Epilepsi utgör den vanligaste kroniska neurologiska sjukdomen hos hund med en uppskattad prevalens på 0,5-5,7 % beroende på ras. Sjukdomen karakteriseras av återkommande epileptiska anfall som tar sig olika uttryck beroende på vilken del av hjärnan som påverkas. Om anfallen inte uppkommer till följd av skada eller sjukdom klassificeras epilepsin som idiopatisk. Orsaken till idiopatisk epilepsi (IE) är okänd, den förmodas ha en genetisk anknytning. Denna litteraturstudie syftar till en fördjupning i ämnet och att besvara frågeställningen: Vad är idiopatisk epilepsi och vad gör en del hundar predisponerade, med avseende på ras och kön? IE förekommer hos nästan alla hundraser inklusive blandraser, men prevalensen skiljer sig mycket åt mellan raserna.

BakgrundAttention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) hos vuxna a?r en neuropsykiatrisk diagnos som ofta bemo?ts med misstro trots att tre till fyra procent av den vuxna befolkningen i Sverige bera?knas leva med diagnosen. ADHD pa?verkar ma?nga aspekter av det dagliga livet och kan problematisera sociala relationer, utbildning, arbetsliv, ekonomi och ha?lsa. Fo?rsta?else fo?r individens funktionella fo?rma?ga a?r ett no?dva?ndigt verktyg fo?r sjuksko?terskan i omva?rdnadsarbetet.

Detta examensarbete handlar om hur vi som arbetar i skolan kan möta de elever som har läs- och skrivsvårigheter respektive dyslexi. Jag ställer frågan vad dyslexi egentligen är och visar på olika möjligheter att definiera ordet. Jag jämför de två begreppen dyslexi och läs- och skrivsvårigheter med varandra. Många ger nämligen dessa ord olika innebörd. Andra frågor jag försöker besvara är hur dyslexi yttrar sig, och hur man kan upptäcka om en elev har dyslexi.

Bakgrund: Endometrios är en vanligt förekommande gynekologisk sjukdom som ofta förorsakar lidande. Trots det får drabbade kvinnor ofta vänta länge på diagnos, rätt vård och behandling. Sjukdomen har en komplex sjukdomsbild som skiljer sig åt och på olika sätt påverkar kvinnornas liv.Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med endometrios utifrån sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande.Metod: Allmän litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar analyserades med Katie Erikssons teorier om sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande som bedömningsgrund.Resultat: Endometrios påverkade kvinnornas liv på flera sätt. Kvinnorna led ofta av intensiv smärta samt andra symtom och tecken vilka ofta bagatelliserades av vårdgivare som många gånger ansåg att kvinnornas symtom var inbillade eller av psykosomatisk karaktär. Vidare påverkade sjukdomen kvinnornas relationer och sociala liv då de inte sällan bemöttes med misstro från sin omgivningSlutsats: Vårdgivare behöver mer kunskap om endometrios och dess sjukdomsbild för att förhindra att kvinnornas symtom blir trivialiserade och negligerade.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares erfarenheter av barn med ADHD-diagnosen. Vi vill också undersöka om olika faktorer som miljö, pedagoger och ett anpassat arbetssätt kan underlätta för individen och hur det kan påverka barnets vardag.  Vi vill även uppmärksamma Diagnostiseringen av ADHD och vilka för- och nackdelar som kan förekomma vid tidig diagnostiering. Det för att pedagoger i förskolan ska kunna öka sin förståelse för diagnosen och bemöta barnen på rätt sätt. Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie där sju pedagoger med erfarenhet av barn med ADHD deltog.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) leder till att lungornassyreupptagningsförmåga minskar och vanliga symtom är hosta och andnöd vidansträngning. Diagnostisering av KOL baseras på spirometri, menbehandlingsåtgärder bör utgå ifrån patientens fysiska förmåga och detta gerspirometri inte ett mått på. Det här examensarbetet har gått ut på att, utifrån enbefintlig step?test applikation som medicinsk teknik, forskning och utveckling harutvecklat, skapa en applikation som gör det möjligt att uppskatta KOL ? patientersfysiska förmåga. Applikationen möjliggör test hemifrån vilket gör att patienternaslipper återkommande sjukhusbesök och den kan också komma fungera sommotivation för patienterna till att öka sin aktivitetsnivå.

Syftet med denna studie är att genom kvalitativa intervjuer och empiri undersöka om diagnosen lindrig utvecklingsstörning utställs på vetenskapliga grunder, eller om den i vissa fall utställs av andra skäl. Med andra skäl menas, exempelvis, för att få tillgång till olika resurser i samhället, så som insatser enligt LSS (Lag om stöd och service för vissa funktionshindrade), särskola eller tillgång till habiliteringsverksamhet. Med andra skäl kan också menas att det under utredning av eventuell diagnos förekommit bristfällig information och tidsbrist vilket påverkat resultatet.Den frågeställning som studien ämnar att besvara är;Utställs diagnosen lindrig utvecklingsstörning på vetenskapliga grunder och är diagnosen tillförlitlig och varaktig?Studien utgår ifrån teorier om sociala konstruktioner. Dessa används för att framställa tankar kring Diagnostisering i allmänhet och diagnosen lindrig utvecklingsstörning i synnerhet.

Vi har intervjuat lärare för att få reda på hur de ser på att diagnostisera elever för att ta reda på om eleven har dyslexi. Vi fick fram att många var positiva till Diagnostisering men de kunde även se vissa nackdelar. Vi vill också få reda på lärares möjligheter till fortbildning. Det fanns möjligheter för fortbildning men flertalet lärare tyckte att det inte gav så mycket. Fortbildningen var för begränsad.Ordet dyslexi betyder svårigheter med ord och svårigheten handlar om att göra en koppling mellan det talade och det skrivna ordet.

Uppsatsen belyser diagnosen DAMP ur ett pedagogperspektiv. Diagnosen har debatterats i medierna och det har framkommit företrädare för två olika ståndpunkter. En av dem är docenten i sociologi, Eva Kärfve och den andra är professorn i neuropsykiatri samt en av grundarna till diagnosen DAMP, Christopher Gillberg. Kärfve ville granska dennes forskning då hon ifrågasätter dess trovärdighet. Debatten gjorde att vi blev intresserade av DAMP-diagnosen och ville undersöka vilken uppfattning pedagogerna har om DAMP och dess Diagnostisering, samt vad de vet om utredningen som leder till en diagnos och hur de uppfattar den pågående debatten i media.För att belysa dessa frågeställningar har vi studerat litteratur som behandlar problematiken kring diagnosen DAMP, samt genomfört en empirisk undersökning.

Detta arbete beskriver struppipning, som är en sjukdom som beror på att rekurrensnerven är skadad. Detta leder till att larynx inte kan fungera normalt. Hästens symtom visar sig särskilt vid ansträngning, då den blir onormalt trött, och vid inandning har den ofta ett karakteristiskt missljud. Orsaken till att nervskadan uppstår är ofta idiopatisk, men det kan exempelvis också bero på trauma av olika slag. Det är troligt att sjukdomen är ärftlig.

Amyotrophic lateral sclerosis is a progressive neurological disease which causes a slow degeneration of the body. Living with this disease means being exposed to severe strain and every day could bring new losses. Amyotrophic lateral sclerosis does not cause any harm to the intellect, the mind remains unaffected. The aim of this study was to achieve an understanding, and to shed light on the nature of positive life experiences of people living with amyotrophic lateral sclerosis. This literature study is based on detailed examination of three person's narrations taken from their autobiography and biographies.

Tidigare har man använt sig av gipsmodell och profilröntgen som komplement till den kliniska undersökningen för Diagnostisering av bettavvikelser i sagittalled på Tandvårdhögskolan i Malmö. Idag har profilröntgen uteslutits då patienten fått den dentala diagnosen Angle II:I. Vid Angle III används fortfarande profilröntgen som diagnostiskt underlag och för behandlingsplanering. I studien jämförs den dentala och basala diagnosen, hos ortodontipatienter, med intentionen att se hur väl dessa två diagnostiska metoder följs åt. Resultaten visar att patienter med Angle II får i regel behandling utifrån sin dentala diagnos varpå profilröntgen kan ses som onödig bestrålning för patienten.

Inledning: Oral cancer är ett allvarligt tillstånd med hög dödlighet, särskilt vid sen Diagnostisering. Brasilien är ett av de länder i världen som har högst prevalens och dödlighet i oral cancer och det är den femte vanligaste cancerformen I landet. Ett hjälpmedel för tidig Diagnostisering är önskvärd. Syfte: Att utvärdera skillnaden i diagnostisk tillförlitlighet mellan konventionell oral undersökning och användning av multispektralt ljus (Identafi®) som en metod för tidig upptäckt av potentiellt maligna och maligna lesioner i munslemhinnan i en brasiliansk befolkning. Material och metod: Screening av en befolkning med förhöjd risk för att utveckla oral cancer i Goiânia, Goiás, Brasilien, för att upptäcka potentiellt maligna (PML) eller maligna lesioner (ML). Patienter med misstänkta PML eller ML upptäckta under screeningen undersöktes med multispektralt ljus (Identafi®). Tre oberoende observatörer genomförde bedömning med Identafi® och slutgiltig beslut avseende PML/ML togs i konsensus.

Syftet med denna uppsats är att belysa konsekvenserna av att ha diagnosen ADHD, hos elever i skolår 7-9. Vidare är syftet att få inblick i diagnosens pedagogiska konsekvenser.Genom intervjuer har av oss valda lärare fått ge sin syn på Diagnostisering och dess konsekvenser. Vi valde att använda en kvalitativ intervjumetod, då vår mening var att ha en mer öppen intervju med våra informanter.Efter genomförda intervjuer och genom den litteratur vi läst framkommer det tydligt att informanterna och forskarna belyser kunskapen om diagnosen som en viktig del, för att främja de positiva konsekvenserna av en ADHD diagnos. Vidare framkommer det att diagnosens konsekvenser är till stor del beroende av olika faktorer som till exempel; skolans utformning, lärarnas kompetens i ämnet, skolans resurser samt undervisningsgruppernas storlek..

Studien beskriver och analyserar några pedagogers syn på likheter och skillnader hos flickor och pojkar med diagnosen ADHD i grundskoleåldrarna samt de pedagogiska konsekvenserna av detta. Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med verksamma pedagoger. Frågeställningarna hur symptomen för ADHD yttrar sig hos pojkar respektive flickor, hur diagnosfördelningen ser ut samt pedagogiska strategier för ADHD ur ett genusperspektiv besvaras. Resultatet visar att ett mörkertal finns bland Diagnostisering av ADHD hos flickor och att deras symtombild är svårare att upptäcka än hos pojkar. Detta beror på att pojkar ofta uppvisar tydligare hyperaktivitet samt att diagnosmanualerna dels är anpassade efter graden av hyperaktivitet.