Cancer is one of the most common diseases and it affects not only adults but also many adolecents and children every year. Those who are affected of disease face many challenges that will affect their lives. The aim of this literature review was to illuminate adolecents experience of cancer and how it affects them in their daily living. The result showed that the adolecents experience many physical and mental side-effects from disease and treatment. They expressed the need of information, support and understanding from their families, friends, school and care givers.

Cancer is one of the most feared diseases in veterinary medicine today, and the incidence is higher than ever due to the fact that our companion animals live longer then they did ten to twenty years ago. Cancer is also one of the most common causes of mortality in older companion animals. This literature review will be about two of the currently most common form of cancer treatment of companion animals in Swedish animal hospitals, chemotherapy and radiation therapy. There will also be a section of general nursing care for cancer patients. The section of chemotherapy will describe the indications for choosing chemotherapy, the way to administrate chemotherapeutic drugs, describe specific chemotherapeutic drugs, potential side effects of chemotherapy, and how to handle and store chemotherapeutic drugs safely. The section of radiation therapy will describe the current devices for delivering radiation therapy, describe the indications for choosing radiation therapy and describe potential side effects that radiation therapy may cause.

Bakgrund: Gynekologisk cancer är en särskilt intim form av cancer och drabbar ca 2900 kvinnor i Sverige varje år. Syfte: Att beskriva upplevelser och behov hos kvinnor som har gynekologisk cancer och sjuksköterskans stödjande roll. Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudteman; förändrad sexualitet, en osäker framtid, relationer samt sjuksköterskans roll. Kvinnorna upplevde en förändrad kroppsbild, ett förändrat sexliv samt en rädsla för recidiv.

En hel del forskning finns inom området cancersjukdomar. Kunskap om personers upplevel-ser av att få återfall i cancer är otillräckliga vad gäller perspektiv på omvårdnad. Syftet med denna litteraturstudie var att studera personers upplevelse att få återfall i cancer. Sex interna-tionellt publicerade vetenskapliga artiklar analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Ana-lysen resulterade i fem kategorier: att vinna kontroll över hälsan och lära sig att leva med sjukdomen, att inte bli hörsammad, att cancern aldrig försvinner och att man blir rädd att dö i förtid, att ha en Gudstro och att få stöd av någon som älskar en inger hopp och att sätta värde på livet och prioritera mer medvetet.

Background: When a child gets cancer it involves the whole family. The view of family focused care has change over the years. It has been shown that the family needs support to manage their life situation, when their child is ill. Aim: The aim of this study was to illustrate the family?s life situation, when a child gets cancer.

Background: Breast cancer is one of the most common cancer diseases among women worldwide. Breast cancer brings fear into many womens? life. It is a threat against life, but also to the psychological health, self-esteem and the female identity. Aim: The aim of this literature review was to describe newly breast cancer patient?s perception of information provided by healthcare personnel.

Body image in women with breastcancerBreast cancer is the second most common form of cancer in Sweden today. To get a breast cancer diagnose can be a traumatic experience for many women. It´s difficult to forsee how these women are going to control their situation. When a breast has to be removed because of cancer, the women has to adjust to changes in both physical and phychological aspects. The aim of this study was to elucidate body image in women with breast cancer after a mastectomy.

Omvårdnad ? Självständigt arbete I VOM080 VT 2008.

Bakgrund: Cancer är en sjukdom där både behandlingen och sjukdomen kan påverka och begränsa den drabbade personens vardag. Det finns evidens för att regelbunden fysisk aktivitet eller motion har en lindrande effekt på sjukdomens symptom och cancerbehandlingens biverkningar. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur personer med Diagnostiserad cancer upplever sin livskvalitet, fysiska funktion samt om humöret påverkas i samband med adjuvant cancerbehandling. Syftet med studien är även att undersöka dessa patienters möjlighet till träning, vad som kan underlätta och motivera till träning samt vilka svårigheter och hinder till träning och annan fysisk aktivitet som finns. Metod: Studien är en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie av fokusgrupper där cancerdrabbade personer som genomgår eller har genomgått adjuvant behandling blivit intervjuade om deras erfarenheter och upplevelser av vardagliga aktiviteter och träning. Huvudresultat: De vanligaste upplevelserna som deltagarna uttryckte var: en sorts trötthetskänsla, koncentrationssvårigheter, nedstämdhet, oro samt minskad livskvalitet till följd av bland annat minskad matglädje och sjukdomsinsikt. Vanliga hinder som deltagarna upplevde var otillräcklig energi, dålig motivation eller risken att känna sig obekväm i en träningsmiljö. Möjligheter och faktorer som underlättade till träning upplevde deltagarna var fasta rutiner, att tycka om träningsformen samt att ha inställningen att träning underlättar vardagen. Slutsats: För att hjälpa cancerdrabbade personer i deras tillvaro bör det läggas ner mer tid och energi till att motivera personen till en mer positiv vardag. Detta leder då till att denne själv kan inse vilka möjligheter som finns till fysisk aktivitet och att personen inte bara ser problem som kan kännas övermäktiga utan istället fokusera på lösningarna till dessa problem..

Bakgrund: Cancer är en vanlig sjukdom som drabbar tusentals människor varje år. För dessa människor förändras livet drastiskt. Genom en god vårdrelation kan en del av lidandet lindras. Det finns även lagar som framhåller att det är viktigt att främja för en god relation mellan patient och sjukvårdspersonal. I tidigare forskning framkommer det även att en del sjuksköterskor upplever att det är svårt att samtala med patienter med cancer.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur en god vårdrelation kan skapas i mötet med patienter som drabbats av cancer.Metod: Studien är genomförd med kvalitativ ansats och baseras på fem självbiografier som valdes utifrån uppsatta urvalskriterier.

Syfte: Syftet var att undersöka hur personer med Diagnostiserad cancersjukdom upplever kontinuitet, delaktighet och tillit i samband med vård och behandling. Metod: En kvalitativ studiedesign användes och bekvämlighetsurval användes som urvalstyp. I urvalet ingick patienter diagnostiserade med cancersjukdom behandlade vid en onkologisk dagvårdsavdelning eller en onkologisk vårdavdelning. Inklusionskriterier var att patienten talade svenska flytande och var över 18 år. Patienter i livets slutskede samt med sjukdom som innebar en kognitiv nedsättning exkluderades.

Syftet med denna studie är att genom kvalitativa metoder undersöka omgivningens betydelse för hur en ADHD-diagnostiserad individ upplever sin livskvalitet samt undersöka vilka faktorer som är av betydelse för den diagnostiserades välmående. Det material som presenteras har genererats utifrån elva kvalitativa intervjuer med individer som antingen är diagnostiserade med ADHD, lever i nära relation med en ADHD-diagnostiserad individ eller arbetar med ADHD. Det presenterade materialet analyseras sedan utifrån relevanta socialpsykologiska teorier av Becker (2006), Goffman (2006) och May (2013).Resultatet visar att omgivningen har en stor betydelse för hur den ADHD-diagnostiserade individen upplever sin livskvalitet. Den problematik som ADHD-diagnosen bidrar med försvårar för individen att leva upp till de krav och normer som förväntas av deras omgivning. Detta leder till att den diagnostiserade individen kan definieras som avvikande från gruppen och riskerar att hamna i ett utanförskap. Individen riskerar att identifiera sig med de egenskaper som omgivningen tilldelar den för att leva upp till de rollförväntningar som ställs på den och spela en roll de inte trivs med i strävan efter bekräftelse och att känna tillhörighet..

Background: Patients with cancer of the lung have to endure a quantity of physical, psychological and social difficulties. In their exposed position they are in need of help and support to pull through the situation. With the knowledge of factors effecting lung cancer patients? quality of life, it will be easier to give the help and support they need. Aim: The aim of this study was to describe factors effecting lung cancer patients quality of life from the patient?s perspective.

Bakgrund: Varje år drabbas unga vuxna av cancer och behöver professionell omvårdnad. De upplever sig inte få den vård de är i behov av. Alla människor har, enligt motivationsteorin, behov som är ordnade hierarkiskt, och som behöver uppfyllas för att människan ska kunna uppnå självförverkligande.Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera och beskriva upplevda behov hos unga vuxna med cancer.Metod: Studien använde en kvalitativ nätnografisk design med induktiv ansats. Studien analyserade åtta bloggar skrivna av unga vuxna med cancer.Resultat: Resultatet visade åtta behov som grupperades i fyra teman. Temana grundades på upplevelser som beskrevs i bloggarna, och var: Information, Meningsfullhet, Känslohantering och Bemötande.Slutsats: Denna studie identifierade åtta behov som fanns på de fyra nedersta stegen i motivationsteorin.

Human Papilloma virus (HPV) can lead to cervical cancer, a common form of cancer in Sweden and globally. A vaccine has been developed for the most carcinogenic strains of HPV. In Sweden it is planned that the vaccine be included in the public national vaccination program for children. The aim of this study was to illustrate attitudes towards future sexual habits and preventive cervical cancer screening among young women and parents of girls vaccinated against HPV. This study is a part of a larger project where interviews with young women aged 17 to 26 years and parents of girls aged 13 to 17 years compose the foundation.