SammanfattningBakgrund: Diabetes typ 2 är en av de stora folksjukdomarna i västvärlden och numer även i utvecklingsländerna. Då patienterna är i behov av korrekt information för att lära sig att hantera och leva med sjukdomen är det viktigt att sjuksköterskor har kunskap om hur patienterna upplever information från vården. Syfte: Syftet var att utforska vad för erfarenheter patienter med diabetes typ två har av information från vården. Metod: En litteraturstudie som är baserad på tidigare forskning om diabetes typ två och information. Tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats har analyserats med textanalys. Resultat: Resultatet i denna uppsats visar att patienterna efterlyser information som är anpassad till dem som unika individer och som är lätt att förstå och hantera, då de behöver verktyg för sin egenvård. Fyra teman som framkom: Svårigheter att ta emot och anpassa sig efter information, Information anpassad till att klara av dagligt liv, Skillnader på information från läkaren och sjuksköterskan och Anpassad information. Diskussion: Resultatet diskuteras bl a i förhållande till Orems teori kring egenvård. Då patienterna ofta har svårt att anpassa till sin sjukdom behöver de stöd i form av information för att klara av att leva ett så normalt liv som möjligt.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en vanlig folksjukdom där eventuella livsstilsförändringar kan vara viktiga för att behålla hälsan. För att lyckas med detta krävs motivation och stöd. Motiverande samtal går ut på att motivera patienten till förändring och innehåller olika moment såsom att lyssna, reflektera och guida patienten till ett hälsofrämjande mål som patienten själv satt upp. Syfte: Att undersöka diabetespatienters och vårdgivares upplevelser och erfarenheter av metoden motiverande samtal vid livsstilsförändringar. Metod: 13 artiklar lästes och analyserades med kvalitativ metod.

Diabetes mellitus är en folksjukdom som ökar mer och mer för varje år. Att drabbas av diabetes innebär behov av livsstilsförändring som kräver kunskap om sjukdomens inverkan på individen. Det har länge varit känt att diabetes kan orsaka förändringar i sexualiteten. Omvårdnadens syfte är att stärka hälsa och förebygga sjukdom, att främja läkande och välbefinnande samt att underlätta liv med långvarig sjukdom, handikapp och lidande. Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som är relaterade till sexuella svårigheter hos diabetespatienter.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en vanlig kronisk sjukdom som oftast drabbar barn. Sverige är ett av de länder som har högst incidens av diabetes typ 1 i världen. Diabetes typ 1 är en sjukdom där egenvården anses vara livsavgörande. Då sjukdomen drabbar barn spelar föräldrars delaktighet i egenvården en central roll.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva föräldrars upplevelse av delaktigheten i vården av sitt barn med diabetes typ 1.Metod: Studien är en allmän litteraturstudie, baserad på 10 kvalitativa artiklar.Resultat: Resultatet visade att föräldrar bar ett stort ansvar i vårdandet kring barnet som har diabetes typ 1. Föräldrars upplevelser kring delaktigheten i vårdandet av sitt sjuka barn bestod i olika känslor, tankar och förändringar.

Diabetes är en vanlig sjukdom i Sverige och ungefär 800 barn och ungdomar får diagnosen varje år. Det är en sjukdom som kräver mycket planering för regelbundna måltider, insulindoser, blodsocker kontroller och motion. Svåra och hastiga komplikationer kan uppstå om sjukdomen inte behandlas korrekt. Bakom varje ungdom finns en familj som också påverkas. Mycket oro kan finnas hos föräldrar som tar ansvar för sina barn med diabetes och när barnet blir ungdom kan det vara svårt för föräldrarna att lämna över ansvaret till ungdomen.

Sammanfattning Mål Litteraturstudien har som syfte att undersöka om diabetes anses kunna vara en kontraindikation för implantatbehandling, dels på kort och lång sikt. Alla typer av diabetes (typ 1 & typ 2) inkluderas i studien samt alla typer av implantat. Material och metod En sökning i databasen PubMed gjordes 18 April 2012 på bestämda MeSH termer. Sökningen resulterade i 186 artiklar. Artiklarna granskades på titel, abstract och fulltextnivå och dubbletter sorterades bort.

Background: Type 2 diabetes is a chronic disease that vigorously increases worldwide. The disease can affect the entire everyday life which usually results in major lifestyle change. The treatment consists largely of self care which the patient itself has great responsibility for. The nurses have an important role in supporting, guiding and teaching the patients. Since every patient is unique the nurse would benefit from an increased knowledge about the patients experiences of what promotes and prevents self care in type 2 diabetes. Aim: The aim was, from a patient perspective, describe the experience of what promotes and prevents a self care in type 2 diabetes. Methods: A literature review based on nine scientific articles gathered from the databases CINAHL plus with full text, PubMed and Medline.

Denna uppsatssyfte var att ta reda på vilken kännedom som finns om de svenskanäringsrekommendationerna hos människor på ett antal svenska arbetsplatser. Syftet har även inne-fattat att ta reda på huruvida man använder sig av denna kännedom eller inte.Metod: Enkvantitativ ansats i en tvärsnittsstudie har använts i denna undersökning och hundratio enkäter har blivit besvarade. Dessa enkäter har analyserats både kvantitativt och kvalitativt.Resultatetvisade att majoriteten av respondenterna inte kände till de svenska näringsrekom-mendationerna. Majoriteten var också omedvetna om hur den procentuella energifördelningen såg ut. Jämförbart med tidigare studier så underskattade männen rekommendationerna för grönsaker medan kvinnorna hade mer kännedom om rekommendationerna som helhet.

Diabetes Mellitus is one of the most common endocrinologic disorders among dogs. The disorder has a complex background, and successful treatment requires a well-functioning co-operation between pet owners and the veterinarian. The purpose of this study is to investigate the owners? perspective of diabetic treatments offered, and to estimate expected length of survival post-insulin therapy. The research findings are based on a survey mailed to 77 pet owners, whose dogs were diagnosed with diabetes between 1999 and 2003 at the small animal clinic of the Swedish University of Agricultural Sciences. The median survival for the dogs that underwent insulin treatment was 31 months, i.e.

Abstract Background: Type 1 diabetes is a chronic disease that worldwide greatly increases among children and adolescents. Major demands are required from the individual who has this disease, which also requires significant knowledge from the nurses so they can be able to develop and create individual conditions for children and adolescents. Thus, the children and the adolescents can be able to take responsibility and feel secure in their own care. The nurse's techniques and specific tools in this work are however not particularly noteworthy and therefore needs to be advised.Aim: The aim of this study was to describe the experiences nurses have of supporting adolescents, between 12-18 years, with type 1 diabetes to an increased understanding of the disease and also to examine the methodological aspect data collection in the articles of this study. Method: A descriptive, literature study according to Polit and Beck (2012).

Bakgrund: Postoperativa sa?rinfektioner a?r en vanligt fo?rekommande va?rdrelaterad infektion, och orsakar stort lidande fo?r patienten och stora kostnader fo?r sjukva?rden. Diabetes a?r en riskfaktor fo?r att utveckla postoperativ sa?rinfektion, och har liksom hyperglykemi fysiologiska effekter som bidrar till en o?kad risk att utveckla postoperativ sa?rinfektion.Syftet med denna studie var att underso?ka sambandet mellan diabetes, postoperativ hyperglykemi och postoperativ sa?rinfektion hos patienter som genomga?tt CABG-kirurgi.Metod: Studien designades som en kvantitativ retrospektiv studie med deskriptiv ansats. Data insamlades dels fra?n va?rdenhetens egen infektionsregistrering, dels genom granskning av 276 patientjournaler pa? den aktuella va?rdenheten.

Bakgrund: Våra levnadsvanor har en central roll vid uppkomsten och utvecklandet av diabetes. Det primära vid vård av personer med typ 2 diabetes är att stödja egenvården. Målet med behandling av diabetes är att behålla en god livskvalitet samt förhindra komplikationer orsakade av sjukdomen.Syfte: Syftet var att undersöka den egenvård som personer med typ 2 diabetes utför.Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor användes. Tio personer med typ 2 diabetes intervjuades. Innehållet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Resultatet visade att kunskap om egenvård och livsstilsfaktorer som påverkar typ 2 diabetes, ger den drabbade möjlighet att själv påverka sjukdomens progress.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en vanlig kronisk sjukdom som kan ge svåra konsekvenser. I vårdkontakten behöver sjuksköterskan nå livsvärlden för att kunna stödja och uppmuntra till en bra och balanserad livsstil. Tidigare forskning är mest inriktad på fysiska symtom samt upplevelser hos barn, ungdomar och deras föräldrar. Därför behövs kunskap och förståelse om vuxnas upplevelser. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelser av välbefinnande hos vuxna personer med diabetes typ 1.

Personer med pre-diabetes löper hög risk att utveckla diabetes mellitus typ två, vilket kan medföra flera allvarliga komplikationer. Förbyggande arbete kan minska personligt lidande och samhällets kostnader. Flera studier visar att livsstilsinterventioner är effektiva och kan skjuta upp eller förhindra debut av sjukdomen. Projektet ?Hälsosamma levnadsvanor vid förhöjda blodsockervärden? är ett pågående projekt, som är inriktat på att aktivt finna pre-diabetiker och ge dem stöd.

Diabetes typ 1 (DM typ 1) är en av de mest förekommande kroniska sjukdomarna och drabbar främst barn och tonårningar. DM typ 1 kräver en livslång övervakning och behandling med insulininjektioner vilket ställer höga ansvarskrav på den drabbade. Barn- och tonåren karaktäriseras av olika stadium. För att främja utvecklandet av en god patientdelaktighet under hela mognadsprocessen är det viktigt att sjuksköterskan besitter fördjupad kunskap om barns upplevelser av att leva med DM typ 1. Syftet med litteraturstudien var att beskriva barn i åldrarna 10-18 års upplevelser av att leva med DM typ 1.