Diabetes mellitus är en sjukdom som förekommer som typ-1 och typ-2. Den sistnämnda är vanligast och förekomsten ökar. Sjukdomen påverkar patientens livsstil och det krävs mycket egenvård med glykemisk kontroll som mål. Den orsakar oftast allvarliga komplikationer på både mikro- och makrovaskulär nivå. Behandlingen av diabetes mellitus typ-2 är i första hand ändrade kostvanor, viktkontroll och mer motion, men även farmakologisk behandling i form av perorala läkemedel kan komma ifråga.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en kronisk sjukdom. I Sverige lider ca 7000 barn av denna sjukdom. Barndiabetes är unik i det sätt den påverkar hela familjen gällande anpassning och livsstilsförändringar. Därför är det viktigt att undersöka dessa familjers upplevelser angående dessa förändringar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva familjens upplevelser när ett barn insjuknar i diabetes mellitus typ 1.

Bakgrund: Diabetes Mellitus Typ 2 (DMT2) är en av våra vanligaste folksjukdomar med olika allvarliga senkomplikationer där hjärt-/kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken. Kostbehandling av sjukdomen är en av de viktigaste egenvårdsåtgärderna. 2008 godkände Socialstyrelsen lågkolhydratkost som kostrekommendation till DMT2-patienter. Syfte: Studiens syfte var att undersöka för- och nackdelar med lågkolhydratkost som kostrekommendation till DMT2-patienter. Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie baserad på databassökningar. Tretton artiklar värderades, varav tio bedömdes hålla tillräckligt hög kvalitet för inklusion. Resultatet kopplades till Orems egenvårdsteori. Resultat: Fördelarna som studien visade på sammanfattades i fyra teman; viktminskning, sänkta glukos- och insulinhalter, förbättrade lipidvärden och minskad läkemedelsanvändning.

Diabetes mellitus är en folksjukdom som trots preventiva åtgärder har en stadigt ökad prevalens i hela världen, förorsakar 5 % av dödsfallen globalt varje år och som sannolikt kommer att öka mer än 50 % de nästkommande 10 åren. I Sverige likt många andra länder i Europa har invandringen lett till att vi lever i samhällen med kulturella skillnader. Egenvården vid diabetes mellitus är en viktig del av behandlingen som minskar risken för diabeteskomplikationer. Internationellt sett har forskningen mestadels fokuserat på etniska minoritetsgrupper och sjukvård utifrån skillnader mellan sjukdom och dödlighet. Forskningen tenderar att påvisa att socioekonomiska skillnader och etnicitet är viktiga faktorer som påverkar dålig hälsa.

Diabetes Mellitus typ 2 förutspås vara fördubblad fram till år 2030 (WHO 2015). För att minska riskfaktorer och framtida diabetes relaterade komplikationer är det viktigt att egenvårdsbehandlingen är optimal för att förbättra individens livskvalité samt främja dennes hälsa. Syfte: Att belysa och identifiera vad som hindrar patienter med diabetes mellitus typ 2 att följa de råd om egenvård som sjuksköterskan ger. Metod: Studien är en litteraturstudie som följt Polit och Beck (2010) flödesschema, nio steg. Databaser som användes var CINAHL samt PubMed där åtta artiklar valdes ut.

Bakgrund: Diabetes Mellitus typ 1 är en autoimmun destruktion av betaceller i bukspottkörteln. När ett barn drabbas av diabetes krävs det mycket av föräldrarna och kommer som en chock för hela familjen. Föräldrar vill göra allt för barnet men kämpar med de upplevelser som tillkommit.Syftet: Att beskriva vad föräldrar vars barn diagnostiserats med Diabetes Mellitus Typ 1 har gjort för livsstilsförändringar och vilka erfarenheter föräldrarna har fått samt vilken kunskap och information det ger sjuksköterskor i stödet till nya drabbade familjer.Metod: Beskrivande litteraturstudie.Resultat: Vid insjuknandet i diabetes upplevde många föräldrar rädsla, frustration, oro och hjälplöshet. Föräldrarna ville sträva efter normalitet i vardagen och bli behandlade som en frisk familj.  Genom information, god kommunikation och bra stöd från sjuksköterskan behövde inte föräldrarna känna sig ensamma utan hade alltid någon att komma till. Även stödfamiljer och stödgrupper var viktiga för föräldrarna som här kunde få och dela med sig av erfarenheter och tips.

Diabetes mellitus är en kronisk sjukdom som leder till en höjning av glukoshalten i blodet. Ett högt blodglukosvärde medför både fysiska och psykiska komplikationer. Det är ännu ej fastställt vilken kostrekommendation som lämpar sig bäst för personer med diabetes. Därför är det viktigt att återkommande ifrågasätta kostråd och hitta den kosthållning som har bäst påverkan på hälsa och välbefinnande hos personer med diabetes. Syftet med litteraturstudien var att beskriva på vilket sätt lågkolhydratkost påverkar personer som lever med diabetes mellitus typ 2.

Bakgrund: Diabetes Mellitus typ II är en ökande folkhälsosjukdom där cirka fyra procent av Sveriges befolkning beräknas ha sjukdomen. Diabetes Mellitus typ II är en kronisk sjukdom som kan leda till svåra komplikationer. Därmed är det viktigt att personer med sjukdomen får god information om egenvård för att själva kunna minska riskerna för att utveckla komplikationer. Inom diabetesegenvården är det viktigt med fysisk aktivitet, en god glukoskontroll, god fotvård samt en bra kost. En persons upplevelse är aldrig densamma som någon annan person i samma sist.

Bakgrund: Diabetes Mellitus typ II är en ökande folkhälsosjukdom där cirka fyra procent av Sveriges befolkning beräknas ha sjukdomen. Diabetes Mellitus typ II är en kronisk sjukdom som kan leda till svåra komplikationer. Därmed är det viktigt att personer med sjukdomen får god information om egenvård för att själva kunna minska riskerna för att utveckla komplikationer. Inom diabetesegenvården är det viktigt med fysisk aktivitet, en god glukoskontroll, god fotvård samt en bra kost. En persons upplevelse är aldrig densamma som någon annan person i samma sist.

Bakgrund: När en person söker vård för sin diabetes typ II sker ett möte med sjuksköterskan. Mötet mellan patient och sjuksköterska utgör grunden för att en patient ska kunna skapa tillit och känna trygghet i samvaro med sjuksköterskan. Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter med diabetes typ II upplever mötet med sjuksköterskan. Metod: En litteraturstudie som bygger på tio kvalitativa artiklar. Resultat: Genom analys hittades fem huvudkategorier: Att ta emot och förstå information, att ta emot stöd och bli motiverad, att våga känna tillit till sjuksköterskan, att vara delaktig i sin vård och att genom kommunikation skapa en relation med sjuksköterskan.

Bakgrund: Diabetes Mellitus typ II är en ökande folkhälsosjukdom där cirka fyra procent av Sveriges befolkning beräknas ha sjukdomen. Diabetes Mellitus typ II är en kronisk sjukdom som kan leda till svåra komplikationer. Därmed är det viktigt att personer med sjukdomen får god information om egenvård för att själva kunna minska riskerna för att utveckla komplikationer. Inom diabetesegenvården är det viktigt med fysisk aktivitet, en god glukoskontroll, god fotvård samt en bra kost. En persons upplevelse är aldrig densamma som någon annan person i samma sist.

Bakgrund: Diabetes Mellitus typ II är en ökande folkhälsosjukdom där cirka fyra procent av Sveriges befolkning beräknas ha sjukdomen. Diabetes Mellitus typ II är en kronisk sjukdom som kan leda till svåra komplikationer. Därmed är det viktigt att personer med sjukdomen får god information om egenvård för att själva kunna minska riskerna för att utveckla komplikationer. Inom diabetesegenvården är det viktigt med fysisk aktivitet, en god glukoskontroll, god fotvård samt en bra kost. En persons upplevelse är aldrig densamma som någon annan person i samma sist.

Bakgrund: Diabetes mellitus är en av vår tids stora folksjukdomar och antal drabbade ökar för vart år. Sjukdomen kan innebära funktionsnedsättningar som kan få en negativ inverkan på patientens sexuella hälsa. Sexualitet och sexuell hälsa är viktigt för människans livskvalité. Detta är de flesta sjuksköterskor medvetna om, dock är det få som tar sig tid att ta upp ämnet med patienter med diabetes. Syfte: Att belysa vilka faktorer som påverkar den sexuella hälsan hos personer med diabetes, samt vilket stöd sjuksköterskan kan ge patienten.

Diabetes mellitus är en folksjukdom som trots preventiva åtgärder har en stadigt ökad prevalens i hela världen, förorsakar 5 % av dödsfallen globalt varje år och som sannolikt kommer att öka mer än 50 % de nästkommande 10 åren. I Sverige likt många andra länder i Europa har invandringen lett till att vi lever i samhällen med kulturella skillnader. Egenvården vid diabetes mellitus är en viktig del av behandlingen som minskar risken för diabeteskomplikationer. Internationellt sett har forskningen mestadels fokuserat på etniska minoritetsgrupper och sjukvård utifrån skillnader mellan sjukdom och dödlighet. Forskningen tenderar att påvisa att socioekonomiska skillnader och etnicitet är viktiga faktorer som påverkar dålig hälsa.

Background: To suffer from diabetes type II affects peoples new situation of life and therefore even their experiences of quality of life. Aim: The aim with this study was to describe how people with diabetes's type II experiences their quality of life. Method: The method that was used was a literature study with describing and deductive approach, where people?s experiences have come forth on the basis of Rustoens (1993) definition of quality of life. In total we analyzed 16 scientific articles that were categorized in four themes through a systematic content analysis (Evans, 2003) which resulted in four themes and nine subthemes.