Denna uppsats handlar om bruket av och attityden till dialekten gotländska. De 58 informanterna är elever som går i första ring på Richard Steffengymnasiet i Visby och de har deltagit i undersökningen genom att de har svarat på en enkät. Uppsatsen utgår främst från FUMS-rapporten ?Vi har inte lust att prata nån jäkla rikssvenska!? från 1981. I jämförelse med den visar resultatet att dagens gotländska ungdomar på det hela taget inte har samma kunskap om och är lika stolta över sin dialekt..

 Uppsatsen utreder hur språk och dialekt, relaterar till identitet och i vilken riktning språkförändringar i en lokal dialekt, Torsömålet, har skett mellan 1950 och 2000. Vidare diskuteras även hur språkundervisning kan stödja språk- och identitetsutveckling. Resultaten visar att språket är nära förbundet med identiteten genom socialisationsprocessen och att de därför inte kan separeras. I dialektundersökningen visar resultaten att den lokala dialekten har genomgått förändringar i alla undersökta variablerna såsom, förändring relaterat till tid, språk och kön, samt språk och ålder. Som ett resultat av dessa slutsatser föreslås språkundervisning belysa alla språkets varieteter för att undervisningen ska stödja utvecklingen av både språklig kompetens och identitet, så kallad kontrastiv undervisning.

En retorisk analys av Johan Vilhelm Snellmans och Malla Silfverstolpes följdskrifter till Carl Jonas Love Almqvists roman Det går an..

I denna uppsats beskrivs en grupp hälsingeungdomars bruk av ? och attityd till den egna dialekten. Uppsatsen baseras på en tidigare attitydundersökning genomförd på Gotland varpå analysen i denna undersökning tar spjärn i en enkätundersökning omfattande 70 informanter i åldrarna 15 till 18. Denna delas upp i tre delar: sociologiska bakgrundsfaktorer, bruk och attityd och syftar i huvudsak att ge en indikation på hur ungdomarna använder dialekten i vardagen och på hur deras attityd ser ut gentemot dialekter som fenomen i allmänhet, men hälsingemålet i synnerhet ser ut. Därtill jämförs frågorna som behandlar attitydbegreppet med tidigare undersökning.

Denna studie handlar om dialektanvändning och attityder till dialekt bland dagens ungdomar i Uppland. Den bygger på en enkätundersökning som har genomförts i två gymnasieklasser i Uppsala. I ena klassen kommer merparten av eleverna från Uppsala och i den andra från övriga Uppland. Enkäten bestod av två delar: en första del innehöll allmänna frågor om användningen av dialekt och standardspråk samt attityder till dessa varieteter, medan förekomsten av konkreta dialektala drag, som har tagits upp som utmärkande för Uppland i tidigare forskning, undersöktes i enkätens andra del.De viktigaste frågeställningarna har varit om vissa dialektala drag finns kvar hos dagens ungdomar och hur vanliga de är, om det finns några skillnader mellan språket i Uppsala och övriga Uppland samt mellan pojkar och flickor när det gäller användning av och attityder till dialekt. Undersökningen har bland annat kommit fram till att eleverna i klassen där de flesta elever kommer från uppländska landsbygden är mer dialektala än de i klassen där de flesta kommer från Uppsala.

Denna uppsats handlar om gotländska ungdomars bruk och attityd till dialekt. För att undersöka detta har sexton informanter medverkat i en studie där de har intervjuats och fått samtala två och två. Informanterna har delats upp beroende på kön, gymnasieprogram och skolort för att se hur deras språk korrelerar med dessa faktorer. Andra faktorer som är med i undersökningen är framtidsplaner, informanternas uppväxtort, deras föräldrars uppväxtort och situation (samtal vs intervju).De drag som undersöks är uttalet av den gamla ai-diftongen (säger man mair, meir eller mer?), uttalet av infinitiver och imperativer som i standardsvenskan slutar på -a (säger man sluta, slute eller slut?) och uttalet av objektspronomenen mig, dig och sig (säger man mej ?dej?sej, mi?di?si eller me?de?se?).

Titel Feminismen har sp årat ur: En retorisk analys av Fittstim - min kampFörfattare Jennifer Marin Hummelin & Kristina SandinKurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Göteborgs universitetTermin Vårterminen 2014Handledare Gabriella SandstigSidantal 60 (inklusive bilagor)Antal ord 19 834Syfte Att studera hur argumentationen ser ut i avsnittet Har feminismen spårat ur? i Sveriges Televisions programserie Fittstim - min kamp.Metod En retorisk analys.Material Första avsnittet i programserien Fittstim - min kamp.Huvudresultat Avsnittet driver tesen att feminismen har spårat ur. Till stöd för tesen argumenteras det för att dagens feminism är medial, splittrad, extrem och onödig. Intervjupersonerna stödjer argumentationensom i huvudsak sker implicit. Avsnittet appellerar främst till tittarens känslor, snarare än till hens förnuft.

Vi lever i ett mångkulturellt samhälle och i dagens skola möter lärare många elever från olika länder. Elever Sverige får gå i en internationell klass för att kunna lära in ikapp sina jämnåriga kamrater som har svenska som sitt lärare medverkar. Fem av dessa lärare är Sva syfte att ta reda på vilka faktorer som kan påverka andra under intervjuerna har diskuterats och analyserats utifrån tidigare forskning och visar bland annat att modersmålsundervisning är gynnsam för elevers andraspråksutvecklin finns andra faktorer som påverkar andraspråkselevers inlärning och dessa är den sociokulturella bakgrunden (föräldrar, utbild kultur), elevers bakgrund och tidigare erfarenheter samt hur organiseringen av undervisningen ser ut..

Denna uppsats redogör för en studie med syftet att undersöka dialektbruk, dialektattityder samt vilken betydelse dialekten har för identiteten hos gymnasieelever.  Undersökning baseras på två informantgrupper från Gotland och Stockholm som dels genomfört en enkätundersökning, dels deltagit i gruppintervjuer. Resultatet visar att en majoritet av eleverna anser att de talar dialekt och är positiva till dialekternas existens och det är fler flickor som anser sig tala dialekt än pojkar. Det egna sättet att tala har en stark koppling till identiteten framför allt för ungdomarna på Gotland. Dock visar studien att standardspråkets prestige är betydande för båda informantgrupperna.

Studien Att prata normalt ? En studie av 12 ungdomars attityder till dialekter och sambandet mellan dessa och deras eget språkbruk, är en undersökande studie av ungdomars attityder till dialekter i allmänhet och sin egen dialekt boråsiskan i synnerhet. Syftet med studien är att utreda attityders påverkan på det egna språkbruket, samt om resultatet varierar anmärkningsvärt mellan den studieförberedande och den yrkesförberedande gymnasieutbildningen respektive mellan de kvinnliga och manliga informanterna.Undersökningen konkretiseras genom följande forskningsfrågor:*Skiljer sig individernas definition av begreppet dialekt från den vetenskapliga definitionen?*Hur definierar individerna sin egen dialekt och till vilken grad anser de att de själva talar den? Finns det någon svårighet i definitionen?*Finns det någon skillnad i mängden dialektala varianter när det gäller attityder, lokalintegration, utbildning och kön hos informanterna?Studien utgår från material hämtat från projektet Dialektutjämning i Västsverige och består av enkäter, intervjuer och analyser av mängden dialektala varianter.Tidigare forskning inom ämnet säger att manliga individer talar mer dialekt än kvinnliga, samt att individer som går på yrkesförberedande utbildningar talar mer dialekt än de på studieförberedande. Individer som inte är lokaltintegrerade tenderar även att vara mer mottagliga för språkliga förändringar.Till skillnad från tidigare kvantitativa undersökningar visar studien att den informant som har flest dialektala varianter är en pojke som går en studieförberedande utbildning och att den typiske dialekttalaren är av det kvinnliga könet samt går en studieförberedande utbildning.

Studien Prins eller vanlig groda? är en klassisk retorisk analys av H.K.H. Prins Danielstalekonst i kombination med analyser av narrativ i tal och talarens actio (framförande). Syftetmed uppsatsen är att studera vad som kännetecknar Prins Daniels talekonst.Huvudfrågeställningen som besvaras är Vad kännetecknar Prins Daniels talekonst? Resultathar nåtts genom att analysera tre tal, i video och text-form.

Denna uppsats undersöker huruvida personer som talar dialekt behärskar svenska språket sämre än vad personer som talar rikssvenska gör. För att testa detta undersöktes två niondeklasser på två olika skolor. Den ena skolan låg i en sydsvensk kommun, varför eleverna följaktligen talar sydsvensk dialekt. Den andra skolan låg i Mälardalen, vilket allmänt anses vara det område där man talar rikssvenska. De deltagande eleverna fick läsa en text och svara på läsförståelsefrågor.

I den här uppsatsen diskuteras en översättning av ett reportage från the Fens, på den engelska landsbygden. Originaltexten genomsyras av dialektala uttryck, geografiska egennamn och ord relaterade till landsbygdslivet. Översättningsmöjligheterna för dessa uttryck diskuteras i uppsatsen. Diskussionen kring översättningen, som görs med hjälp av exempel från källtexten, utgår från tidigare forskning, men även från personliga preferenser och val.Överföring av dialektala uttryck från ett språk till ett annat utgör den största delen av uppsatsen. Vid sidan av syftet med återgivande av talad dialekt i skrift, diskuteras även bland annat bortfall och kompensation vid översättning av dialekt.

AbstractTitel: Försöken att övertala respektive konsten att övertyga.- En retorisk argumentationsanalys av hur två landsortstidningar använder retoriken för att rikta sig till sina mottagare Författare: Malin BjörklundHandledare: Eva EkstrandExaminator: Margareta Rönnberg Nyckelord: Retorisk argumentationsanalys, retorik, Gefle Dagblad, Västerbottens-Kuriren, kulturhuvudstad 2014, opinion, övertala, övertyga, landsortstidning. Problem: Retoriken kan användas på två olika sätt, både för att övertala och för att övertyga sina mottagare. Används en text för att övertala, får mottagaren själv inte skapa sig en egen uppfattning. I journalistiken kan retoriken många gånger övertala, även fast det inte alls var journalistens syfte med texten. Syfte: Syftet med den här undersökningen är att se hur Gefle Dagblad och Västerbottens-Kuriren använder sig av retoriken för att nå ut till sina mottagare. Vilka argument och grepp används för att övertala och vilka används för att övertyga? Frågeställning: Den övergripande frågeställningen är om Gefle Dagblad och Västerbottens-Kuriren använder retoriken för att övertala eller övertyga sina mottagare? Metod: Retorisk argumentationsanalys  Slutsatser: Den starkaste slutsatsen är att Gefle Dagblad använder retoriken för att övertala sina mottagare, medan Västerbottens-Kuriren använder retoriken för att övertyga. .

Specialarbete, 15 hp, SV, fördjupningskurs1301, Ht 2013.Handledare: Lars-Gunnar Andersson.