INTRODUKTIONDiabetes typ 1 är en kronisk folksjukdom, som oftast drabbar barn och ungdom i de flesta länderoch kulturer. Som sjuksköterska möter man patienter med diabetes typ 1 i de flesta vårdkontext.Ibland har de även utvecklat följdsjukdomar, med i vissa fall amputation av nedre extremitetereller njurkomplikation som följd. Som blivande sjuksköterskor vill vi skaffa oss mer kunskap omdenna patientgrupp och hur de upplever sin sjukdom.BAKGRUNDPersoner med diabetes typ 1 har ingen egen insulinproduktion p g a förstörda betaceller. Insulinmåste tillföras subkutant hela livet. Vi har valt att fokusera på tonårstiden och hur dessa personerupplever att få diagnosen samt vilka copingstrategier de använder sig av.

Bakgrund:  Diabetes typ 2, är dels en ärftlig sjukdom men i allra högsta grad en levnadssjukdom, det vill säga att det är levnadsvanor som bidragit till denna kroniska sjukdom som på sikt kan ge komplikationer om man inte sköter om den. För att undvika komplikationer längre fram i livet behöver patienten utföra en hel del egenvårdshandlingar. Där har sjuksköterskan stora möjligheter att vägleda patienten med kännedom om vad som   underlättar och försvårar egenvård.Syfte: Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av vad som underlättar respektive försvårar förmågan till egenvård vid diabetes typ 2.Metod: En litteraturöversikt där tidigare forskningsresultat granskas och sedan sammanställs.Resultat: I resultatet framkom stöd, kunskap, motivation och självbestämmande som resurser för att utföra egenvård samt att ålder, vårdmötet, patientens syn på sin roll och kultur kan vara ett hinder för att utföra egenvård. Dessa framställs under två teman, resurser och hinder med fyra kategorierna under varje tema.Diskussion: Utifrån resultatet kan det konstateras att vårdgivaren bör i mötet med patienten vara öppen för individen och individens syn på sin situation för att patienten ska kunna ta till sig information och känna kontroll över sin sjukdom. I likhet med Orems teori har ålder, kultur, självbild och kunskap visats sig även i detta resultat ha en påverkan på egenvård.

AimThe aim of this study was to survey the physical fitness in boys with type 1 diabetes (IDDM). The results were compared to a control group with healthy boys that have preformed the same tests in other studies. Our questions were:1. How does BMI relate between IDDM-children and healthy peers?2.

Vid mätning av HbA1c i blod visas medelkoncentrationen av glukos som en person har haft under de senaste tre månaderna och analysen används vid uppföljning av patienter med diabetes mellitus. DCA VantageTM är ett patientnära analysinstrument som utvecklats för att kunna utföra laboratorieanalyser inom till exempel primärvården. Patientnära analysinstrument är viktiga för att minska tiden från provtagning till behandling. DCA VantageTM är ett halvautomatiskt analyssystem som utformats för kvantitativa mätningar av HbA1c i blod. Syftet med studien var att utföra en verifiering för att se om DCA VantageTM (immunoturbimetrisk metod) kunde användas som ett komplementinstrument till VariantTM II Turbo (high performance liquid chromatography, HPLC).

Bakgrund: Typ 2-diabetes är ett stort hälsoproblem över världen och den sjukdom som just nu ökar kraftigast. Fysisk aktivitet är viktig för det allmänna välbefinnandet samt i behandlingen av och för att förhindra uppkomsten av typ 2-diabetes med god motivation och kunskap och stöd finns det få hinder för att utöva fysisk aktivitet på rätt personlig nivå. Diabetessjuksköterskan har en viktig roll i diabetesvården för patienten. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur diabetessjuksköterskan inom primärvården ser på sin roll vid rådgivning av fysisk aktivitet till typ 2-diabetiker. Metod: En kvalitativ studie genomfördes med intervjuer av nio diabetessjuksköterskor i mellersta Sverige.

Bakgrund:Diabetes typ 2 är ett globalt, växande folkhälsoproblem och i Sverige beräknas drygt 300 000 personer lida av sjukdomen. Livsstilsfaktorer såsom matvanor, brist på motion och stress är bidragande orsaker till uppkomst av sjukdomen. Livsstilsförändringar är en av de viktigaste åtgärderna för att få kontroll på blodsockret och därmed minska riskerna för kärlkomplikationer. Att förändra sin livsstil är komplicerat och sjuksköterskans roll är bland annat att stödja patienter till att förändra den. För att kunna förstå hur sjuksköterskan kan ge adekvat stöd är det viktigt att först få en förståelse för patienternas upplevelser.Syfte: Syftet är att beskriva upplevelser relaterat till livsstilsförändringar hos patienter med diabetes typ 2.

Diabetes typ 1, även kallad barn- och ungdomsdiabetes är en av de vanligaste kroniska sjukdomar som drabbar barn i Sverige. Den kan ge allvarliga komplikationer och kontrolleras med hjälp av täta blodsockertester och insulininjektioner. En balanserad kost och motion utgör också en viktig del av behandlingen. I de fall de finns syskon till det diabetesdrabbade barnet blir också de indirekt drabbade av sjukdomen. Den förändrade livsvärlden som följer kan skapa ett lidande.

Bakgrund: Allt fler människor drabbas av den kroniska sjukdomen diabetes typ 2. Att leva med sjukdomen upplevs olika, av vissa som en naturlig del av livet, av andra som något patologiskt. Delaktighet och egenvård har nära samband för att patienten ska kunna anpassa sig till den nya situationen. För att kunna stötta patienterna och motivera till god egenvård är det också viktigt för hälso- och sjukvården att ha kunskap om patienters upplevelser av egenvård.Syfte: Syftet var att utifrån ett patientperspektiv beskriva upplevelser av främjande respektive hindrande faktorer i egenvården hos patienter med diabetes typ 2.Metod: En litteraturstudie genomfördes baserad på tio kvalitativa artiklar insamlade från databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna analyserades genom att identifiera gemensamma nämnare i artiklarnas resultat och därefter skapades teman.Resultat: Tre huvudteman med tillhörande subteman identifierades.

Abstract: Typ-1 diabetes eller så kallad insulinberoende diabetes, drabbar vissa barn och tonåringar. De tvingas leva hela sina liv med att injicera insulin i sin kropp, eftersom deras egen kropp har slutat tillverka insulin på egen hand. Insulinpennan är typ-1 diabetikers medicinska redskap som de måste ha tillhands vid varje måltid.Syftet med denna studie är att utveckla och ta fram ett exempel på hur ett grafiskt gränssnitt med Mp3-spelare bör se ut i en insulindoserare som riktar sig till tonåringar. För att utreda hur gränssnitt ska utformas har kvalitativa intervjufrågor ställts till produktutvecklare, diabetessjuksköterskor och tonåringar. Vidare har också analyser gjorts på befintliga insulinpennor och Mp3-spelare.Resultatet av studien är en prototyp av en insulindoserare som simuleras i Shockwave.

Följsamheten vid långtidsmedicinering har beräknats vara runt 50 % och siffran faller ytterligare vid asymtomatiska sjukdomar. I Sverige uppskattas omkring 250 000 personer ha typ 2-diabetes, vilket omfattar omkring 90 % av alla diabetes patienter. Syftet med studien var att undersöka följsamheten till läkemedelsordinationerna för orala medel mot diabetes hos en grupp bestående av 50-59 åriga individer. I studien är följsamheten beräknad som den procentuella andelen av patienterna som köpt ut minst 80 % av ordinerad mängd av läkemedel. Med hjälp av expeditionsdatum, uppgifter om antalet uttagna tabletter och dosering beräknades om mängden uttagna tabletter skulle räcka fram till nästa uttag.

Graviditetsdiabetes innebär diabetes som nyupptäcks under graviditeten. Graviditetsdiabetes innebär en förändring av det dagliga livet. Forskning har visat att förändringen medför både positiva och negativa upplevelser, dels ökad medicinsk uppmärksamhet beroende på sjukdomen, dels ett mer inrutat liv än tidigare eftersom kvinnan måste kontrollera sitt blodsocker upprepade gånger varje dag.. Därmed blir hon också hela tiden påmind om sin graviditetsdiabetes. Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor som får diabetes under sin graviditet upplever sin situation.

Inledning: Föräldrar till barn med diabetes typ 1 utför en avancerad egenvård för attskapa förutsättningar för att deras barn ska få ett normalt liv och minska risken förföljdsjukdomar. En bristfälligt skött egenvård innebär risker både på kort och lång siktsamt påverkar skolarbetet. Under skoltid har skolan ansvar för att egenvården fungeraroch att barnet får det stöd det behöver. I den begränsade forskning som gjorts gällandeföräldrars erfarenheter när deras barn vistas i skolmiljö framkommer att föräldrar dåkan känna oro och att skolpersonalen inte alltid har förståelse och kunskap omdiabetessjukdomen. I skolsköterskans arbete ingår att ge stöd till elever ochvårdnadshavare i syfte att främja hälsa.

Syftet med litteraturstudien var att kartlägga sjuksköterskans och patientens syn på egenvård vid typ två diabetes. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Materialsökningen har skett via facklitteratur, Internet samt databaserna Blackwell Synergy, EBSCO HOST, Elin@Dalarna och Ovid. Sökorden var diabetes, education, empowerment, management, nurse, nursing, patient, satisfaction, selfcare. Totalt användes 31 referenser till studien varav 16 empiriska artiklar låg till grund för resultatet.

Syftet med litteraturstudien var att kartlägga sjuksköterskans och patientens syn på egenvård vid typ två diabetes. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Materialsökningen har skett via facklitteratur, Internet samt databaserna Blackwell Synergy, EBSCO HOST, Elin@Dalarna och Ovid. Sökorden var diabetes, education, empowerment, management, nurse, nursing, patient, satisfaction, selfcare. Totalt användes 31 referenser till studien varav 16 empiriska artiklar låg till grund för resultatet.

Njurens funktion är bl a att reglera vätskebalansen i kroppen och elektrolytkoncentrationen. Njuren består av livsviktiga enheter så kallade nefroner. Nefronerna kan skadas och orsaka proteinläckage ut i urinen, främst albumin. Detta är vanligt vid diabetes mellitus, högt blodtryck och åderförkalkning.Kreatin bildas i njurar, lever och pankreas och transporteras med blodet till andra organ t ex muskler och hjärnan. Delar av kreatinet i musklerna omvandlas till kreatinin.