I denna uppsats ges en allmän beskrivning av olika sätt att skapa talsyntes samt en mer noggrann beskrivning av hur man på relativt kort tid kan skapa en ny syntesröst med konkateneringssyntes. Den nya syntesrösten är unik eftersom det tidigare inte skapats någon kvinnlig syntesröst med sydsvensk Dialekt. I inledningen finns en översikt över talsyntesens historia, beskrivning av tre olika sorters talsyntes samt en kort beskrivning av text-till-tal-syntes.Sedan beskrivs arbetet med pilotprojektet till den nya syntesrösten som var till för att utvärdera inspelningsmiljö, talarens röst och de metoder som användes vid inspelning, segmentering och vågformsgenerering. Resultaten visar bl.a. att det är stor skillnad i röstkvalitet då vågformen genereras på två olika sätt.

Den traditionella Dialekten i Mora används idag i allt mindre utsträckning, framförallt hos unga. På vilket sätt talar då ungdomar i Mora idag? Den här uppsatsen undersöker Dialekten hos åtta Moraungdomar. Jag analyserar vilka språkliga drag som lever kvar och vilka som är nya i Dialekten. Vidare undersöker jag hur de utomspråkliga variablerna kön, geografi och socialt nätverk påverkar informanternas Dialektanvändning. Jag tittar också på hur informanterna själva ser på Dialekten.Undersökningen visar att Dialekten har genomgått en stor förändring.

Den här uppsatsen behandlar några av de översättningsproblem som uppkommer vid överföringen av kultur och Dialekt. Det material som ligger till grund för undersökningen är Andrea Camilleris "La forma dell'acqua", den svenska översättningen "Vattnets form" och den engelskspråkiga översättningen "The Shape of Water. Böckerna utgör en del i kriminalromanserien om kommissarie Montalbano och utspelar sig på Sicilien. Utgångspunkten för analysen har varit de kutlurspecifika begrepp och Dialektala markörer som kan associeras till Camilleris författarskap. Camilleri är unik i sitt språkbruk då han blandar olika Dialekter och varieteter med standardspråk; en språkvariation som enligt många har legat till grund för hans stora framgång framförallt i Italien.

Undersökningens syfte är att studera Dialektutjämning och regionalisering i övre Norrland genom att undersöka fyra markerade Dialektala drag ? norrländsk förmjukning, oböjd predikativ i pluralis, norrländskt som och he/hä ?det? ? utifrån de utomspråkliga variablerna geografi, ålder och kön. Undersökningen har genomförts genom att lyssna på intervjuer av fyra informanter per ort från följande fem orter: Piteå i Norrbotten, Burträsk i Västerbotten, Sorsele i Lappland, Aspås i Jämtland och Anundsjö i Ångermanland. Materialet är inspelat för projektet SweDia 2000.Studien visar att norrländsk förmjukning finns på alla orter men används i huvudsak av äldre. I inlandet (Aspås och Sorsele) har man kategoriskt Dialektvarianten medan man vid kusten växlar i sitt bruk.

The main purpose of this thesis is to analyze laws that completely prohibit abortion through a legal philosophical perspective. To demonstrate that abortion blanket bans cannot be seen as legally legitimate, the author has completed a literature study where she uses Robert Alexy?s ?Concept of Law? to analyze abortion laws both in general, and in Nicaragua in particular.Based upon Alexy?s ?Concept of Law? the author has identified three relevant key elements ? social efficacy, the argument from injustice and correctness of content - which she uses in her analysis. In order to apply these three elements on the total abortion ban, she then uses four different analysis tools - feminist theory, Human Rights, deontology analysis and right analysis. This has enabled a thorough analysis of the total ban on abortion that has demonstrates that such laws cannot be considered legitimate.By highlighting the human rights violations the law entails, one can conclude that the law has a social impact.

This essay investigates the knowledge about the dialect in Jönköping among youths in the same city. My aim is primarily to focus on their knowledge around words and expressions in the dialect of Jönköping. My method is both qualitative and quantitative and the survey was performed through questionnaires that were sent out to 50 students. In the questionnaires the students were asked to translate words from the dialect in Jönköping but also to freely speculate around the features in the dialect. My findings indicate that the knowledge around the students own dialect is very poor. Knowledge about the words and expressions that were used in my questionnaire were also poor but among those words that the students actually recognized many originated from the Romany language.

The aim of this study is to look at the way four teachers in, and five workbooks for, the course Svenska 1/A+B in upper-secondary schools include language varieties in their content. The research is based on qualitative and quantitative analyzes of the workbooks, where words and content are examined, and also interviews with the teachers who presents how they work with language varieties in their education. The results show that language varieties are accepted in school-education at the same time as they are, and have been, alienated in a way. The results also show that language varieties are less prioritized than other areas of education in the same subject..

Modersmålsundervisningen i arabiska har införts i svenska skolor sedan 1970-talet. Huruvida den uppfyller de kriterier som gör att den spelar en viktig roll i språk- och identitetsutveckling är en öppen fråga. Modersmålsundervisningen i arabiska konfronterar många utmaningar som gör att den kan vara svår att genomföra. Skillnaden mellan den skriftliga formen och den talade och muntliga arabiskan utgör en av de problem som försvårar inlärningen. Likväl är modersmålslärare lyckligtvis medvetna om diglossi i arabiska och dess effekter på undervisningen.

Dialekter av olika slag är något som de flesta kommer i kontakt med dagligen, genom möten, via TV eller radio och även i skolan. I denna uppsats undersöks hur Dialektundervisningen ser ut i skolan och hur stort utrymme momentet får. Detta görs med hjälp av en enkätundersökning som sammanlagt 34 informanter i Karlstad, Södertälje och Umeå fyllt i. Dessutom analyseras Dialektavsnittets utrymme i elva läroböcker för kursen Svenska 1, för att jämföras med undervisningen.     Resultatet visar att lärarna i snitt undervisar 5,27 lektioner om Dialekter, där lärarna i Södertälje uppgett minst antal lektioner. Vidare visar undersökningen att flera faktorer påverkar hur stort utrymme momentet får, bland annat hur pass intresserade eleverna är av Dialekter.

The essay is about the concept of text in a wider perspective, what can be included in that, how it can be used and above all, why one might want to use it. The essay will also include what the term popular culture implies, and school?s attitude towards it, since some of the medias that are a part of the text in a wider perspective, many times fits the description ?popular culture?. Most of the earlier research show that the positive aspects of the use of text in a wider perspective as the same time as it attacks school because school is opposing the popular culture.       The essay consists of two parts and it begins with a theoretical part where I present existing research about the concept of text in a wider perspective and the research about popular culture.

Denna uppsats är en fallstudie av en tvåspråkig persons individuella språkhistoria och hennes svenska idiolekt av idag. Studien görs med utgångspunkt i ett vidgat lektbegrepp, vilket inkluderar såväl produktion som konsumtion och reception av texter (enligt ett vidgat textbegrepp) samt attityder och handlingsberedskaper till olika språkliga varieteter.Analysen visar utvecklingen av och växelverkan mellan informantens två språk under olika perioder av hennes liv. Konvergent och divergent ackommodation beroende på lojaliteter och aversioner gentemot olika grupper och individer påverkar på olika sätt utformandet av informantens två idiolekter. En analys görs också av hur Dialekt, etnolekt, sociolekt, kronolekt och sexolekt samverkar i utformandet av informantens svenska idiolekt av idag..

Syftet med mitt arbete var att undersöka vad några invandrarföräldrar hade för inställning till modersmålsundervisningen. Jag valde en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Mitt arbete baserades på intervjuer som jag gjorde med åtta invandrarföräldrar. I resultatet framkom att nästan alla invandrarföräldrarna från undersökningen hade en mycket positiv inställning till modersmålsundervisningen. Många ansåg att de barn, som lärde sig sitt modersmål, kommunicerade bättre med andra som talade samma språk.

Syftet med arbetet är att undersöka hur kommunikation mellan modersmålslärare i arabiska och barn och elever som har olika arabiska Dialekter kan se ut. Metoden som användes var observationer av tre grupper en grupp från förskola, en grupp i åk 1 och 2 och en grupp i åk 5 och 6. Observationerna kompletterades med kvalitativa intervjuer med barn, elever och modersmålslärarna i arabiska. Resultatet av undersökningen visar att modersmålslärarna, barnen och eleverna använde sig av varierande kommunikationsstrategier under en lektion. Kodväxling och kroppsspråk var de vanligaste strategierna som användes under samtal och diskussion.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka mitt författarskap, dess litterära språk och plats i den samtida litteraturen, genom att analysera min novell ?När hedningen kom till byn?.Undersökningen består av översikter över de genrer jag tycker min text passar inom: magisk realism, norrländsk litteratur och skräcklitteratur; undersökning av författares verk som har influerat mig och varit representativa för den genre de skriver inom; mina kurskamraters och handledares reaktioner och konstruktiva kritik på novellen.Resultaten av genreundersökningarna visar hur jag använt eller inte använt mig av respektive genres olika särdrag och markörer samt hur min text förhåller sig till dess samtida författare. I undersökningen av skrivprocessen framgick textens styrkor och svagheter.Mina slutsatser är att genrebestämningen av novellen är beroende av med vilken blick man väljer att läsa texten. Jag upptäckte också att jag delvis följer de traditionella skrivmönstren inom respektive genre samtidigt som jag har min egen särprägel och ton samt sätt att framställa en text..

Denna studie handlar om några i Norge bosatta svenskars skriftspråk och deras attityder till norskt tal- och skriftspråk. Syftet med uppsatsen är att undersöka omfattningen av den språkliga anpassningen i informanternas egna skrivna texter och att belysa inställningen till att använda norskt tal- och skriftspråk. Informanternas egen uppfattning om hur de själva skriver, blir också undersökt. Materialet, som omfattar texter hämtade från informanternas bloggar och tre intervjuer, analyseras med utgångspunkt i norskhetsindex (NIX), samt i tidigare forskning om skandinavisk grannspråksförståelse. De tre informanterna har bott i Norge mer än tio år.Resultaten visar dels att nästan ingen ackommodation (språkliga anpassningar) görs i de skrivna texterna, dels att informanterna skriver som de säger att de gör.