Stockholms nya opera är placerad på Frihamnspiren, den mest spektakulära platsen i hela Värtahamnen. I det här läget så ser man operan, nästan helt omgiven av vatten i vyn från Lidingöbron. Norra Djurgårdsstaden och Värtahamnen kommer att behöva ett landmärke för att verkligen bli ett resmål för alla medborgare. Området kommer att bli ett mycket attraktivt och aktivt område med både bostäder och kontor, samtidigt som man kommer att behålla delar av färgetrafiken.På piren har jag behållt de inledande tegelmagasinen på vardera sida om vägen, och sedan fyllt på med nya byggnader med stödjande funktioner till operan, så som hotell, relaterade skolor m.m. Längre fram kommer man till en besöksparkering (även parkering under huset) och en småbåtshamn.

Miljo och energi ar tva faktorer som blir allt viktigare, och energisnala hus har nufunnits en tid pa marknaden. Att ta lagenergihus ett steg langre, och goraplusenergihus som levererar mer energi an vad den gor av med, ar inte lika valtestat i Sverige annu. Da tjockleken pa vaggarna blir storre ar det ocksa viktigareatt hitta tekniker som minskar koldbryggor vid anslutningar.For att forsta hur man pa basta satt ska utforma och konstruera dessa husbehovs kunskap om material, koldbryggor, byggnadsdetaljer, klimat ochuppvarmningssystem. Bland annat har en analys av vilka olika varmesystem sompassar bra for ett lag-/plusenergihus gjorts i denna examensrapport, med stod avreferensobjekt. For att huset i framtiden ska kunna utnyttjas som ett plusenergihusbehovs ett system som har kapacitet att lagra energi under en kortare tid.

Bostadsbristen i de tätbebyggda områdena blir idag allt påtagligare och studenter är oftast de som drabbas hårdast. Byggandet av nya bostäder pågår runt om i landet men med alldeles för långsam tillväxt. I städerna minskar de centralt belägna markreserverna och ny bebyggelse förläggs allt längre från stadskärnorna.Ett alternativ till att minska bostadsbristen och att eftersträva en förtätning av innerstaden kan vara att utnyttja de befintliga råvindar som ofta finns i äldre byggnader med brantare tak. När är det lönsamt att bygga om en råvind till en vindsvåning? Vilka regler och krav måste följas?Bostadshuset Karlsborg 5 på Tegnérgatan 13 i Jönköping förvaltas av HSB Gambrinus.

Idag är cirka 90 procent av alla småhus byggda eller under produktion med träregelstomme i Sverige. Att bygga småhus i trä har varit tradition under lång tid och anses även vara positivt för miljön. Med dagens moderna arkitektur och efterfrågan på öppna planlösningar och flexibilitet i huset ställs högre krav på hållfastheten, vilket bidrar till att stål skulle kunna vara ett bättre alternativ. Stål används idag i störst utsträckning vid hallbyggnad där stora spännvidder och hög bärighet krävs. Att testa nya lösningar anses dock bidra till en ökad kostnad, vilket oftast är en avgörande faktor i byggbranschen där lägsta pris eftersträvas.

Passivhus är en vidareutveckling av ett energisnålt hus, där man genom extra tjock isolering,hög kvalitet på dörrar och fönster samt husets planlösning minimerar beroende att köpa energiför uppvärmning. Passivhus har krav på uppvärmningsbehovet samtprimärenergiförbrukningen. En princip för passivhus är att de inte ska vara krångligare ellerobekvämare att bo i än vanliga hus.Lindås Park är ett bostadsområde som består av 20 st. radhus som ligger en bit utanförGöteborg. Radhuset klarar kraven för ett passivhus, det enda värmesystem som är installeratär en eftervärmare till FTX-systemet på 900 W.De passiva hus som byggts i Sverige har gemensamt är att de ligger i södra delen av Sverigeeller nära kusten, dvs.

Energieffektivisering har blivit en allt mer diskuterad fråga på sista tiden. Fokus har varit stort på både bostäder och kontor. I den här rapporten granskas handelslokaler, särskilt köpcentrum, i Sverige och i Michigan, för att finna likheter och skillnader i förutsättningar för energieffektivisering och i vilka lösningar för effektivisering som väljs. Handelslokaler i Michigan använder 30 % mer energi än svenska handelslokaler och skillnaden ligger till största del i uppvärmningsenergi. På det området har Sverige arbetat mycket med effektivisering de senaste årtiondena.

Miljo och energi ar tva faktorer som blir allt viktigare, och energisnala hus har nufunnits en tid pa marknaden. Att ta lagenergihus ett steg langre, och goraplusenergihus som levererar mer energi an vad den gor av med, ar inte lika valtestat i Sverige annu. Da tjockleken pa vaggarna blir storre ar det ocksa viktigareatt hitta tekniker som minskar koldbryggor vid anslutningar.For att forsta hur man pa basta satt ska utforma och konstruera dessa husbehovs kunskap om material, koldbryggor, byggnadsdetaljer, klimat ochuppvarmningssystem. Bland annat har en analys av vilka olika varmesystem sompassar bra for ett lag-/plusenergihus gjorts i denna examensrapport, med stod avreferensobjekt. For att huset i framtiden ska kunna utnyttjas som ett plusenergihusbehovs ett system som har kapacitet att lagra energi under en kortare tid.

Utvecklingen i världen och även i våra svenska städer går mot att bygga mot allt högre höjder. Linköping är inget undantag och PEAB bygger just nu det som ska bli stadens högsta kontorsbyggnad kallad Tornet. Med sina 19 våningar kommer den att sträcka sig ca 65 meter upp i luften, ingen höjd i världsliga sammanhang, men i Sverige hamnar det på en 21:a plats över landets högsta byggnader. Huset är placerat i närheten av centrum och skall fungera som kontor och företagshotell åt ett av stadens fastighetsbolag. PEABs erfarenhet av att bygga höghus är dock begränsad, därför har jag kommit överens med företaget om att undersöka vilka riskerna, men även möjligheterna är att bygga på höjden.

Denna uppsats undersöker om högstadieelevers utsatthet för mobbning är en konsekvens av att de avviker från de normativa kategoriska tillhörigheterna, vilka definieras av den kulturellt idealiserade formen av maskulinitet respektive femininitet inom skolkontexten. Som teoretisk utgångspunkt används Messerschmidts structured action theory, som går ut på att individens handlingar och beteenden påverkas av och reproducerar den rådande sociala strukturen. I denna uppsats förstås den sociala strukturen som den ojämlika maktfördelningen mellan elever i skolkontexten, utifrån kön, klass och etnisk bakgrund. I vårt västerländska samhälle är det den vita heterosexuella medelklassmannen som besitter den största makten, och kallas för hegemonisk maskulinitet. Flickor kan nå upp till en normativ femininet som definieras utifrån liknande statusmarkörer.

Jorden belastas allt mer av föroreningar och med den ökande befolkningen kan jorden komma till en punkt då den inte klarar av denna belastning. Därför måste människan, som är den största utnyttjaren av jordens resurser, komma på nya sätt att leva, som innebär mindre på-verkan på miljön.Byggnaderna står för en stor del av miljöbelastningen, särskilt då energin som krävs under driftstiden. Ett hus står vanligtvis i minst 50 år, vilket är en lång tid, och står detta hus och nöter på miljön blir konsekvenserna stora. Av denna anledning och som en god start på vägen att hushålla med resurser har energisnåla hus börjat byggas. Hus i Europa till exempel kräver det mesta av sin energianvändning till uppvärmning, detta har lett till bra isolerade hus med värmeåtervinningsteknik och mindre behov av energi.Nu står människan inför en ny utmaning, att hitta nya lösningar för de andra resurserna och som kräver mycket mer engagemang; att bygga grönt.

SAMMANFATTNINGEnergianvändning under produktion av nya byggnader är en aspekt på den angelägna miljöfrågan, men än saknas både regleringar och undersökningar. I denna studie görs en jämförelse av energianvändning och utsläpp vid byggnation och transport av byggmaterial för två nybyggda hus ägda av Gavlegårdarna AB på Sjåaregatan 19 och Maskinistgatan 19: Gävle. Strand Etapp 2 kallas projektet på Sjåaregatan 19 och Maskinisten kallas projektet på Maskinistgatan 19 i denna undersökning. Målet för studien har varit att fastställa vilket av dessa två projekt som har haft lägst energianvändning samt utsläpp av växthusgaser vid resningstillfället, dvs. under projektens produktionsskeden.

Av den totala energianvändningen i Sverige och övriga EU så kommer 40 % från byggnadsbeståndet. Siffran blir alltmer omtalad och pressar automatiskt upp efterfrågan av energisnåla byggnader. Finns det enkla utföranden att sänka energiförbrukningen i byggnader på, genom att energieffektivisera byggnaden på olika sätt? Eller krävs det flera års erfarenhet samt en stor plånbok?Energimyndigheten sätter nya riktlinjer för att ett hus ska kunna kalla sig ett passivhus. Sverige delas in i tre klimatzoner och passivhus mindre än 200 m² i klimatzon III får idag högst ha en energiförbrukning på 30 kWh/m² uppvärmd yta och år.

Svenska turistföreningen håller på att uppföra ett enplanshus. Huset är på 279 m2 varav ca entredjedel är gemensamhetsutrymmen med kök, uppehållsrum, toalett, hygien- och torkrum. Detplaneras 10 sovrum med 24 bäddar. Uppgiften är att undersöka om det går att uppfylla dagenskrav på inomhusmiljö vad gäller uppvärmning, ventilation och elbehov i svårtillgänglig miljö därmöjligheten till extern el inte finns tillgänglig. Rapporten presentera även beräkningar ochinformation som belyser möjliga energisparande åtgärder och vilken effekt de har påenergikonsumtionen.

Arbetet grundar sig på en enkätundersökning genomförd mellan 12-02-01--12-03-05. Under denna tid besvarade 537 informanter enkäten. Författaren ville kartlägga hur nöjda de var med de begravningsplatser som finns i Sverige, om det behövs alternativa begravningsplatser och hur acceptansen är för vilka aktiviteter och platser som kan accepteras på en begravningsplats. Enkäten lades ut på olika sociala nätverk på internet, den skickades ut via mail till studenterna vid SLU och mailades till författarens vänner och bekanta. Av svaren kunde man dra slutsatsen att detta är ett ämne som berör många! På frågan om vilka aktiviteter och platser som accepteras i en minnespark / alternativ begravningsplats så utkristalliserades två olika hållningar. En grupp vill ha det kvar som det är, en mer klassisk kyrkogård, utan aktiviteter och enbart till för de sörjande. Det skulle vara en lugn plats, en plats för att sörja och för kontemplation.

Få faktorer, förutom fodret, påverkar hönsen så mycket som ljus. För djurens välmående och produktion och för lantbrukarens totalekonomi spelar valet av både ljuskälla och intensitet stor roll. Eftersom lagstiftarna vill få in dagsljus i allt större utsträckning till fjäderfä är det lämpligt att studera hur bra höns trivs i ljus som påminner om dagsljuset och om detta ljus har negativa effekter. Studien gjordes med tre olika ljuskällor och med olika ljusintensitet. De olika ljuskällorna var glödljus (GL), lysrör med varmvitt sken (VV) och lysrör med dagsljusspektra (DL). Avsikten var att se hur mycket djurens aktivitet ökade med ökad ljusintensitet och om det var skillnader mellan de undersökta ljuskällorna.