Skolinspektionens kvalitetsgranskning av religionskunskapen visar bland annat att undervis-ningen i högre grad måste ske utifrån elevgruppens intresse. Flera elever har negativa för-väntningar kring ämnet, men stort intresse för livsfrågor. En alltför saklig undervisning blir för dem kontraproduktiv. Lärare tenderar å andra sidan, visar granskningen, att undvika reflektiva inslag på grund av oro att hamna i svåra situationer eller på grund av tidsbrist. Samtidigt börjar nu implementeringen av den nya ämnesplanen som fått kritik för att vara alltför faktaorienterad.

Problematik kring hantering av dagvatten har inom VA- och landskapsbranschen under årtionden varit ett centralt ämne. Övervägande fokus har tidigare legat på att lösa problem med stora mängder dagvatten genom att hastigt transportera bort vattnet i underjordiska ledningssystem. På senare tid har man insett värdet och vikten av att hindra uppkomst av dagvatten, att bromsa upp avrinningsprocesser och att se vattnets naturliga kretslopp som förebild för dagvattenhantering. Täta markbeläggningar är direkta källor till uppkomst av dagvatten. Genom att skärma av möjligheter för infiltration finns risk att negativa följder uppstår, exempelvis i form av översvämningar, sänkning av grundvattennivå och överbelastning hos reningsverk. I detta kandidatarbete undersöks genom litteraturstudie olika versioner av den öppna dagvattenlösningen genomsläpplig beläggning.

Regnvatten, smältvatten och spolvatten som rinner av från hårdgjorda ytor kallas dagvatten. Dagvatten är ofta förorenat av tungmetaller eller svårnedbrytbara organiska ämnen, som kan göra stor skada om vattnet inte renas innan det når recipienten. I dagsläget finns det inga nationellt fastslagna riktvärden för föroreningshalter i dagvatten. Dagvattengruppen på Vattenfall AB Värme Uppsala har tillsammans med miljökontoret i Uppsala tagit fram riktvärden för föroreningshalter från kvarteret Brännugnen, som området som studerats i detta examensarbete kallas. Vattenfall har idag problem med att klara dessa riktvärden för bland annat metaller i en del av kvarterets dagvattenbrunnar.

Uppsatsen beskriver omfattningen av svenska skogsinvesteringar i Estland, Lettlandoch Litauen. Studien kartlägger även de största aktörerna, investeringsmotiv ochsignifikanta skillnader i skogliga förutsättningar i de olika länderna.Eftersom vi inte har funnit tidigare studier av svenska skogsinvesteringar i något avdessa länder, har studien baserats på officiell statistik och faktauppgifter,litteraturstudier, intervjuer, e-postkommunikation, samt information frånwebbplatser. Vi har även genomfört intervjuer i form av en enkät med utvaldaskogsägare.Resultat och analys innehåller en beskrivning av de skogliga parametrarna förrespektive land, en sammanställning av enkätsvar, samt uppgifter omskogsmarkspriser i Baltikum.Baserat på vår uppskattning omfattar de svenska skogsinvesteringarna i Baltikum ca300 000 ha, varav 150 - 200 000 ha i Lettland, ca 100 000 ha i Estland och ca 30 000ha i Litauen. Detta motsvarar ca 4 % av skogsarealen i Baltikum.Bland skogsbolagen är de största aktörerna Bergvik Skog, Södra Skogsägarna,Tornator och Skogssällskapet som totalt äger 115 000 ha. Bland investeringsfondernaär SPP & Storebrand och Europeiska Skogsfonden störst och blandprivatpersoner/företag är t.ex.

Uppsala stad genomgår en stor förtätning och den urbana karaktären breder ut sig i allt större skala. Ett område i stadens östra del mellan stadsdelarna Sala backe och Årsta står inför en omfattande exploatering. På en yta motsvarande 80 hektar ska 2500 nya lägenheter och olika serviceinrättningar byggas. Satsningen på nya parker i samband med exploateringen är begränsad till endast en ny kvarterspark. Med ett öppet åkerlandskap utanför stadsgränsen och en dålig variation av parker innanför, är bristen på kvalitativa grönområden stor i denna del av staden.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att undersöka hur lärare uppfattar sitt uppdrag i ämnet Idrott och hälsa ett läsår efter införandet av Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011(Lgr 11).Vilka förändringar på styrdokumentsnivå uppfattar lärarna att Lgr 11 har medfört?I vilken mån har innehållet i ämnet påverkats?Hur påverkar ramfaktorer lärarnas arbete med att följa Lgr 11?Hur resonerar lärarna kring betyg och bedömning i relation till tidigare styrdokument?MetodStudien har en kvalitativ ansats och utifrån detta valdes intervju som metod. Urvalet var strategiskt utifrån i förväg fastställa kriterier och kom att innehålla sex lärare i ämnet Idrott och hälsa inom Stockholms län. Utsagorna bearbetades och analyserades utifrån Göran Lindes läroplansteori.  ResultatLärarna menar att det finns en ökad medvetenhet om läroplanens innebörd än tidigare. Detta gör lärarna mer benägna att följa läroplanen.

Det är oändligt det som finns att tillgå, de platser som finns att uppehålla sig vid, det som finns att skildra. De människor som man kan montera ner och bygga upp igen. De antal djurarter man kan välja att använda sig av.Jag väljer för den huvudsakliga bilden i mitt arbete tre hus, sex människor, två får och tretton rävar, ett antal träd och några olika slag av mark. Jag bestämmer mig för att utgå ifrån en symmetri med ett hus i mitten längst bak i bilden. Människorna placerar jag ut mer eller mindre vända mot varandra eller vända ifrån varandra i en spegelsymmetri.

Till följd av den hårda utbyggnaden av vårt samhälle åtgår en stor mängd naturresurser. Samtidigt som samhället utveckas sätts allt högre krav på att det ska hushållas med naturresurser, inte minst genom införandet av miljömålet en ?God bebyggd miljö?. Enligt detta miljömål ska användningen av såväl mark som naturresurser ske på ett så hållbart sätt som möjligt. Samtidigt med detta skapar den svenska stålindustrin över en miljon ton slagg årligen, varav en stor del deponeras.

I uppsatsen undersöks hur integration av invandrare i de areella näringarna (växtodling, djurhållning och skogsskötsel) och på landsbygden kan underlättas, med fokus på Västra Götalands län. Det sker dels genom en litteraturstudie i ämnet, dels genom att beskriva erfarenheter av några projekt inom grön integration som genomförts i Västra Götaland, finansierat av landsbygdsprogrammet 2007-2013. Flyktingar med olika bakgrund intervjuas också om sin syn på landsbygden och intresse av att bo på landsbygden och arbeta inom de gröna näringarna. Litteraturstudien täcker olika aspekter på integration, såsom integration på landsbygden jämfört med i städerna, kommuners och myndigheters roll, möjligheter för invandrare att etablera sig som företagare inom de gröna näringarna, och nischer inom de gröna näringarna som kan vara lämpliga/möjliga för invandrare att etablera sig inom. Invandrare i Sverige bor i hög utsträckning i städer. Svensk landsbygd domineras av etniska svenskar och åldersstrukturen på landsbygden är ogynnsam för de gröna näringarna. För att utvecklas behöver landsbygden attrahera unga människor, entreprenörer och barnfamiljer. Invandrare är entreprenörer i högre utsträckning än etniska svenskar, och det finns många invandrade barnfamiljer som vill bo och arbeta på landsbygden.

Gulsparven Emberiza citrinella är en vanlig jordbruksfågel i Sverige. Beståndet har dock under senare tid kraftig minskat och mer än halverats sedan 1975-talet. Populationsned-gången antas beror på ett allt effektivare jordbruk, med en minskning av småbiotoper i slättbygderna, men även ökad användning av bekämpningsmedel. Studiens syfte är att undersöka effekten av obrukade åkerkantzoner på förekomsten av gulsparv på 38 gårdar i Mälar- och Hjälmarbygden. Målet är att närmare undersöka om (1) jordbruksblock med fasta gränser (t.ex. gräsbevuxna kanter och vägar) och (2) åkerholmar har en gynnande effekt på antalet häckande gulsparvar. Ett heterogent åkerlandskap med en högre andel obrukad mark förväntas att gynna gul-sparven, då det erbjuder lämpliga habitat för både födosök och häckning.

Det är ingen enkel process att ge sig in i en okänd framtid. Inom den fysiska planeringen är det betydelsefullt att göra långsiktiga studier och bedömningar som rör mark-, vatten- och naturresurser för att skapa en rimlig avvägning mellan olika anspråk på nyttjande och bevarande. Fysisk planering är till stor del en kommunal fråga, men samtidigt är det allt fler planeringsfrågor som behöver ses i ett regionalt, nationellt eller transnationell perspektiv. Det verkar vara hög tid för nationell framtid. De institutionella förutsättningarna som behövs för fysisk planering på en nationell nivå saknas i Sverige och något sammanhållet nationellt dokument har inte heller utarbetats. Eftersom de nordiska länderna utgår från liknande grundförhållande både vad gäller gleshet och avstånd mellan städer, naturförutsättningar samt befolkningsutveckling väcktes mitt intresse att studera hur man framförallt i norden arbetar med nationella dokument.

Det finns stora skillnader mellan min utbildnings två inriktningar konst och matematik, men då min intention från början varit att undervisa bild och matematik integrerat har jag under utbildningen strävat efter att hitta likheter. Med socialkonstruktionistisk och multimodal teori som grund har jag därför genomfört en studie utifrån frågeställningen, Vilka möjligheter och fördelar finns med ämnesintegrering i bild och matematik?Då jag hittat begränsat med tidigare forskning inom mitt undersökningsområde genomförde jag en aktionsforskning i form av en lektion där bild och matematik integreras. Jag har även analyserat kursplanerna i ämnena för att hitta likheter och genomfört en intervju med elever där vi diskuterade de föreställningar som finns om bild och matematik och jämförde ämnena. Aktionsforskningen visade på möjligheter och fördelar med ämnesintegrering, som exempelvis att bryta skolans träningslogik och att bredda uttrycks- och kommunikationsmöjligheterna i matematik.

Urbaniseringen i Kampala växer snabbare än den ekonomiska tillväxten, vilket skapar en stor grupp människor med så svag köpkraft att de inte kan köpa mat för dagen. En lösning på problemet är att odla sin egen mat, men med de begränsade landarealer som en växande befolkning leder till, finns det inte tillräckligt med mark att odla eller bedriva extensiv boskapsproduktion. Bönderna tvingas därför att utfodra djuren med de biprodukter som genereras från hushållet och från den lokala marknaden. Uganda är en av världens främsta bananproducenter, där den större delen av produktionen går till landets egna humankonsumtion, vilken i sin tur genererar enorma kvantiteter bananskal varje år. Bananskalen säljs på de lokala marknaderna och utgör en billig foderkälla till framförallt idisslare för Ugandas bönder.

Urbaniseringen ökar samtidigt som det sker en omfattande klimatförändring i världen. Städerna står för bland annat 70 procent av de globala koldioxidutsläppen och två tredjedelar av världens energianvändning. Hälften av världens befolkning bor i städer. På grund av detta är det nödvändigt att städerna är hållbara. Därför finns det olika klassificeringssystem för stadsdelar som underlättar att skapa en hållbar stad.

Det finns en innovativ, grön grundläggningsteknik kallad energigrundläggning. Principen är att integrera redan erforderliga, strukturella element såsom pålar med en värmeväxlare i syfte att utvinna energi. Tekniken har funnits sedan tidigt 80-tal men har knappt används i Norden. Tekniken visar på stor potential då man kan uppnå synergi genom utvinning av värme under vinterhalvåret och kyla under sommarhalvåret.I detta arbete redogörs för grundläggande principer och mekanismer bakom energigrundläggning samt en omfattande litteraturstudie av vad som tidigare har studerats inom området. Det finns få exempel i litteraturen på problematiken med förändrade geotekniska egenskaper hos jorden på grund av energiutvinningen och än färre exempel på knäckningsproblematiken hos slagna, slanka stålrörspålar.