 (exklusive abstract, executive summary, appendix)Syfte: Undersöka hur verksamheter inom scenkonst i Göteborg arbetar med extern kommunikation för att skapa en relation med sin publik. Samt identifiera och lyfta fram faktorer som kan inverka.Metod: Kvalitativ studie med samtalsintervjuer med marknads- och kommunikationschefer på sju valda scenkonstverksamheter i Göteborg.Material: Analys av samtalsintervjuer, sammanlagt 7 personer.Huvudresultat: Studien beskriver en professionaliserad extern kommunikation med relationer och Dialog i fokus. Scenkonstverksamheterna kommunicerar med en bred publik såväl inom fysiska väggar som i digitala medier. Arbetet påverkas av fem huvudfaktorer somstudien identifierar: organisationens struktur, ett offentligt uppdrags ramar, digitalisering, utbudet av konkurrerande kulturaktiviteter samt människans komplexitet. Nämnda faktorer ställer höga krav på scenkonstverksamheterna att hålla en ständig Dialog och kommunicera till breda grupper i en mängd kanaler.

Abstract The planning of landscapes and towns has changed from a top-to-bottom perspective, including a focus on common interests, towards an inclusion of Dialogue between planners and inhabitants of the planning area. In the countryside areas there are many interests which could be incorporated in such a Dialogue. Still, the landowners have the final right to make the decisions for his or her property. The purpose of this paper is to examine how a Dialogue for countryside development works and could be working, what participators of such Dialogues are thinking about their right to direct and transform the landscape, and which roles the planners may take in such a context. With this background in mind, I also look back into the history with the intention to understand the situation of today.

Den här c-uppsatsen tar upp ämnet värdegrund i skolan vilket utgör det inledande kapitlet iskolans läroplan, Lpo 94. Vi genomför en studie om lärares förutsättningar att förankravärdegrunden i praktiken. Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningar för lärarensom finns formulerade och konkretiserade i skolors lokala arbetsplaner, att bland annat genomsamtal och Dialog, kunna förankra värdegrunden i den dagliga verksamheten. Vårforskningsfråga är; hur formulerar och konkretiserar skolor i de lokala arbetsplanerna sin vägtill att förankra värdegrunden i den dagliga verksamheten. I bakgrunden redogör vi för vadskolans styrdokument uttrycker samt aktuell forskning i ämnet.