Asperger är ett syndrom som kännetecknas av genomgripande begränsningar inom flera viktiga utvecklingsområden; ömsesidigt socialt samspel, kommunikation samt beteende och föreställningsförmåga. Asperger syndrom har sitt ursprung i den tidiga barndomen men kan medföra störst svårigheter först i tidigt vuxenliv. Det finns många vuxna som gått genom livet utan att bli adekvat Diagnostiserade. Detta har skapat onödigt lidande och en ständig undran över vad som är fel. Syftet med denna studie är att beskriva människors upplevelser av att få Diagnosen Asperger syndrom i vuxen ålder samt hur livet blev efter Diagnos.

Öhberg, Carina (2009). DyslexiDiagnos på gymnasiet (Dyslexia Diagnosis at upper secondary school). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Att få Diagnos dyslexi när man går på gymnasiet påverkar både elevens studiesituation och den bild eleven har av sig själv. Den här undersökningen baseras på halvtstrukturerade intervjuer med sju elever som alla fått Diagnos dyslexi sedan de börjat på gymnasiet.

Denna studie hade som avsikt att undersöka om att få en Diagnos är en fördel eller en nackdel för individen. Vi använde oss av den kvalitativa intervjun som stöd för en undersökning. Sammanlagt genomfördes åtta intervjuer med fyra ungdomar och deras föräldrar, om hur Diagnosbeskedet påverkat dem, familjen, kamrater och skolgång. Resultatet pekar på att en Diagnos innebär en fördel p.g.a. att den ger en förklaring till problemen, stöd och hjälp i skolan, samt medför positiva förändringar i familjen och bland kamrater..

SyfteSyftet med denna studie var att ta reda på ifall patienter med en total proximal hamstringsruptur erhöll rätt Diagnos när de sökte sjukvård. Syftet var även att se hur vården fungerade från skadetillfället till operation. Frågeställningar;Vilka vårdgivare träffade patienterna?Hur många vårdgivare träffade patienterna innan de erhöll rätt Diagnos?Hur lång tid efter skadan fick patienterna rätt Diagnos?Hur lång tid tog det från skadans inträffande till operation?MetodEn enkät konstruerades och användes på 26 patienter, varav 14 kvinnor. För att inkluderas i studien skulle patienterna ha genomgått en operation av total hamstringstruptur i Stockholm samt genomgå rehabilitering på Feelgood kliniken, Grev Turegatan, Stockholm.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på vad som ligger till grund för de åtgärder man som pedagog väljer för att hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter. Studien har även syftat till att ta reda på om man som pedagog resonerar annorlunda vid val av åtgärder beroende på om en elev har Diagnosen dyslexi eller ej. Forskningen har bedrivits med kvalitativa metoder där data har samlats in via intervjuer av pedagoger och specialpedagoger. Det vi kommit fram till är att det finns ett antal relativt tydliga tecken som man bör vara observant på för att kunna identifiera elever med läs- och skrivsvårigheter och att pedagoger i allmänhet tycks ha en positiv inställning till genomförandet av kartläggningar och Diagnostiseringar. Det har dock framkommit att en Diagnos inte har någon betydelse vid val av åtgärder som pedagoger använde.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares erfarenheter av barn med ADHD-Diagnosen. Vi vill också undersöka om olika faktorer som miljö, pedagoger och ett anpassat arbetssätt kan underlätta för individen och hur det kan påverka barnets vardag.  Vi vill även uppmärksamma Diagnostiseringen av ADHD och vilka för- och nackdelar som kan förekomma vid tidig Diagnostiering. Det för att pedagoger i förskolan ska kunna öka sin förståelse för Diagnosen och bemöta barnen på rätt sätt. Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie där sju pedagoger med erfarenhet av barn med ADHD deltog.

Syftet med arbetet var att undersöka vilka pedagogiska strategier olika lärare tillämpar för att främja elever i komplicerad lärandesituations sociala och kunskapsmässiga utveckling. Undersökningen syftade även till att belysa Diagnosens betydelse och huruvida elevernas Diagnos eller problematik påverkar val av åtgärd. I vår studie använde vi oss av en kvalitativ forskningsstrategi. Vi valde att genomföra nio intervjuer med lärare i den traditionella skolan och inom specialanpassade verksamheter för elever med varierande behov av särskilt stöd. Resultatet visade att samtliga lärares pedagogiska strategi och val av åtgärd utgick från ett individanpassat arbetssätt där motivation, struktur och material var viktiga utgångspunkter.

3 % av befolkningen har så stora koncentrationssvårigheter eller stunder med förlorad kontroll att det benämns som en funktionsnedsättning ? ADHD. I dagens skola är det allt vanligare med elever som har problematik och olika Diagnoser. Om en elev på grund av t.ex. ADHD har svårigheter förväntas samhället ställa upp med extra insatser.

Etiskt svåra situationer uppstår många gånger i vården av patienter med palliativ Diagnos. Palliativ vård beskrivs som en tidsbegränsad process som vanligen består av en tidig fas som kan vara lång och en sen fas som är kort och som kan sträcka sig från några dagar upp till någon månad. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av etiskt svåra situationer i vård av patienter med palliativ Diagnos. Kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats användes för att analysera 14 vetenskapliga artiklar. Denna analys resulterade i fyra kategorier: Att hamna i konflikt; att känna kontrollförlust och maktlöshet; att hantera betungande känslor; och att ta ställning.

Studiens syfte har varit att undersöka upplevelsen och betydelsen av att få en ADHD-Diagnos hos unga kvinnor. Studien har haft en kvalitativ ansats och består av intervjuer med tre kvinnor i åldrarna 24 till 30 år som alla har fått sin Diagnos efter tjugo års ålder. Utskrifterna från dessa intervjuer har meningskoncentrerats och har analyserats utifrån känsla av sammanhang, Diagnossociologiska tankeströmningar och medikaliseringsbegreppet. De två forskningsfrågor som studien har ämnat besvara har varit dels hur de intervjuade kvinnorna har upplevt att få en ADHD-Diagnos och dels vilken betydelse ADHD-Diagnosen har haft för de intervjuade kvinnorna. Resultatet visar att kvinnorna i studien upplevde det som mestadels positivt att få en ADHD-Diagnos och att Diagnosen har ökat deras känsla av sammanhang avseende framför allt begriplighet och hanterbarhet men även avseende meningsfullhet.

Syftet med denna studie är att lyfta fram problematiken kring flickor med ADHD Diagnos. Att utforska hur dessa kan upptäckas samt vilka tillvägagångssätt man kan använda sig som pedagog för att ge dem det stöd och hjälp de behöver. För att kunna belysa frågorna kring detta ämne genomfördes tre intervjuer med tre verksamma specialpedagoger. Intervjuerna tolkades med hjälp av kvalitativ metodik. Resultatet beskriver specialpedagogers syn på flickor med ADHD Diagnos i skolan samt lyfter fram vilka metoder specialpedagoger använder sig utav för att ge dessa flickor det stöd de behöver.

Bemötandet är centralt i det psykologiska arbetet. Syftet för denna studie var att undersöka på vilket sätt som psykologer och patienter inom psykiatrisk öppenvård beskrev bemötande i samband med utredning och återkoppling av utredning och Diagnos. Den teoretiska ramen utgick ifrån holistisk-interaktionistisk teori, komplexitetsteori och resiliensbegreppet. Studien var en kvalitativ intervjustudie där 21 djupintervjuer genomfördes, fördelade över två grupper bestående av psykologer respektive patienter. Urvalet var strategiskt och grupperna var icke-matchade.

De senaste åren har statistiken för barn som får Diagnosen ADHD skjutit i höjden. (Danielsson 2011). I takt med att Diagnoserna hos barn ökat har kraven för att få extra resurs i förskolan också ökat (Lindgren 2012). Det blir därför en utmaning för pedagoger och lärare när dessa extra resurser för barn i behov av särskilt stöd blir svårare att få i verksamheten. Utifrån denna bakgrund är huvudsyftet med studien att undersöka vad som händer i förskoleverksamheten efter att ett barn fått en ADHD-Diagnos.

Syftet med detta arbete är att undersöka samband mellan vuxnas anknytningsstilar och adhd. Vilken anknytningsstil är den mest framträdande i gruppen adhd?24 personer, som har fått Diagnos adhd, har fyllt i enkät RQ-SWE. Svaren har jämförts med normalfördelningen av olika anknytningsmönster. Resultatet visar att förekomst av otrygg anknytning är betydligt högre bland vuxna personer som har fått Diagnos adhd.

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på om och hur pedagoger anpassar verksamheten i förskolan efter barn som är i behov av särskilt stöd. Relevant tidigare forskning samt teorier har lagts fram och använts i analys av enkäter. Vi valde att göra en enkätundersökning med tio förskolechefer och 20 pedagoger. Vad vi har kommit fram till är att en del av respondenterna tycker att en Diagnos påverkar resurstilldelningen medan andra tycker att en Diagnos inte spelar roll. Miljön anpassas på diverse sätt efter barnens behov, samt ett ekonomiskt perspektiv och ett pedagogiskt perspektiv är synligt vad gäller ansökan om resurser.