Syfte: Syftet var att undersöka vilka kunskaper vårdpersonal upplever sig ha om äldre personer med diabetes typ 2. Resultatet av undersökningen ska ligga till grund för utvecklandet av ett instrument för kunskapskontroll inför delegering.Metod: Denna studie genomfördes med kvalitativ ansats med hjälp av fokusgruppsintervjuer.Den kvalitativa intervjumetoden användes för att ta reda på vilka kunskaper om diabetes som vårdpersonal i kommunal vård upplever sig ha. Studien innefattade intervjuer vid tre tillfällen. Sammanlagt deltog 22 personer i intervjuerna.Resultat: Studien visar att vårdpersonalen upplever sin kunskap om diabetes som bristfällig. Detta gäller framför allt symtom, behandling samt vilka åtgärder som ska vidtas vid förändring i hälsotillståndet hos den äldre personen med diabetes typ 2.

Bakgrund: Diabetes ökar bland befolkningen och idag finns 350 000 personer med diabetes i Sverige. Diabetes typ II behandlas främst med egenvård som ändrade kostvanor och ökad motion. Detta kan minska senkomplikationer som försämrad blodcirkulation, svårläkta sår och ögonbottenförändringar. För att klara egenvården krävs att personen med diabetes är självständig men ändå känner en trygghet i att sjuksköterskan finns till för att stötta och inge en positiv attityd när motivationen brister. Dorothea Orem förespråkar varje individs förmåga till självläkning genom egenvård och motivation till att upprätthålla liv, hälsa och välbefinnande.

Diabetes är en kronisk sjukdom som hittills drabbat 120-150 miljoner människor världen över. Denna siffra beräknas fördubblas till år 2025 till 300 miljoner. Ett av de största problemen i diabetesvården i dag är att mellan 1/3 och ¾ av alla personer som har diabetes brister i följsamheten. Syftet med arbetet var att undersöka vad sjuksköterskor i Sverige och Norge upplever vara orsaker till en bristande följsamhet hos personer med typ-2 diabetes upp till 65 års ålder, samt hur sjuksköterskan jobbar för att få bästa följsamheten hos sina patienter. För att få fram svaret på frågan gjordes en kvalitativ intervjustudie av tolv sjuksköterskor, sex i Sydsverige och sex i Östfold, Norge. Intervjumaterialet analyserades utifrån Dorothea Orems omvårdnadsteori. Resultatet visar att orsaken till bristande följsamhet är något väldigt mångfacetterat, alla intervjuerna visade på flera olika faktorer som kan spela in. Därför är sjuksköterskan tvungen att individanpassa vården för att få bästa följsamheten.

Diabetes typ 2 är en av de vanligast förekommande sjukdomarna i Sverige. Eftersom sjukdomen ställer stora krav på egenvård är det viktigt att patienten själv förstår sjukdomen. Kommunikationen mellan sjuksköterska och patient har därför en central roll. Syftet var att belysa kommunikationens betydelse för samspelet mellan sjuksköterska och patient med diabetes typ 2. Studien gjordes i form av en litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar utgjorde grunden för resultatet.

Bakgrund: typ 1-diabetes är en sjukdom som ofta drabbar personer som är under 30 år och ställer stora krav på ens egenvård. Hur ungdomar upplever och hanterar sin sjukdom är avgörande för deras egenvård och hur de klarar av att hantera sin sjukdom. Syfte: Att beskriva ungdomars upplevelser och hantering av typ 1-diabetes.Metod: Systematisk litteraturstudie. Datainsamling skedde från databaserna Cinahl och Medline där nio artiklar valdes ut och granskades enligt en kvalitetsgranskningsmall. Samtliga artiklar var granskade av en etisk kommitté.

Fysisk aktivitet har många hälsofrämjande effekter och kan enligt interventionsstudier gjorda på vuxna bidra till att fördröja eller förhindra insjuknande i typ 2-diabetes. Förekomsten av typ 2-diabetes varierar betydligt mellan olika folkgrupper. Sjukdomen drabbar främst vuxna även om insjuknande hos barn och ungdomar förekommer. En fysiskt aktiv livsstil i unga år kan ge förutsättningar för ett fysiskt aktivt vuxenliv. Syftet med denna forskningsöversikt var att undersöka vilka åtgärder för att öka den fysiska aktivitetsnivån som ingick i interventionsstudier gjorda på barn och ungdomar för att förebygga typ 2-diabetes och hur sjukdomsrisken påverkades av dessa interventioner.

Fysisk aktivitet har många hälsofrämjande effekter och kan enligt interventionsstudier gjorda på vuxna bidra till att fördröja eller förhindra insjuknande i typ 2-diabetes. Förekomsten av typ 2-diabetes varierar betydligt mellan olika folkgrupper. Sjukdomen drabbar främst vuxna även om insjuknande hos barn och ungdomar förekommer. En fysiskt aktiv livsstil i unga år kan ge förutsättningar för ett fysiskt aktivt vuxenliv. Syftet med denna forskningsöversikt var att undersöka vilka åtgärder för att öka den fysiska aktivitetsnivån som ingick i interventionsstudier gjorda på barn och ungdomar för att förebygga typ 2-diabetes och hur sjukdomsrisken påverkades av dessa interventioner.

Introduktion: Diabetes Typ 2 är ett världsomfattande hälsoproblem. Sjukdomen är ärftligmen beror till största del på levnadsvanor. Livstilen påverkar allvarlighetsgraden avsjukdomen. Denna rapport fokuserar uteslutande på typ 2-diabetes mellitus (T2DM). Hur välegenvården fungerar påverkar prognosen hos personer med T2DM.

Introduktion: Diabetes Typ 2 är ett världsomfattande hälsoproblem. Sjukdomen är ärftligmen beror till största del på levnadsvanor. Livstilen påverkar allvarlighetsgraden avsjukdomen. Denna rapport fokuserar uteslutande på typ 2-diabetes mellitus (T2DM). Hur välegenvården fungerar påverkar prognosen hos personer med T2DM.

Bakgrund: Typ 2-diabetes är en av världens största folksjukdomar. Det är en kronisk sjukdom som innebär förändringar i en människas liv och kan medföra komplikationer vilket ställer stora krav på egenvård. För att hantera sjukdomen och uppnå en skälig livskvalitet, behövs kunskap om vilka faktorer som inverkar på egenvården. Syfte: Belysa faktorer som påverkar egenvården hos vuxna med typ 2-diabetes. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats utifrån 14 vetenskapliga artiklar.

Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Sex kvinnor intervjuades med öppna frågor. Intervjuerna skrevs ut och analyserades som text med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i åtta kategorier som kunde sammanföras till fyra huvudkategorier: Att få diagnosbesked: Att lära sig leva med sjukdomen: Att leva i vardagen och Att oroa sig för framtiden. Resultatet visade att kvinnor som lever med diabetes typ 2 kunde uppleva diagnosbeskedet mycket olika, chockartat eller inte alls överraskande.

Globalt sett har den rapporterade förekomsten av typ 2-diabetes ökat från 150 miljoner drabbade människor 1980 till nästan 350 miljoner idag. Typ 2-diabetes är ett växande globalt hälsoproblem vars förekomst associeras med ökningen av fetma över hela världen och att människor idag lever ett mer inaktivt liv. Syftet med denna litteraturöversikt är att ur ett mångkulturellt perspektiv beskriva patientens upplevelse av att leva med diabetes och att få vård samt beskriva sjuksköterskans kompetens. Litteraturöversikten är baserad på elva vetenskapliga artiklar varav sju kvalitativa och fyra kvantitativa. Resultatet visade att språkbarriärer upplevs som ett hinder för personcentrerad vård av både sjukvårdspersonal och patienter.

SAMMANFATTNING I Sverige räknas diabetes som en av de allra största folksjukdomarna och idag finns det 300 000 individer som drabbats av sjukdomen. Av de människor som drabbats av sjukdomen lider 90 % av diabetes typ 2. Sjukdomen beräknas öka kraftigt i framtiden. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter med diabetes typ 2 upplever sin vårdkvalitet. Att vårdkvaliteten håller hög nivå och att patienter med diabetes typ 2 får den vård de behöver är av största vikt för sjukvården.

Type 2 diabetes is a growing disease in the population which includes that older people are a risk group. With the disease grows even cost?s. A lifestyle change is a major part of the treatment for type 2 diabetes. There are several factors that suggest positive effects on prevention among the elderly where, among other things, economic and health benefits are presented.

Diabetes är en kronisk sjukdom och det finns cirka 135 miljoner vuxna diabetiker i världen. År 2025 kommer antalet vuxna diabetiker att vara 300 miljoner. Andelen typ 2 diabetes utgör cirka 90 procent. Hörnstenarna i diabetesvården är kost, motion och egenvård. Det finns ofta en livsstil som länge inneburit övervikt, inaktivitet och dåliga matvanor.