Immigration is today happening in Sweden to a great extent and this requires a higher level of demands within the transcultural nursing. With this fact as a base to our literature review the aim of the study was developed. This was to investigate how immigrants with diabetes mellitus type 2 experience health and to find out the importance of knowledge related to the patients compliance of given advise and prescriptions. On the basis of the aim the following questions of issue was formulated: How do immigrants with diabetes mellitus type 2 experience their health and what knowledge do they possess concerning their illness? and Within which areas of the immigrants life is it important for the nurse to gain knowledge in order to affect and oblige him or her? A critical review of nine scientific articles emerged in three themes that answer the questions of issue.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en livsstilssjukdom där riskfaktorer för sjukdomen har sin grund i sociala, beteendemässiga samt miljömässiga aspekter. Att diagnostiseras med diabetes typ 2 kan framkalla starka känslor. Sjukdomsupplevelsen har väsentlig betydelse då en stor del av ansvaret för en framgångsrik behandling, kräver engagemang av den enskilde patienten. Behandlingen av sjukdomen består av livsstilsanpassning vars syfte är att förhindra senkomplikationer och att bibehålla hög livskvalitet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters svårigheter att genomföra livsstilsanpassningar vid diabetes mellitus typ 2 Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie genom systematisk granskning av vetenskapliga artiklar.

SammanfattningBakgrund: Diabetes förekommer hos 3-4 procent av Sveriges befolkning. Uppkomsten av diabetes är ofta relaterad till livsstil. Hur människor upplever att få diagnosen påverkar synen på sjukdom och framtid. Människor som får sjukdomen är i behov av stöd från vårdpersonal. Syfte: Beskriva vuxnas upplevelser av stöd efter att ha fått diagnosen diabetes mellitus.

Diabetes mellitus typ 1 är en kronisk autoimmun sjukdom som kännetecknas av hyperglykemi. Livskvalitet är ett komplext begrepp som beskriver en människas uppfattning om sin livssituation. Sjuksköterskan har till uppgift att ge stöd till och vägleda alla typer av patienter, varpå kunskap inom detta område är betydelsefullt. Syfte: Att belysa vad som främjar livskvalitet hos vuxna med diabetes mellitus typ 1. Metod: Arbetet utfördes som en litteraturstudie, där Polit och Becks niostegsmodell följdes.

Diabetes mellitus typ 2 är en kronisk sjukdom som ökar allt mer i Sverige och i övriga världen. Att få diagnosen diabetes innebär för patienten en svår upplevelse och förknippas ofta med komplikationer, vilket leder till upplevelsen av försämrad livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur diabetes typ 2 patienter upplever sin livskvalitet. Frågeställningen var vilka faktorer som påverkar livskvaliteten såväl positivt som negativt. Artikelsökningen i databaserna PubMed, Cinahl och Medline resulterade i totalt 12 vetenskapliga artiklar som behandlade ämnet och svarade på studiens syfte och frågeställning.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är den vanligaste diabetestypen bland barn och ungdomar, med ett insjuknandeantal som ökar kontinuerligt varje år. Tonåren är en viktig tid för utvecklingen och mognaden, och att leva med en kronisk sjukdom kan bidra till familjekonflikter och osäkerheter som kan påverka självständigheten och livskvalitén.Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjukdomens inverkan på livskvaliteten hos ungdomar med diabetes mellitus typ 1.Metod: Studien gjordes enligt en beskrivande litteraturstudie med systematisk sökning och med fokus på ungdomar mellan 13-18 år med typ 1-diabetes. Resultatet byggdes på tio vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design som kvalitetsgranskades enligt protokoll och analyserades med inspiration av innehållsanalys.Resultat: Att uppnå god livskvalitet handlade mycket om utveckling och självständighet, vilket kunde hämmades på grund av överbeskyddande föräldrar, rädsla att vara annorlunda samt krävande behandling och egenvård. För att uppnå god livskvalitet krävdes en medvetenhet av sjukdomen och kroppsliga förmågor och begränsningar, samt en mognad och motivering att ta eget ansvar för sin sjukdom och behandling.Slutsats: Familjen, egenvården och osäkerheten att passa in i omgivningen är centrala faktorer som har inverkan på ungdomarnas livskvalitet. Sjukvårdens stöd åt både ungdomarna och föräldrarna är viktigt för att ungdomarna ska kunna uppnå självständighet och god livskvalitet..

Adolescensutvecklingen är en känslig period, då övergången från att vara ett beroende barn till att bli en självständig vuxen skall äga rum. Under denna kritiska process sker identitetsutveckling och strävan efter att vara oberoende föräldrar ökar. År 2013 rapporterades att cirka 50000 personer i Sverige har typ 1 diabetes mellitus (T1DM) och statistik pekar på en ständig ökning av sjukdomen. T1DM är en ämnesomsättningssjukdom som kännetecknas av brist på hormonet insulin. Sjukdomen behandlas med insulin, kost och motion och kräver dessutom regelbundenhet och daglig egenvård.

Diabetes mellitus är en vanligt förekommande endokrin sjukdom hos hund som främst drabbar medelålders till äldre hundar. Sjukdomsförloppet yttrar sig i insulinbrist eller insulinresistens och symtomen kan vara allvarliga med ketoacidos men vanligast är ökad törst, ökad urinproduktion, viktminskning och sjukdomen kräver ibland livslång insulinbehandling. Rapporten behandlar diöstrusdiabetes, dräktighetsdiabetes och typ 1 diabetes. Diabetes är även vanligt hos människor, rapporten tar upp typerna som liknar sjukdomsförloppen hos hund, typ 1 diabetes och graviditetsdiabetes. Diöstrusdiabetes är vanligt hos äldre intakta tikar och vanligare i Sverige än många andra länder på grund av den låga andelen kastreringar som utförs.

Att bli vuxen är en utmaning för alla unga, med kravet att börja ta eget ansvar. För unga vuxna med diabetes mellitus typ 1 innebär det ännu en utmaning, övergången från barn- till vuxenklinik. Syftet med studien var att belysa övergången från barn- till vuxenklinik hos unga vuxna med diabetes mellitus typ 1. Metoden som använts var en litteraturstudie som baserades på fem artiklar. I resultatet framkom det att övergången upplevdes både som positiv och negativ med yttre faktorer som kunde påverka.

Diabetes typ 2 ökar i hela världen, beräkningar har visat att prevalensen troligen kommer att öka till det dubbla år 2030. Att identifiera och behandla patienter som riskerar att utveckla sjukdomen är angeläget då personer med diabetes typ 2 löper ökad risk för att få komplikationer och andra sjukdomstillstånd som leder till stort lidande och förtida död. Syftet med denna litteraturstudie var att utifrån distriktssköterskans ansvarsområde beskriva primärpreventiva åtgärder och dess effekter för att förebygga diabetes typ 2 hos personer med nedsatt glukostolerans. En litteraturstudie med analys av 14 vetenskapliga artiklar genomfördes och resultatet visade att studier som innehöll både kost och motionsintervention inklusive individuell eller gruppbaserad rådgivning hade goda långtidseffekter på riskfaktorerna för insjuknande av diabetes typ 2. Patienter med nedsatt glukostolerans har behov av stöd för att förändra sina levnadsvanor i strävan mot att förebygga eller skjuta upp insjuknande i diabetes typ 2.

Bakgrund Att drabbas av Diabetes Mellitus innebär att du måste genomföra en rad livsstilsförändringar med avseende på kost, motion och socialt liv. En god kontakt med sjuksköterskor kan underlätta genomförandet av livsstilsförändringar.Syfte Att beskriva upplevelser av livsstilsförändringar och sjuksköterskans bemötande av personer med Diabetes Mellitus typ 1 mellan 18-40  år med fokus på kost, motion och socialt liv.Metod Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med personer med Diabetes Mellitus typ 1. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.   Resultat Resultatet beskrevs utifrån tre frågeställningar: Svårigheterna att genomföra livsstilsförändringar, fördelarna av att genomföra livsstilsförändringar och vad sjuksköterskan kan göra för att underlätta livsstilsförändringar. I resultatet framkom det att personer med diabetes typ 1 upplevde svårigheter såsom psykiska påfrestningar, påverkan på det sociala livet, planering och ökat kontrollbehov. Fördelar som framkom var en ökad självkännedom, känsla av gemenskap och att få en sund livsstil.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en kronisk sjukdom. I Sverige lider ca 7000 barn av denna sjukdom. Barndiabetes är unik i det sätt den påverkar hela familjen gällande anpassning och livsstilsförändringar. Därför är det viktigt att undersöka dessa familjers upplevelser angående dessa förändringar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva familjens upplevelser när ett barn insjuknar i diabetes mellitus typ 1.

Diabetes mellitus type 2 and chronic obstructive pulmonary diseases (COPD) are two of the most common diseases in the world and the amount are increasing. The treatments of these diseases are self care and a change of lifestyle. For this to be successful there is a need for the person to have knowledge about the diseases and a motivation for making changes in his or her lifestyle. Most of this information is given by the district nurse at the health centre. It is important to get a better knowledge of these persons experiences and how they used the information given to them.

Diabetes är en kronisk och mångfacetterad sjukdom som drabbar allt fler människor. Sjukdomen påverkar människan på flera plan. Diagnosen diabetes ger upphov till starka reaktioner med tanke på att den är en livslång sjukdom. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur föräldrar till barn som har drabbats av diabetes typ 1 upplever den nya livssituationen utifrån följande frågeställningar: Hur upplever föräldrarna att det dagliga livet har påverkats av att ha ett barn med diabetes i familjen? Hur bemästrar föräldrarna den nya livssituationen i familjen? Resultaten visade att föräldrarna blev chockade vid diagnosen, hade svårt att acceptera det fruktansvärda beskedet och kände att de hade förlorat ett friskt barn.

En av vårdgivarens viktigaste uppgift i undervisningen är att motivera patienter med kronisk sjukdom till förändring av levnadsvanor. Syftet med c-uppsatsen var att belysa faktorer i undervisningen av patienter med diabetes mellitus typ 2 som påverkar motivationen att ändra levnadsvanor. Metod: C-uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie. Vid granskning av de vetenskapliga artiklarna användes SAUK-modellen som teoretisk referensram. Resultat: Undervisning kort tid efter diagnos och individualiserad undervisning med tillåtande dialog hjälper patienten att bli motiverad.