Uppsatsens fokus ligger på att undersöka hur förutsättningarna ser ut för att etablera Gated Communities i det svenska samhället. Ett Gated Community är ett inhägnat bostadsområde där traditionellt offentliga rum privatiseras och allmänhetens tillträde begränsas. Sedan 1980-talet har antalet Gated Communities världen över ökat explosionsartat. Koncentrationen är framförallt hög i USA, Latinamerika och Sydafrika men förekommer i de flesta städer i världen idag.För att söka reda på förutsättningarna för att etablera bostadsformen i det svenska samhället studeras först fyra för denna uppsats konstruerade arketyper ur det svenska samhället där exempelområden granskas utifrån estetiska, juridiska och sociala egenskaper. Uppsatsen är uppbyggd kring en forskningsdesign med två fallstudier.

I händelse av ett radioaktivt utsläpp är det viktigt att ha bra beredskap med skyddsåtgärder som bidrarmed det bästa skyddet för den utsatta delen av befolkningen. Direkt efter ett utsläpp utgör exponering viainandning det största problemet eftersom partiklar och gaser ännu inte hunnit deponerats på mark, imoln och så vidare. Byggnader bidrar med ett skydd mot inhalation eftersom luften utanför och inutibostaden byts ut relativt långsamt. Hur stor del av föroreningen som tar sig in till inomhusluften och hurlång tid detta tar är viktig information för att avgöra om befolkningen är tillräckligt skyddade inutibyggnader eller om evakuering bör ske. I detta arbete har kunskap från befintlig litteratur samtmodellering använts för att beskriva generella förhållanden med vilka en förorening kan ta sig in i och utur en byggnad.

Ett brinnande intresse för naturen i kombination med min pågående utbildning på trädgårdsingenjörsprogrammet med inriktning design gör att naturinspirerade trädgårdar är något jag både tycker är vackert och något jag ville lära mig mer om. Det här examensarbetet handlar om att skapa ängskänsla på ett litet utrymme, med vilda och hortikulturella växter. I arbetet beskrivs olika anläggningstekniker, skötsel för de olika anlagda ängstyperna, samt gestaltningsförslag för olika slags ängar. Min huvudfrågeställning har varit Vilka växter passar i en konstgjord äng i en liten trädgård, vilka ger stark karaktär och varför passar de växterna bra? Jag har valt att inte fokusera så mycket på historia utan ger bara en snabb bakgrund till hur ängar uppstod och varför de är intressanta i trädgårdssammanhang, detta behandlas mer i min litteraturstudie.

I detta arbete presenteras ett gestaltningsförslag för ett upplevelselandskap vid Västra brottet i Slite, ett 89 hektar stort och 45 meter djupt stenbrott på norra Gotland där det bryts kalksten för cementproduktion. Kalkindustrin beskrivs i Region Gotlands översiktsplan som en av öns basnäringar. Dock kommer denna ofta i konflikt med olika naturskyddsintressen och det finns områden som är utpekade både som riksintresse för naturvård och för värdefulla ämnen och mineraler. I Västra brottets närhet finns naturmiljöer där många rödlistade arter har inventerats. Kalkstensbrottet och dess miljöer med tidiga successionsstadier har potential att i framtiden bli en fristad för hotade arter som tidigare har gynnats av hävd och brukade marker. År 2021 beräknas brottet ha nått sin brytningsgräns och den befintliga efterbehandlingsplanen, med fokus på att införa naturhabitat från närliggande områden, slutförs. Detta arbete har sin utgångspunkt i denna komplexa och dynamiska miljö. En miljö där naturen möter det industriella kulturlandskapet.

Ett brinnande intresse för naturen i kombination med min pågående utbildning på trädgårdsingenjörsprogrammet med inriktning design gör att naturinspirerade trädgårdar är något jag både tycker är vackert och något jag ville lära mig mer om. Det här examensarbetet handlar om att skapa ängskänsla på ett litet utrymme, med vilda och hortikulturella växter. I arbetet beskrivs olika anläggningstekniker, skötsel för de olika anlagda ängstyperna, samt gestaltningsförslag för olika slags ängar. Min huvudfrågeställning har varit Vilka växter passar i en konstgjord äng i en liten trädgård, vilka ger stark karaktär och varför passar de växterna bra? Jag har valt att inte fokusera så mycket på historia utan ger bara en snabb bakgrund till hur ängar uppstod och varför de är intressanta i trädgårdssammanhang, detta behandlas mer i min litteraturstudie.

Detta examensarbetet är skrivet på magisterprogrammet för Fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola och omfattar 30 högskolepoäng. Syftet med uppsatsen är att visa ett förslag för en framtida sträckning av ett system av spårbilar och stationer i Tyresö. Arbetet utgår från konkreta mål, riktlinjer och visioner som formulerats på internationell, nationell, regional och kommunal nivå gällande hållbar utveckling och transportsystem. Dessa visioner stämmer ofta dåligt överens med den faktiska utveckling vi kan se idag vilket gör det mycket intressant att hitta alternativa och kompletterande lösningar till dagens transportsystem. På global nivå efterlyser FN miljövänligare, tystare och mer användarvänliga transport- och kommunikationssystem eftersom dagens transportsektor, där bilen står i fokus, förbrukar stora mängder icke-förnybar energi, mark- och vattenresurser samt missgynnar flera grupper i samhället.

Under 2009 och 2010 infördes nya bestämmelser gällande strandskyddet i Sverige vilka delvis syftade till att främja utvecklingen av landsbygden genom att tillåta vissa lättnader i strandskyddet. Det är genom denna lagändring som kommunerna numera har möjlighet att i sin översiktsplan eller genom tematiska tillägg peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS). För delar av landet gäller vissa begränsningar där kommunen bör vara mer restriktiv vid utpekande av LIS än i landet i övrigt. Detta gäller bland annat kring Vänern, Vättern, Mälaren och Siljanområdet i områden där det finns en stor efterfrågan på mark, alltså ett bebyggelsetryck. Det råder emellertid stor osäkerhet kring vad som egentligen avses med högt bebyggelsetryck.

Studien syftar till att undersöka konflikter inom riksintressesystemet med särskilt fokus på värdefulla ämnen eller material. Intresset för svenska mineralfyndigheter har ökat och med nya gruvetableringar kommer konflikter om markanspråk. Syftet med studien är att utifrån samhällsstyrningen, undersöka om tillämpningen av 3 och 4 MB följer intentionerna med lagstiftningen med fokus på mineralnäringen och dess konflikt med andra intressen. Riksintressesystemet som studeras, uppkom på 60- och 70-talen på grund av att staten upplevde ett behov av att kunna ange långsiktiga nationella riktlinjer för mark- och vattenhushållningen. Genom det skulle konflikter mellan industrietableringar, bebyggelseutveckling och bevarandevärda kvaliteter hanteras.

Kräftfisket i Råneälv utgör en gemensam resurspool, en sk. common - pool resource (CPR). Runtom i världen utarmas sådana resurspooler i allt snabbare takt eftersom ett stort problem med allmänna resurser är att de kan tömmas men det är mycket svårt att stänga användare ute. Kräftbeståndet i Råneälv är av arten flodkräfta, vilken är väldigt känslig för både sjukdomar och miljöförändringar. Vad är det då som gör att man fiskat kräftor i Råneå sedan 1960-talet och det finns inga tecken som tyder på att resursen skulle vara hotad av överutnyttjande? Detta trots att resursen måste möta även både biologiska och ekonomiska potentiella hotbilder.

En expansion av grönytor i urbana och semiurbana miljöer skedde under 1960- och 1980-talet och pågår fortfarande i takt med att städer breder ut sig. Den kraftiga expansionen har inneburit ett ökat skötselbehov som ofta ska tillgodoses med samma budget som innan. Detta har lett till att många gräsytor idag lider av en eftersatt skötsel. Nya tillvägagångssätt söks för att minska kostnader och för att göra tidsbesparingar beträffande grässkötseln, vilken idag står för ca 20-25 % av de kommunala förvaltningarnas skötselbudget. Andelen ängsmark utgör endast 3 % av den totala parkmarken i svenska kommuner och är idag vår mest hotade naturtyp. I föreliggande arbete undersöks ängens betydelse i urbana och semiurbana miljöer.

The estate of Rydboholm is situated in the municipality of Österåker, north of Stockholm, Sweden, and has a long history dating back to the 14th century. Rydboholm was the home of several families of great national importance, such as the Finsta and Vasa clans. However, since the 1500s, the noble family Brahe was the most influential; leaving its mark on the castle and surroundings. The gardens of Rydboholm consist of two parts; The first is from the baroque era, dating back to the 1660s, and the second is an immense landscape park completed around the year 1800 by Magnus Fredrik Brahe. During his travels through Europe, Magnus Fredrik Brahe was influenced by the new English-style gardens and he brought a large collection of literature on the subject back to Sweden, still kept in the library of Rydboholm.

Ett välkänt problem inom betongkonstruktioner, såsom industrigolv, är temperatur och framförallt krympinducerade sprickor. Följderna, om dessa inte beaktas på rätt sätt, kan medföra kostsamma reparationer och innebära reducerad beständighet och funktion. Befintliga tekniker skulle kunna förklara orsakerna till sprickornas uppkomst på ett bättre sätt och därigenom kunna undvikas. Dessa måste kombineras på rätt sätt då dagens sprickanalyser ofta är väldigt osäkra eftersom just de ingående yttre och inre parametrarna inte beaktas korrekt. Dessutom finns ett behov att beräkna sprickvidder ifall sprickrisken blir för hög.

Detta examensarbetet är skrivet på magisterprogrammet för Fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola och omfattar 30 högskolepoäng. Syftet med uppsatsen är att visa ett förslag för en framtida sträckning av ett system av spårbilar och stationer i Tyresö. Arbetet utgår från konkreta mål, riktlinjer och visioner som formulerats på internationell, nationell, regional och kommunal nivå gällande hållbar utveckling och transportsystem. Dessa visioner stämmer ofta dåligt överens med den faktiska utveckling vi kan se idag vilket gör det mycket intressant att hitta alternativa och kompletterande lösningar till dagens transportsystem. På global nivå efterlyser FN miljövänligare, tystare och mer användarvänliga transport- och kommunikationssystem eftersom dagens transportsektor, där bilen står i fokus, förbrukar stora mängder icke-förnybar energi, mark- och vattenresurser samt missgynnar flera grupper i samhället. Det nationella transportpolitiska målet innebär att transportpolitiken ska säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning, ett mål som SIKA, Statens Institut för Kommunikationsanalys, i dagsläget bedömer vara mycket svårt att uppnå. På regional nivå menar utvecklingsplanen för stockholmsregionen, RUFS 2010, att regionen idag riskerar en tudelning som en följd av det hårt ansträngda vägnätet och efterlyser bättre kollektivtrafik. Statliga utredningar gjorda av SIKA och RUFS 2010 pekar ut en satsning på spårbilar som mycket intressant för att komma tillrätta med de högt ställda transportpolitiska målen och som komplement till dagens bilberoende transportsystem.

Dagens jordbruksmark är till olika grad onödigt packad till följd av tunga maskinsystem. För att återskapa odlingsjordens optimala porositet måste jorden årligen luckras. Jag ville i mitt arbete undersöka om åkerjordens normala porositet kan återskapas om den generella jordpackningen begränsas och den optimala växtplatsen uppnås med hjälp av ny precisionsodlingsteknik och hur det i så fall påverkar den totala energiförbrukningen och lönsamheten under svenska förhållanden. Controlled Traffic Farming eller Kontrollerad trafik i fält innebär en minimering av den generella skadliga jordpackningen som verkar skördenedsättande. Odlingssystemet bygger på att man inrättar fasta spår i fälten dit all maskintrafik härleds.

Att bromsa klimatfo?ra?ndringarna och ta hand om dagens miljo?problem pa? ett sa?dant sa?tt kommande generationers mo?jligheter att uppfylla sina behov inte ha?mmas a?r en av de sto?rsta utmaningarna som ma?nskligheten sta?llts info?r. En del i problematiken a?r att minska beroendet av utvinning av nya resurser och i sta?llet a?teranva?nda de resurser som redan finns integrerade i samha?llet fo?r att kunna fra?mja, samt skapa, fungerande kretslopp. Na?ringsa?mnen som fosfor och kva?ve, som finns i avloppsslam, kan exempelvis utvinnas och a?teranva?ndas.