Syfte: Syftet med uppsatsen var att göra en analys av vilka resultat som deltagarna uppnått efter 2 års dagvårdsbehandling på Överviktsenheten, Karolinska Universitetssjukhuset. Följande frågor står i fokus för denna studie:? Svarar män och kvinnor olika på behandlingen i fråga om relativ och absolut viktminskning?? Finns det skillnader mellan ursprungs-BMI (kg/m2) och viktminskningen, i relativa och absoluta termer?? Skiljer sig olika åldersgrupper åt i fråga om relativ och absolut viktminskning?? Hur ändras sjukdomsprevalensen för IGT/diabetes typ II, höga triglyceridnivåer, hypertoni och metabolt syndrom under behandlingens gång?Metod: Behandlingen innefattar beteendemodifikation i form av förändrade kostvanor och ökad fysisk aktivitet. Uträkningarna baseras på tre mätningar; före behandlingsstart, samt efter 1 och 2 år. Dessa består av blodprover samt längd, vikt och blodtryck.

AbstractObjective: To investigate the occurrence of and the risk factors for falls and to  investigate level of fall-related self-efficacy and health-related quality of life in people living in community living, 75 years or older within Uppsala and Västmanlands county. A further aim was to identify predictive risk factors for falls. Design: A cross-section study with a descriptive, comparative and correlative design based on a questionnaire was used. Participants: The participants were recruited from Uppsala and Västmanlands county. A random selection on 525 individuals was done, from a population based sample, in the detailed municipalities.

Målet med detta arbete är att belysa fördelarna med en rekommenderad konsumtion av fisk, men även att jämföra vild fisk mot den odlade. Med avseende på detta har vetenskapliga artiklar och ?review? artiklar använts från databasen Scopus. Även hemsidor likt Livsmedelsverket, FAO och WHO har använts. Det finns många hälsofördelar med att konsumera fisk då den bland annat innehåller essentiella fettsyror, vitaminer och mineraler.

Bakgrund: I dagens samhälle finns flertalet tekniska nyskapelser som hjälper barn i vardagen och leder till stillasittande vardag. Idag är barnen mindre fysisk aktiva för att bland annat föräldrar skjutsar barnen till skolan. Barn rekommenderas idag att vara fysiskt aktiva i 60 minuter om dagen för hälsosam livsstil vilken endast en av fem barn kommer upp till. Den fysiskt inaktiva vardagen har stora negativa effekter på hälsan bland annat fetma, cancer och diabetes. Syfte: Syftet med studien var att beskriva barns motivation till ökad fysisk aktivitet.

Bakgrund: Till sjuksköterskans kärnkompetens hör att kunna arbeta säkert och evidensbaserat. För att detta ska vara möjligt måste sjuksköterskan i sitt arbete ständigt vara medveten om att eftersträva senaste kunskap i sitt handlande. Detta görs genom att inhämta och tillämpa senaste forskningsrön, vilket kan göras genom en litteraturstudie. Annersten och Willman har tidigare genomfört en litteraturstudie där frågeställningen var hur en subkutan injektion bör ges för att uppnå rätt dos på rätt plats med minsta möjliga komplikationer. Slutsatsen som drogs var att den subkutana fettvävnadens tjocklek är avgörande för vilken längd nålen bör ha för att läkemedelsdosen ska distribueras till rätt vävnad.

AbstractObjective: To investigate the occurrence of and the risk factors for falls and to  investigate level of fall-related self-efficacy and health-related quality of life in people living in community living, 75 years or older within Uppsala and Västmanlands county. A further aim was to identify predictive risk factors for falls. Design: A cross-section study with a descriptive, comparative and correlative design based on a questionnaire was used. Participants: The participants were recruited from Uppsala and Västmanlands county. A random selection on 525 individuals was done, from a population based sample, in the detailed municipalities.

Bakgrund: I Sverige är övervikt och fetma ett folkhälsoproblem. Detta tenderar till att bli allt större vilket kan ge en ökad risk för bl.a. hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes typ 2. En allmänsjuksköterska möter överviktsopererade patienter varhälst i vårdsektorn hon/han arbetar. Därför är det viktigt att känna till hur dessa människor upplever sin nya vardag för att på bästa sätt kunna erbjuda dem en optimal, hälsofrämjande vård.

År 2008 var 43 miljoner barn under fem år diagnostiserade med fetma. Fetma anses som en kronisk/långvarig sjukdom och ett folkhälsoproblem med behov av förebyggande arbete för att förhindra framtida konsekvenser. För beräkning av kroppsfett används Body Mass index (BMI). BMI är det mått som används världen runt och räknas genom att dividera kroppsvikt i kilogram med längd i meter i kvadrat. Att ungdomarna drabbas av fetma beror främst på dåliga matvanor, obegränsad tillgång till kalorier i form av kolhydrater och fett ofta i kombination med mindre fysisk aktivitet.

Sahlgrenska Academyat University of GothenburgDepartment of Internal Medicine and Clinical NutritionAbstractTitle: Is pricing a way to affect share of fruits and vegetables in a diet?Author: Maria PopovSupervisor: Heléne Bertéus ForslundExaminer: Ingrid LarssonProgramme: Dietician study programme, 180/240 ECTSType of paper: Examination paper, 15 hpDate: May 23, 2013Background: Fruits and vegetables (FV) are important for health, including occurrence of diabetes, obesity and cardiovascular diseases. Said diseases cause most cases of illness and death in high-income countries. Only a small part of the population achieves the FV-intake goal, so a higher FV-intake is desirable. Besides general information campaigns there is another method of influencing what people might buy.Objective: To examine whether different pricing is connected to FV-intake or ?purchase.Search strategy: Databases PubMed, Scopus and Summon were searched with ?vegetable consumption", "price/pricing policy" and "food choice? in different combinations.Selection criteria: Studies performed after year 2000 on at least 18 years old persons from North America, Europe or Australia, examining changes in FV-price and -purchase.

Bakgrund: Till sjuksköterskans kärnkompetens hör att kunna arbeta säkert och evidensbaserat. För att detta ska vara möjligt måste sjuksköterskan i sitt arbete ständigt vara medveten om att eftersträva senaste kunskap i sitt handlande. Detta görs genom att inhämta och tillämpa senaste forskningsrön, vilket kan göras genom en litteraturstudie. Annersten och Willman har tidigare genomfört en litteraturstudie där frågeställningen var hur en subkutan injektion bör ges för att uppnå rätt dos på rätt plats med minsta möjliga komplikationer. Slutsatsen som drogs var att den subkutana fettvävnadens tjocklek är avgörande för vilken längd nålen bör ha för att läkemedelsdosen ska distribueras till rätt vävnad.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är de vanligaste dödsorsakerna i höginkomstländer och till dessa hör bland annat hjärtinfarkt. Det finns många riskfaktorer för att drabbas av kranskärlssjukdom och hjärtinfarkt, flera av dessa är sådana man kan påverka medan andra inte är påverkbara. Icke påverkbara riskfaktorer inkluderar hög ålder, ärftlighet och att vara man. Till de påverkbara riskfaktorerna hör rökning, hypertoni, rubbade blodfetter, diabetes, fysisk inaktivitet, stort midjeomfång, lågt intag av frukt och grönt, hög alkoholkonsumtion och psykosocial stress. För att minska risken att drabbas av en ny hjärtinfarkt är det av stor vikt för patienten att genomföra livsstilsförändringar så som att sluta röka och komma igång med regelbunden fysisk aktivitet.

Övervikt och fetma hos barn har ökat kraftigt sedan 1980-talet i Sverige. Det finns flera hälsorisker för barn med övervikt eller fetma och problemen kan bli större om övervikten permanentas kvar till vuxen ålder. Diabetes typ-2, lågt självförtroende och hjärt- och kärlsjukdomar är ett fåtal exempel på besvär som kan uppstå i samband med övervikt och fetma. Fetma och fetmarelaterade sjukdomar kostar samhället tre miljarder kronor per år i Sverige för vård och behandling. Därefter tillkommer kostnader för bland annat läkemedel, sjukskrivning och förtidspensionering.

Inledning: Andelen personer som lider av obesitas ökar markant i hela världen och för att återfå sin hälsa är så kallad fetmabehandlande, även kallad bariatrisk kirurgi, den sista utvägen för många. En operation som visar betydligt bättre resultat än medicinsk behandling även på lång sikt vad gäller vikt, effekt på diabetes typ 2, hypertoni mm. Men flera studier tyder på ökad risk för alkoholmissbruk, i alla fall efter Gastric Bypass (1, 2). Årligen opereras mellan 7000 och 8000 personer bara i Sverige och kunskapen kring kort- och långtidseffekterna av kirurgin ökar allt mer (3). För att resultatet av operationen ska förbli långsiktigt positivt krävs att patienterna varaktigt förändrar sin livsstil men tydligen bör de även uppmärksammas på att till exempel alkoholupptaget förändras och därmed kan öka risken för missbruk.

??Bakgrund: Kostvanorna hos den allmänna befolkningen, i synnerhet bland barn och ungdomar, är bristfällig. De svenska näringsrekommendationerna följs inte och dåliga kost- och motionsvanor har ett tydligt samband med flera av dagens folksjukdomar. Undersökningar visar att ett sätt att minska de kostrelaterade folkhälsosjukdomarna skulle kunna vara att förbättra ungdomars kostvanor. Idag finns det inga nationella kostkurser på gymnasiet och dessutom kommer möjligheten att erbjuda lokala kursalternativ i kost och hälsa att försvinna när den nya gymnasieskolan införs 2011.Syfte:Syftet med studien var att undersöka gymnasieelevers syn på sina kostvanor samt vad de anser om undervisningens betydelse för att utveckla sunda kostvanor.Metod och deltagare: Semi-strukturerade intervjuer användes som metod och sex kvinnliga elever från fem olika gymnasieprogram inkluderades, varav fyra hade läst en lokal kostkurs på gymnasiet.Resultat: Eleverna beskrev sina kostvanor som "ganska bra", "varken bra eller dåliga ? mittemellan" eller "mindre bra.

Bakgrund Livsstilsrelaterade sjukdomar är idag den största dödsorsaken i Sverige, men stora möjligheter till både primär och sekundär prevention finns. För att åstadkomma detta är förändringar av kostvanor och livsstil centrala delar. Här har dietisten en viktig roll då dessa förändringar visat sig vara mycket svåra att klara av på egen hand. Men hur upplever dietister arbetet med denna patientgrupp? Ibland kan de känna sig otillräckliga i sin yrkesroll, men de upplever ändå sitt arbete som viktigt.