Introduktion/bakgrund: Att vara fysiskt aktiv är en utav de viktigaste faktorerna för att hålla sig frisk. Barn under 18 år ska vara aktiva minst 60 minuter per dag. Minskad fysisk aktivitet kan kopplas ihop med bland annat fetma och diabetes. Barn som spenderar mer än två timmar per dag vid datorn eller framför tv:n i kombination med mindre än 60 minuters daglig måttlig till intensiv fysisk aktivitet, har en mer stillasittande fritid som i sig påverkar kroppen negativt. Syfte: Att kartlägga utövandet av fysiska aktiviteter och övriga fritidsintressen utanför skoltid, samt identifiera de främsta faktorerna som enligt föräldrarna påverkar detta, hos svenska barn i åldern 7-12 år.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett växande folkhälsoproblem i Sverige. Från 1980 till 2010 ökade andelen personer med övervikt eller fetma från 30.7 procent till 46.6 procent. I dagsläget har 15-20 procent av barnen i Sverige övervikt och tre till fem procent fetma. Det senare är förenat med låg livskvalitet. Övervikt och fetma är också riskfaktorer för ett flertal allvarliga sjukdomar som till exempel diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och belastningsproblem i rörelseapparaten, vilket i sin tur leder till höga kostnader för samhället.

Stress är en alarmreaktion som uppstår när individen hamnar i en situation som innehåller nya eller oväntade stimuli. Det blir skadligt för individen då kroppen inte får tillräckligt med återhämtning och stressen blir långvarig. Utmattningssyndrom träder in då individen ignorerat kroppens signaler tillräckligt länge. Medicinsk yoga är en typ av komplementärmedicin och inriktar sig på hela människan, vilket är effektivt på individer som upplever stress och utmattningssyndrom. Det är en relativt nyutvecklad form av yoga men blir allt vanligare inom hälso- och sjukvården.

Distriktsjuksköterskan träffar kontinuerligt patienter som är intresserade avlivsstilförändringar för att må bättre och förebygga sjukdom. Genom ett hälsosamtal omlevnadsvanor till exempel tobaksrökning, fysisk inaktivitet, osunda matvanor och högalkoholkonsumtion utgår man från individens egen motivation till förändring för bättrehälsa. Metoden i samtalet kallas för motivational interviewing (MI). Tidigareforskningar visar att MI är en metod som motiverar patientens inre vilja till förändringoch är effektivare jämfört med traditionell rådgivning. Att kunna skapa en bra miljö ochrelation under samtalet och att ha förståelse om patientens egen hälsokännedom har storbetydelse för en effektiv livsstilsförändring.

Att leva med diabetes kan vara krångligt då det hela tiden krävs planering av aktiviteter, måltider och medicinering. Sjukdomen behandlas framförallt med insulin som kan förekomma i pump, sprutor och injektionspennor. Det vanligaste sättet att injicera insulin är med pennor, och antalet pennanvändare ökar årligen. Insulin har stränga förvaringskrav och är känsligt mot hög värme, starkt ljus, skakningar och frysning. De personer som lever i länder där temperaturen över- eller understiger säkert förvarings-intervall har ett behov av att skydda sin medicin, men också resande till utsatta platser drabbas.

De vanligaste folksjukdomarna i västvärlden är livsstilrelaterade, exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och högt blodtryck. Övervikt och fetma är en riskfaktor för alla dessa sjukdomar och är ett av de största folkhälsoproblemen i världen. I Norge har förekomsten av fetma fördubblats de sista 20 åren. Samtidigt försöker över hälften av Norges befolkning att gå ned i vikt. Att vidmakthålla en viktminskning efter att ha deltagit i ett livsstilsprogram har visat sig vara problematiskt.

Bakgrund: Det största folkhälsoproblemet som ses i vår tid är fysisk inaktivitet, det finns kunskap om att motion och hälsa hänger samman. En allmän rekommendation råder 30 minuter medelhård fysik aktivitet per dag för vuxna och för barn 60 minuter. Det är viktigt att vara fysiskt aktiv i tidig ålder för att förebygga sjukdomar som kan ha sitt ursprung i barndomen. Övervikt är ett stort hälsoproblem, vilket kan leda till följdsjukdomar så som diabetes typ 2, hjärt- och kärlsjukdomar. Benskörhet ger ökad risk för frakturer och symtom uppkommer vanligtvis inte förrän frakturen uppkommit.

Bakgrund Intaget av mättat fett är högt hos Sveriges befolkning och intaget av fibrer, järn och D-vitamin har minskat på senare tid. Kostvanor och livsstil påverkar hälsan och risken att drabbas av folkhälsosjukdomarna; hjärtkärlsjukdom, diabetes, benskörhet, metabola syndromet och cancer. För att minska risken att drabbas av folkhälsosjukdomar är det även viktigt att minska stillasittande. Civilekonomstudenter är en grupp som traditionellt sett har ett stillasittande arbete. Det är därför viktigt att belysa hur närings- och energiintaget ser ut för denna grupp för att kunna motverka ohälsa i ett tidigt stadie.Syfte Syftet med studien var att undersöka om civilekonomstudenter vid Umeå universitet uppnår det genomsnittliga behovet (AR) och Nordiska näringsrekommendationer (NNR) gällande närings- och energiintag.Metod Metoden som användes var en tredagars kostregistrering.

Fetma ökar alltmer över hela världen och i dess fotspår följer sjukdomar som diabetes, hypertoni, artros och sömnapné. Den vanligaste orsaken till fetma, är att vi lever ett mer stillasittande liv än tidigare och att vår kost blir alltmer energirik. När det gäller barn och ungdomar ses ännu större sjukdomsrisker, om man redan som ung är överviktig. Lek som innefattar någon form av fysisk aktivitet tenderar att minska bland barn i alla åldersgrupper. Fetma är en sjukdom medan övervikt inte är det, men vid övervikt är risken större att utveckla fetma.

Att leva med diabetes kan vara krångligt då det hela tiden krävs planering av aktiviteter, måltider och medicinering. Sjukdomen behandlas framförallt med insulin som kan förekomma i pump, sprutor och injektionspennor. Det vanligaste sättet att injicera insulin är med pennor, och antalet pennanvändare ökar årligen. Insulin har stränga förvaringskrav och är känsligt mot hög värme, starkt ljus, skakningar och frysning. De personer som lever i länder där temperaturen över- eller understiger säkert förvarings-intervall har ett behov av att skydda sin medicin, men också resande till utsatta platser drabbas.

IntroduktionÖvervikt och fetma är ett växande folkhälsoproblem i stora delar av världen, problemet kryper dessutom allt längre ner i åldrarna. Övervikt hos barn ger en betydligt ökad risk att som vuxen drabbas av tillstånd som diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, vissa cancersjukdomar samt en ökad risk att dö i förtid.SyfteSyftet med studien var att undersöka om det föreligger skillnader i kroppssammansättning, energiomsättning, substratutnyttjande och insulinkänslighet mellan könen hos barn med övervikt och fetma i åldrarna 10-13 år, samt om det fanns några skillnader inom könen utifrån kategorisering efter BMI för övervikt (25-29,9) respektive fetma (?30). MetodDatainsamlingen skedde genom inhämtning av resultat från mätningar av kroppssammansättning, energiomsättning, substratutnyttjande och insulinkänslighet utförda på ett universitetsjukhus i Mellansverige under åren 2008-2014. Resultatet hämtades från 26 flickor och 29 pojkar med övervikt och fetma i åldrarna 10-13 år. ResultatDet förelåg ingen signifikant skillnad avseende något av mätvärdena mellan könen. Det kunde dock ses en signifikant skillnad avseende insulinkänslighet mellan de med övervikt och fetma hos båda könen, hos pojkarna fanns det även en signifikant skillnad i energiomsättning (p=<0,05).

Syfte: Syftet med uppsatsen var att göra en analys av vilka resultat som deltagarna uppnått efter 2 års dagvårdsbehandling på Överviktsenheten, Karolinska Universitetssjukhuset. Följande frågor står i fokus för denna studie:? Svarar män och kvinnor olika på behandlingen i fråga om relativ och absolut viktminskning?? Finns det skillnader mellan ursprungs-BMI (kg/m2) och viktminskningen, i relativa och absoluta termer?? Skiljer sig olika åldersgrupper åt i fråga om relativ och absolut viktminskning?? Hur ändras sjukdomsprevalensen för IGT/diabetes typ II, höga triglyceridnivåer, hypertoni och metabolt syndrom under behandlingens gång?Metod: Behandlingen innefattar beteendemodifikation i form av förändrade kostvanor och ökad fysisk aktivitet. Uträkningarna baseras på tre mätningar; före behandlingsstart, samt efter 1 och 2 år. Dessa består av blodprover samt längd, vikt och blodtryck.

AbstractObjective: To investigate the occurrence of and the risk factors for falls and to  investigate level of fall-related self-efficacy and health-related quality of life in people living in community living, 75 years or older within Uppsala and Västmanlands county. A further aim was to identify predictive risk factors for falls. Design: A cross-section study with a descriptive, comparative and correlative design based on a questionnaire was used. Participants: The participants were recruited from Uppsala and Västmanlands county. A random selection on 525 individuals was done, from a population based sample, in the detailed municipalities.

Målet med detta arbete är att belysa fördelarna med en rekommenderad konsumtion av fisk, men även att jämföra vild fisk mot den odlade. Med avseende på detta har vetenskapliga artiklar och ?review? artiklar använts från databasen Scopus. Även hemsidor likt Livsmedelsverket, FAO och WHO har använts. Det finns många hälsofördelar med att konsumera fisk då den bland annat innehåller essentiella fettsyror, vitaminer och mineraler.

Bakgrund: I dagens samhälle finns flertalet tekniska nyskapelser som hjälper barn i vardagen och leder till stillasittande vardag. Idag är barnen mindre fysisk aktiva för att bland annat föräldrar skjutsar barnen till skolan. Barn rekommenderas idag att vara fysiskt aktiva i 60 minuter om dagen för hälsosam livsstil vilken endast en av fem barn kommer upp till. Den fysiskt inaktiva vardagen har stora negativa effekter på hälsan bland annat fetma, cancer och diabetes. Syfte: Syftet med studien var att beskriva barns motivation till ökad fysisk aktivitet.