Syftet med denna studie är att få större kunskap om NT-projektet, vilket är en kommunalsatsning på naturvetenskap och teknik, och om denna satsning gjort någon skillnad när det kommer till pedagogernas arbete med kemi i kommunens förskolor. Vidare kommer det också undersökas om de som arbetar med NT-projektet har någon särskild utbildning. Detta då det finns intresse att utvärdera NT-projektet och deras ?NT-lådor? samt införskaffa kunskap inom detta område inför framtida arbete inom kommunen ifråga. Kvalitativ- och kvantitativforskningsmetod har använts för att nå fram till frågeställningen.

I Europa pågår det ett projekt som har till uppgift att ta fram lagtextförslag till en gemensam europeisk civillag. Syftet med denna uppsats är att försöka förutspå hur Sverige skulle påverkas av denna civillag. Materialet till uppsatsen är främst hämtat från aktuella artiklar och Internet men viss litteratur har också hittats, trots att projektet inte är slutfört. Denna uppsats är inte uttömmande inom området utan det är förändringarna i stort som behandlas. Vi anser att Sverige behöver engagera sig mer för att kunna påverka utgången av projektet.

Projektet har undersökt om medveten motorikträning ger några eventuella effekter un-der en sjuveckorsperiod. Projektet ger en bild av hur barns motoriska förmåga kan för-bättras under denna relativt korta tidsperiod. Två barngrupper med 12-15 barn/grupp deltog i projektet, en grupp med fyraåringar och en grupp med femåringar, Under pro-jektets gång hade barngrupperna vars en timme varje vecka under en sjuveckorsperiod som ägnades åt medveten motorikträning med fokus på momenten springa, hoppa och krypa. Vid första och sista tillfället observerades barnen med utgångspunkt i ett obser-vationsschema som skapats med inspiration från MUGI observationsschema (Ericsson, 2005). Projektet visar att medveten motorikträning under en sjuveckorsperiod ger viss utveckling av barns motoriska färdigheter när det gäller att springa och hoppa.

Det huvudsakliga syftet med projektet är att belysa utställningen och de strukturer som densamma innefattar. Specifikt för detta projekt är att jag har valt att titta på utställningarna på kulturcentret Astrid Lindgrens Näs. Metoden för projektet innebär att blanda empiri med teori vilket resulterat i att jag dels besökt Astrid Lindgrens Näs samt arbetat med teori som beskriver förhållandet mellan besökare och museum, författare och författarskap. Radioverkets syfte är ett ge en viss insikt i hur arbetet på museet genomförs, på ett praktiskt plan. Projektet visar att konventionerna i museet är närvarande och vad som bibehåller dem är rädslan för att besökarna skall missförstå.

Studien gjordes om ett projekt med målgruppen assyrier/syrianer över 65 år som bor i en av Göteborgs stadsdelar. Syftet med studien var att undersöka hur de äldre assyrierna/syrianerna hade upplevt sitt deltagande i projektet och vad deltagandet hade inneburit för dem, med fokus främst på socialt nätverk och hälsa. Frågeställningarna blev som följande: 1. Hur ser projektdeltagarnas bakgrund och nuvarande sociala situation ut?, 2.

För inneliggande patienter inom slutenvården genomförs överrapportering minst tre gånger varje dygn. Överrapportering skall innefatta information som skapar patientsäker vård dock kan information gå förlorad eller missuppfattas vilket kan leda till vårdskador. En litteraturstudie har genomförts där tolv artiklar granskades med syftet att belysa hur överrapportering kan utformas för att vara patientsäker. Analysen resulterade i två kategorier: Överrapportering med kommunikationsverktyg och överrapportering vid patientens säng. Kommunikationsverktyg gjorde överrapporteringen formell och strukturerad, vilket förstärkte kommunikationen och främjade patientsäkerheten.

Jansson, J & Johansson, J (2009). Elevers bedömning av lärare - rätt väg till högre yrkesstatus? Malmö: Lärarutbildningen Malmö högskola Examensarbetet behandlar bedömning av lärare utifrån KAMEL - projektet. Elva lärare har intervjuats kring detta, varav tre har deltagit i projektet. Syftet med examensarbetet är att undersöka vad lärare anser om projektet, hur de ser på relationen mellan lärarprofession och bedömning av lärare samt att synliggöra ett samhällsperspektiv på bedömning.

Studien undersöker hur polisen som institution kan synas och gestaltas inom journalistiken. Syftet var att studera hur Dagens Nyheter, Aftonbladet och Sydsvenskan väljer att gestalta och inrama ett enstaka fall där polisen är inblandad, i detta fall Reva-projektet, där polisen är en mycket stor aktör.Tidningarnas rapportering, under tidsperioden 1 januari till 31 mars 2013, har studerats utifrån 114 artiklar kvantitativt och har även kvalitativt tittats närmare på, utifrån aspekter viktiga för studiens syfte. Artiklarna har analyserats och tolkats utifrån faktorer väsentliga för framing theory eller med svensk benämning gestaltningsteori.En klar inramning som tidningarna väljer att göra kring polisen är deras "jakt" på människor. Detta ligger som en röd tråd i alla tidningar.  Aftonbladet och Dagens Nyheter har mer sensationsrubriker, medan Sydsvenskan fokuserar mer på debatten kring Reva-projektet som helhet. Gemensamt ramar tidningarna in polisen som ägare av Reva-projektet.

I denna studie presenteras en jämförelse mellan jämställdhetsprojektet Bonnier och Kvinnorna och könskvotering. Studien undersöker om projektet lyckades uppfylla målet att öka andelen kvinnliga chefer inom koncernen. I undersökningen ingår två intervjuer med anställda på Bonnier AB, samt så presenteras teori från genus- och organisationslitteratur. Projektet Bonnier och Kvinnorna genomfördes mellan åren 2000 till 2003 på mediekoncernen Bonnier AB och syftade till att öka andelen kvinnliga chefer och andelen chefer i koncernens ledningsgrupper. Min studie visar att projektet uppfyllde målet med att fördubbla andelen kvinnor i ledningsgrupperna men misslyckades med att öka andelen kvinnliga chefer.

I mitt kandidatexamensprojekt på industridesignutbildningen på Konstfack, har jag arbetat med att ta fram en skodesign för Sail Racing AB. Projektet har inneburit att under nio veckor planera, genomföra och fullfölja ett industridesignprojekt. Mitt mål med projektet var att göra en konsumentprodukt, där både funktion och estetik är viktigt, samt att lyfta fram en ny teknik inspirerad av naturen - strukturen under Geckoödlans fötter som gör att den kan klättra på väggar..

Utgångspunkten för detta projekt är det behov av geometrisäkring som råder inomforskningprojektet L-FAM II. Detta projekt syftar till att ur teknisk synvinkel medväsentligt lättare monteringsfixturer åstadkomma ett paradigmskifte för villkoren vidprocessplaneringen vid bil-, och lastbilsmontering. Projektet drivs inom Vinnovasproduktionstekniska MERA program.Den huvudsakliga uppgiften för detta examensarbete har varit att kartlägga behovet avgeometrisäkring hos de fixturer som kommer att tas fram inom L-FAM II för att sedanundersöka vilka möjligheter som finns på marknaden idag att genomföra detta. Genomanvändandet av behovsanalysen har sex olika grundtyper av teknologier kunnatidentifieras, vilka skulle kunna tänkas vara användbara inom projektet.För att ytterligare öka kunskapen om dessa teknologier har demonstrationer ochanvändarstudier genomförts, vilka kombinerat med litteraturstudier har legat till grund förden utvärdering som genomförts, vilken resulterat i den kravlista som examensarbetetutmynnat i. Denna kravlista är en stark rekommendation till projektet som helhetavseende krav att ställa på det system som projektet kommer att behöva införskaffa..

Syfte: Med utgångspunkt i frågan om K-projektet innebär en förenkling för företag i Sverige är studiens syfte att utvärdera effekter på svenska företag under K-projektets implementering.Metod: Studien använder en induktiv ansats där en egen forskningsdesign med en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod används för att med revisionsarvodets utveckling och tidigare studier studera effekter på svenska företag under tiden K-projektet implementeras.Resultat: Resultatet av studien visar två effekter, aggregerat revisionsarvode och, från 16 tidigare studier, respondenters uppfattningar om K-projektet innebär en förenkling. Revisionsarvodet har ökat under perioden 2001-2010. Trots att effekter så som inflation och ökad kundstock har justerats bort, ser vi en markant kostnadsökning för revision för svenska företag samtidigt som de tidigare studiernas respondenter inte anser att K-projektet innebär en förenkling. I denna studie har 10 av 23 uppfattningar tolkats som förenklande, medan 13 uppfattningar har tolkats som komplicerade. Dessa tolkningar mäts i en analys som visar värdet 4,35 på en 10-gradig skala där 10 innebär att samtliga tolkningar tyder på att K-projektet innebär en förenkling.

Syfte och frågeställningarVårt syfte var att studera ett internationellt talangutvecklingsprojekt i konståkning och dess betydelse för de svenska deltagarna. Vi har i vår studie utgått från följande frågeställningar:- Hur uppfattades ISU-projektet av de aktiva och deras tränare?- Vilka likheter respektive skillnader finns mellan de aktivas och tränarnas upplevelser av ISU-projektet?- Har ISU-projektet bidragit till resultatmässiga förändringar, i så fall på vilket sätt?- Har ISU-projektet bidragit till förändringar i de svenska deltagarnas nuvarande träningsupplägg, i så fall på vilket sätt?MetodUtifrån syftet och frågeställningarna har vi genomfört en enkätundersökning på elva svenska deltagare i ISU-projektet. För att fånga fler nyanser än vad enkäten bringat genomfördes även djupintervjuer med fyra av de elva respondenterna.ResultatResultatet tyder på att ISU-projektet har givit svensk konståkning fått inspiration som fört idrotten framåt. Samtliga deltagare ställer sig mycket positiva till den här formen av talangutvecklingsprojekt.

Detta examensarbete syftar till att undersöka hur aktörerna kommunicerar effektivt med verksamheten i projektering med hjälp av en 3D-visualisering.Rapporten är resultatet av en fallstudie utförd på skol- och sjukhusprojekt. I fallstudien har kvalitativa intervjuer genomförts på respondenter som innehar olika roller inom de studerande projekten. Intervjuerna har syftat till att ta reda på om 3D-visualisering har används inom projektet och om det har påverkat kommunikationen mellan aktörerna och verksamheten. Intervjuerna har även syftat till att ta reda på om en 3D-visualisering bidrar till en större förståelse hos verksamheten för projektet.Resultatet redovisar att 3D-visualisering används mot verksmaheten i skolprojketet men inte i sjukhusprojektet. Resultatet visar även på att en 3D-visualisering kan bidra till en större förståelse för projektet hos verksamheten samt aktörernas intsällning till verksamhetens delaktighet i projektet och om/hur aktörerna nyttjar 3D-visualisering vid kommunikationen mot verksamheten..

I denna uppsats ämnar författaren genom en fallstudie kartlägga den förändringsprocess som utbildningsföretaget IT Gymnasiet Sverige AB genomgått i samband med implementeringen av projektet We love IT. Studien syftar vidare redogöra för olika personalkategoriers perspektiv på detta projekt och dess effekter på verksamheten. Studien visar att förändringsprojektet har genomgått vissa steg, men att det finns skillnader mellan de tänkta moment som organisationsledningen planerat att projektet ska ta och de faser som projektet faktiskt genomgått. Studien visar att ledningen inte är de enda som kan påverka vilka delar av projektet som kommer att genomföras respektive inte genomföras. Även att andra organisationsmedlemmar nämligen influerar processen.