Typ 2 diabetes är en kronisk sjukdom som inte bara är en folksjukdom i Sverige utan även ett globalt problem. Den drabbar främst äldre personer och andra riskfaktorer är bl a övervikt, bukfetma som i många fall orsakats av felaktig kost och brist på fysisk aktivitet. Dessa faktorer påverkar även utveckling av sjukdomen vad gäller kroniska komplikationer som orsakas av skador på både stora och små blodkärl. Syftet med denna litteraturstudie var att studera effekten av kost och fysisk aktivitet på personer med typ 2 diabetes och därmed påverkan på framtida kroniska komplikationer. Metoden var en systematisk litteraturstudie bestående av 15 vetenskapliga artiklar baserade på kvantitativ forskning.

Diabetes är en kronisk sjukdom som leder till en omställning i det dagliga livet. Olika faktorer så som psykiska, kulturella, sociala och ekonomiska faktorer påverkar en individs förmåga att hantera sin sjukdom, det vill säga den kontext individen lever i påverkar förmågan att hantera sin sjukdom och utföra egenvård. Syftet med denna studie var att beskriva faktorer som påverkar personens förmåga att utföra egenvård vid diabetes typ 2. Denna studie är en integrerad litteraturöversikt som grundar sig på 14 vetenskapliga artiklar. Analysen har skett med stöd av matriser som har underlättat sammanställningen av data.

Type 2 diabetes is a growing disease in the population which includes that older people are a risk group. With the disease grows even cost?s. A lifestyle change is a major part of the treatment for type 2 diabetes. There are several factors that suggest positive effects on prevention among the elderly where, among other things, economic and health benefits are presented.

Diabetes typ 2 är en folksjukdom som ständigt ökar i Världen. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan göra för att hjälpa patienten till en förbättrad egenvård genom ändrade kostvanor i deras dagliga liv. Studien baserades på 10 vetenskapliga artiklar och huvudkategorier som innefattade information/undervisning, samordning samt stöd. Dessa var uppdelade i sju underkategorier: kost, fysisk aktivitet, mål och planering, bemötande, motivation, kontakt och uppföljning, problemlösning, vilka presenterats i resultatet. Det framkom i studien att sjuksköterskan hade en en viktig funktion i patientens egenvård genom att undervisa både informellt och formellt samt vara ett stöd för framtida livsstilförändringar..

Övervikt hos patienter med typ 2 diabetes är en riskfaktor för att utveckla komplikationer. Komplikationer kan drabba ögon, njurar, nerver och blodkärl. Sjuksköterskan har en viktig roll i arbetet med att hjälpa överviktiga typ 2 diabetiker att minska sin vikt. Viktminskning hos överviktiga typ 2 diabetiker kan leda till ökat välbefinnande och minska risken för komplikationer. Syftet med litteraturstudien var att beskriva omvårdnadsåtgärder för att patienter med övervikt och typ 2 diabetes ska sänka sin vikt.

Bakgrund: Islam är den näst största religionen i världen och människor rör på sig mer än någonsin över landsgränser vilket ställer krav på sjuksköterskans kulturkompetens i omvårdnadsarbetet. Diabetes är en folksjukdom som har ökat globalt sett de senaste åren och därför finns det i dagens mångkulturella samhälle ett behov av att undersöka hur olika grupper upplever att det är att leva med diabetes och vilka krav detta ställer på sjuksköterskan i dennes yrkesutövning och i utvecklandet av den kulturella kompetensen. Syfte: Syftet var att undersöka muslimska personers upplevelser av att leva med diabetes. Metod: Litteraturstudien bygger på åtta vetenskapligt granskade artiklar, sex kvalitativa och två kvantitativa. Artiklarna har granskats och analyserats och lett fram till ett resultat presenterat i tre kategorier.

SAMMANFATTNING Mellan tre och fyra procent av Sveriges befolkning har diabetes och antalet ökar stadigt. Av dessa har ca 80 % diagnosen typ 2-diabetes vilket kan leda till allvarliga följdsjukdomar och död om inte adekvat behandling och livsstilsförändring vidtas. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att identifiera omvårdnadsinterventioner som kan underlätta livsstilsförändringar för patienter med typ 2-diabetes. Studien baseras på tio vetenskapliga artiklar som analyserats med inspiration av kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i två huvudrubriker; stöd och utbildning samt fyra underrubriker; känslomässigt stöd, praktiskt stöd, utformning av utbildning samt innehåll i utbildning.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett allvarligt och utbrett samhällsproblem. Våldsutsatta kvinnor kan söka hjälp överallt inom vården. Sjuksköterskors erfarenheter av att möta våldsutsatta kvinnor kan vara avgörande för identifiering och adekvat fortsatt vård. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som utsatts för våld i nära relation. Metod: Litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar sökta i databaserna PubMed och Cinhal.Totalt tolv kvalitativa och kvantitativa artiklar har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts till ett resultat.

Bakgrund: Fotsår är en vanlig komplikation vid diabetes typ 2. För att minska risken för fotsår och amputationer ska sjuksköterskan med hjälp av styrdokument och lagar arbeta tillsammans med personen för en bättre vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskeledda fotvårdsinterventioner och dess effekter för personer med diabetes typ 2. Metod: Studien är gjord som en litteraturstudie med elva vetenskapliga originalartiklar. Resultat: Resultatet utgår ifrån tre huvudkategorier.

Bakgrund Diabetes typ II är ett globalt och nationellt växande hälsoproblem. Lågkolhydratkost har väckt debatt i samhället, men har enligt studier resulterat i gynnsamma effekter för patientgruppen. Socialstyrelsen rekommenderar måttlig lågkolhydratkost som en av flera primära alternativ till kosthållning för patienter med diabetes typ II.Syfte Att undersöka diabetessjuksköterskors attityd och kunskap gällande lågkolhydratkost vid diabetes typ II.Metod Kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med sju diabetessjuksköterskor inom Uppsalas primärvård.Resultat Diabetessjuksköterskorna hade observerat positiva effekter i sitt kliniska arbete av kolhydratreduktion, men ingen sjuksköterska gav måttlig lågkolhydratkost som rekommendation i första hand till patienterna. Farhågor för att lågkolhydratkost, främst orsakat av ett ökat fettintag, skulle kunna resultera i en ökning av risken för hjärt-kärlsjukdom eller andra negativa hälsoeffekter skildrades. Medvetenheten gällande kostrekommendationer och uppdateringen kring aktuell forskning varierade.Slutsats Medvetenhet och kunskap gällande lågkolhydratkost som kosthållning vid diabetes typ II varierade hos diabetessjuksköterskor inom Uppsalas primärvård.

I dag finns ca 8000 barn i Sverige som lever med sjukdomen diabetes typ 1. Forskning visar att det finns brister i sjukvården, gällande vården av dessa barn, samt i stödet till barnens föräldrar. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans stödjande funktion, till föräldrar som har barn med sjukdomen diabetes typ 1. Metoden som tillämpades var en intervjustudie som baserades på intervjuer av fyra sjuksköterskor. Intervjuerna analyserades enligt en metod med kvalitativ ansats.

Introduction: Diabetes type 1 is a common chronic disease in children and adolescents. The disease affect, not only the child, but also the parents in their everyday life. The specialist diabetic nurse has a huge responsibility in supporting the parents to feel confident in managing the child?s diabetes.Aims of the study: To investigate how parents of children with diabetes type 1 perceive the care given from the specialist diabetic nurse and what wishes they have concerning the care they receive.Design and methods: Searches for studies in electronic databases were conducted between January 2013 and march 2013. A literature review containing 16 studies was compiled.

Diabetes typ 2 är en kronisk ämnesomsättningssjukdom som innebär insulinresistens i kroppen. Orsaker till varför patienter drabbas av sjukdomen ligger ofta i patientens livsstil. Detta innebär att den drabbade måste göra livsstilsförändringar för att få en bättre hälsa. Livsstilsförändringar som förbättrar tillståndet är till exempel förändring av kosten och ökad fysisk aktivitet, vilka leder till att kroppen lättare kan hålla blodsockret på jämn nivå. Livsstilsförändringarna, hälsa, välbefinnande och lidande uttrycks och upplevs på olika sätt.

I Sverige finns idag cirka 7000 barn och ungdomar med den kroniska sjukdomen diabetes. Ungdomar med diabetes typ 1 har ibland tendens att experimentera och ta risker genom att testa gränser för att utveckla sin kunskap. Risktagandet vid en kronisk sjukdom kan innebära medicinska konsekvenser för ungdomarna. En god vård är därför av betydande vikt. En systematisk litteraturstudie med deduktiv ansats genomfördes där syftet var att beskriva skolsköterskans stödjande insatser ungdomar med diabetes typ 1, utifrån Orems teori omstödjande och undervisande omvårdnadssystem.

Diabetes är en kronisk sjukdom som klassas som en av vår tids folksjukdomar. Diabetes gör att sockerhalten i blodet är för hög då kroppens förmåga att ta hand om socker inte längre   fungerar. Personer med diabetes är därmed i behov av att själva ha kontroll över sin blodsockernivå genom egenvård, utan inverkan från hälso- och sjukvården. Dagligen används olika sociala medier inom exempelvis underhållning och utbildning men behovet finns även för människor att skaffa sig information, stöd och rådgivning inom hälsa. Syftet med detta arbete är att undersöka möjligheten att hjälpa personer hitta kommunikationspartners via sociala media inom hälsa i liknande situation och förhållanden samt identifiera de problem som uppstår när människor delar med sig av sin hälsa på sociala medier och att skapa en internettjänst som föreslår en eventuell lösning på problemet.