Alzheimers sjukdom (AD) är den vanligaste formen av demens och kännetecknas av intracellulärt neurofibrillärt trassel (NFT) bestående av proteinet tau och extracellulära plack, uppbyggda av peptiden amyloid beta (A?). En växande skara studier har börjat peka mot att AD är en hjärnspecifik typ av diabetes. Insulinresistens följt av hyperinsulinemi och hyperglykemi är kännetecken för diabetes mellitus typ 2 (DMT2) och har visat sig vara en riskfaktor för AD. Insulin, ett hormon som kontrollerar glukoshomeostasen i perifera nervsystemet (PNS) och är viktigt för minne och inlärning, transporteras över blod-hjärnbarriären i en mättnadsbar transportmekanism och dess koncentration i centrala nervsystemet (CNS) minskar vid DMT2 och AD.

Diabetes typ 2 är en av vår tids stora folksjukdomar som förväntas öka kraftigt de kommande åren. Livsstilsförändringar och egenvård är grunden i behandlingen och sjuksköterskors uppgifter är att utbilda, stödja och motivera patienterna. Syftet var att beskriva patienters och sjuksköterskors uppfattningar av sjuksköterskans hälsofrämjande roll vid diabetes typ 2. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie inkluderande åtta vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades med innehållsanalys.

Bakgrund: Cirka 3-4 % av Sveriges befolkning är diagnostiserade med diabetes. Detta är en siffra som kommer att öka inom en relativt snar framtid. Diabetes är dock en sjukdom som kan förebyggas med hjälp av information. När diagnosen är ett faktum kan symtomen dämpas, och här har sjuksköterskan en mycket viktig uppgift. Hur sjuksköterskan beter sig i mötet med personen med diabetes är avgörande för hur väl egenvården fungerar.

Bakgrund: Diabetes typ I är en kronisk sjukdom som innebär att insulinproduktionen i bukspottskörteln upphör. Sjukdomen kräver daglig behandling och en anpassad livsstil är nödvändig för att undvika komplikationer på både kort och lång sikt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur unga människor i åldrarna 17-38  år upplever hur det är att leva med diabetes typ I.Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie genomförd med induktiv ansats. De utvalda artiklarna analyserades med en manifest innehållsanalys.Resultat: Under textanalysen framkom ett antal fenomen och beskrivningar som kategoriserades i två huvudkategorier och flera underkategorier. Den första huvudkategorin var att sjukdomen påverkar den drabbade individens livsstil på olika sätt, bl.a. genom att skapa ett behov av en strukturerad tillvaro.

Jag vill genom denna uppsats belysa ett samarbete mellan sjukvårdskulturen och skolkulturen. I min egen studie har jag gjort intervjuer med personer som har anknytning till dessa båda kulturer. Om du som barn får diabetes ingår du både i skolkulturen och sjukvårdskulturen och för att underlätta för patienten/eleven finns ett samarbete. Jag har genom min vft träffat barn som har diabetes och som inspirerat mig till denna uppsats..

The cat has evolutionary become an obligate carnivore. Today it is common to feed the cat a dry food. Studies have shown that the dry formula can have negative consequences for the cat. A literature study where conducted to investigate whether the cats origin makes it incapable to compensate for the changes a dry food entails. The impact and implications regarding water intake, energy intake and blood glucose concentration when feeding the cat dry food where examined.

AbstractBackground: To have type 2 diabetes affects life situation and thus the experiences oflifestyle changes. Treatment of type 2 diabetes consists of adapting to new lifestyles and theirown involvement. Orem (2001) theory of self-care has been used as a kind of scientificfoundation. Aim: The purpose of this study is to describe the experiences of lifestyle changesin people with type 2 diabetes. Method: Systematic literature review of descriptive andinductive synthesis approach has been used.

Diabetes mellitus is a metabolic disorder that brings great changes in every individual's way of living. The goal in diabetes treatment is that the individual will be able to live a normal life, with normal length. To achieve this there is need to avoid complications, both acute and long-term. To be able to do this this the patient need knowledge about the illness and how to adjust pharmacological treatment to diet and exercise. In this, patient education is an important part.

Bakgrund: Cirka 3-4 % av Sveriges befolkning är diagnostiserade med diabetes. Detta är en siffra som kommer att öka inom en relativt snar framtid. Diabetes är dock en sjukdom som kan förebyggas med hjälp av information. När diagnosen är ett faktum kan symtomen dämpas, och här har sjuksköterskan en mycket viktig uppgift. Hur sjuksköterskan beter sig i mötet med personen med diabetes är avgörande för hur väl egenvården fungerar.

This study is a follow up of a pilot study made 2004, that evaluated feeding, exercise and weight as possible risk factors for developing any kind of diabetes in dogs. We have selected our material for a certain kind of DM that exists among Norwegian and Swedish elkhounds. These breeds are among the most common breeds affected by diabetes and this kind of DM almost exclusively affects intact bitches. We performed a case- control study where the owners were interviewed over the phone. The owners of a total of 48 case dogs and 58 control dogs were contacted. The questions for the cases focused on the time before the diagnosis and the questions for the control dogs focused on the dog´s adult life.

Studiens bakgrund beskriver vad diabetes mellitus innebär för människans levda kroppsamt dess påverkan på patientens hälsa. Problem finns gällande motivering av patientertill egenvård. Även hur patientens syn på hälsa och sjukdomskontroll samt hur enallmänsjuksköterska ska bemöta detta är delar av studiens problemformulering. Därförvaldes syftet att beskriva vad som påverkar möjligheter till hälsa för patienter meddiabetes mellitus typ 2.Metoden utgår ifrån Axelssons (2012, ss. 203-220) metod för litteraturstudie.

Diabetes typ 2 är en av vår tids stora folksjukdomar som förväntas öka kraftigt de kommande åren. Livsstilsförändringar och egenvård är grunden i behandlingen och sjuksköterskors uppgifter är att utbilda, stödja och motivera patienterna. Syftet var att beskriva patienters och sjuksköterskors uppfattningar av sjuksköterskans hälsofrämjande roll vid diabetes typ 2. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie inkluderande åtta vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades med innehållsanalys.

Diabetes mellitus (DM) är en allvarlig sjukdom som blir vanligare hos människor såväl som hos våra husdjur. Trots många års forskning är etiologi och patogenes hos hund inte klarlagd. Studier har visat att vissa raser har större benägenhet att utveckla sjukdomen samt att tikar är överrepresenterade i okastrerade populationer. En studie över den svenska hundpopulationen (Fall et al, 2007) visade även att andelen tikar bland de drabbade varierar mellan olika raser, vilket kan tyda på att etiologin skiljer sig mellan raserna. Kunskap om detta skulle kunna påverka behandlingsstrategi och prognos.Ett internationellt fastställt klassificeringssystem för DM hos hund saknas.

Antalet människor med diabetes i världen ökar, vilket anses bero på den ökadebefolkningsmängden, att befolkningen blir äldre, urbaniseringen samt att allt fler rör sigmindre och är överviktiga. Diabetes typ 2 är den vanligaste formen av diabetes i Sverigeidag och är kopplad till vår livsstil. Därför är kost och motion grundläggande ibehandlingen. Det är ett problem att individer inte vet vilka rekommendationer om kost deska följa och att de inte får tillräckligt med riktlinjer och utbildning om nutrition. Syftetmed litteraturstudien var att ur ett patientperspektiv identifiera faktorer som är av betydelseför valet av kost hos individer med diabetes typ 2.

Bakgrund: Diabetes är en kronisk sjukdom och mer än 220 miljoner människor i världen är drabbade. När ett barn insjuknar blir det en omställning för hela familjen och det kan ta tid attanpassa sig till den nya livssituationen.Syfte: Att belysa föräldrars känslomässiga upplevelserav ett barn med typ 1 diabetes.Metod: Det är en litteraturstudie med litteratursökning i chinaloch pubmed där vetenskapliga artiklar analyserats och sammanställts.Resultat: Föräldrarnahar känslomässiga upplevelser som oro, känsla av att tappa kontrollen, en känsla av misstro.Bra stöd från sjukvårdspersonal är viktigt för föräldrarna för att känna sig trygga ihandhavandet av sitt barns diabetes.Diskussion/Slutsats: Slutsatsen är att föräldrar till barnmed diabetes har ett stort ansvar, sjukvårdspersonalens omvårdnadsperspektiv i mötet medfamiljen är viktigt..