Uppsatsens syfte är att på ett övergripande sätt visa på en kvinnlig nykterhetsförening, Vita Bandets ursprung och etablering i Sverige samt dess spridning över landet. Föreningens vidareutveckling och verksamhet kommer att belysas och redogöras för, där Luleå Kvinnliga Nykterhetsförening, senare Vita Bandet, används för att exemplifiera kvinnornas arbete för ett nyktert samhälle och ett nyktert Sverige. Syftet är även att klarlägga medlemmarna i föreningen samt vad deras förpliktelser och åtaganden gentemot föreningen kom att bestå av. Uppsatsen handlar främst om Vita Bandet i Luleå och den huvudsakliga avgränsningen i tid ligger mellan 1902 och 1932. Dessa trettio år används för att exemplifiera föreningen och dess verksamhet.

Denna uppsats sträcker sig utanför akademin och frågar sig hur en publik kan uppfatta föreställningen La dolce vita. Jag menar att dragshowgruppen After Dark har potential att destabilisera synen på kön, genus och sexualitet som fasta binära kategorier, och undersöker detta i en receptionsstudie. I relation till Judith Butlers performativitetsteori görs med hjälp av deltagande observation och intervjuer med personer som sett showen en jämförelse av hur tolkningarna kan skilja sig åt beroende på tillgång till dessa teoretiska verktyg. Skillnaden visar sig vara stor, informanterna ser främst en problematisering av sexualitet medan det sett utifrån Butler är kön och genus som fokuseras. En annan faktor som är betydande för tolkningen är feministiska utgångspunkter.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka typer av miljöbeskrivande adjektiv och stilistiska figurer som används för att ge en bild av de olika miljöerna i Frances Hodgson Burnetts berättelse Den hemliga trädgården. De miljöer som analyseras är huset Misselthwaite Manor, heden, trädgårdarna och den hemliga trädgården. Metoden som används i uppsatsarbetet är en stilistisk metod som innebär en närläsande intensivanalys av den enskilda texten. Även kvantitativa och kvalitativa aspekter inkluderas i metoden.Analysen visar att följande typer av adjektiv förekommer i samtliga miljöskildringar: adjektiv som beskriver dimension, värdering, tillstånd och färg. Adjektiv som beskriver ålder hittas i miljöerna huset Misselthwaite Manor, trädgårdarna och den hemliga trädgården och de som beskriver sinnesstämning hittas i skildringarna av trädgårdarna och den hemliga trädgården.

Föreliggande studie är en analys av fyra internationellt publicerade vetenskapliga artiklar och två svenska publikationer som berör användandet av interaktiva vita tavlor (IVT) i ett klassrumssammanhang. Som blivande lärare vill jag undersöka talet kring IVT och interaktivitet och se om tekniken håller vad tillverkarna lovar. Metoden jag valt att använda är en form av textanalys artiklarna har lästs med fokus på interaktivitet i undervisningen. Jag kommer att definiera interaktivitet för att sedan använda definitionen som analysverktyg. Det finns idag (2010) endast ett fåtal publikationer som rör IVT i ett svenskt sammanhang, därför har jag valt att komplettera min studie med en intervju för att spegla den internationella forskningen i ett svenskt exempel.

På Ebersteinska gymnasieskolan har byggprogrammet fått sponsring på byggmaterial som ska användas till att bygga upp ett mindre hus. Huset ska byggas av eleverna på byggprogrammet och på så sätt ge dem träning på att läsa och bygga efter färdiga ritningar. Projektet med det mindre huset är relativt nytt och på grund av det finns inga ritningar eller direkta förslag på hur det skall kunna se ut. För att få ut så mycket som möjligt av huset har lärare på skolan beslutat att dela upp det mindre huset i tre lika stora delar. Anledningen med det är att varje del ska representera en hustyp.

Fallstudiens syfte är att skapa förståelse över hur ett internt produktionsflöde på ett tillverkande företag kan uppnå en hög produktionflödeseffektivitet. Målsättningen är att skapa en kartläggning av ett nuvarande flödestillstånd på fallföretaget. Utifrån detta ska empirin och den noggrant utvalda teorin generera i en analys som ska sammanställa de faktorer som är väsentliga att studera för att förbättra flödet i dagsläget. Med hjälp av TPS-huset och faktorer som grund ska det klargöras om företaget gynnas av att tillverka internt eller överlåta delar av sin produktion externt. .

För att skapa kraftfullare presentationer måste nya metoder implementeras för att visualisera projekt. Ett aktivitetshus för ungdomar visualiseras i detta projekt genom att 3D-modellen av huset placeras i ett filmklipp från den plats där huset skall stå. Stegen som togs för att realisera detta var förarbete i form av inskaffande av ritningar, filmande, matchmoving, 3D-modellering, rendering, compositing och ljuddesign. Resultatet blev ett filmklipp som ur ett första persons perspektiv både visar exteriören och interiören..

Uppsatsens övergripande syfte är att utröna huruvida ett specifikt samtida populärkulturellt verk ? den amerikanska filmen John Q (2002) ? i representationen av sina karaktärer befäster en kolonialistisk diskurs eller om dessa gestaltas på ett sätt som skiljer sig från denna diskurs representationsmönster. Med kolonialistisk diskurs avser jag här en diskurs som fundamentalt gror ur de idémönster som var verksamma under den egentliga kolonialismen. Utifrån ett poststrukturalistiskt perspektiv med teoretiska analysinstrument från diskursteori och postkolonialism analyseras kvalitativt filmens karaktärer som indelas i fyra subjektspositioner; icke-vit man/kvinna och vit man/kvinna. Dessas identiteter undersöks i analysen utifrån fem huvudsakliga aspekter; 1/ funktion/roll i narrativet, 2/ personlighet och icke-fysiska egenskaper, 3/ agerande och förehavanden, 4/ utseende och slutligen 5/ eventuellt tydligt intertextuellt förhållande till den skådespelare som representerar honom/henne.Analysen visar att filmen John Q i upprättandet av en gynnad dikotomi mellan människa och system konstruerar karaktärernas identiteter på ett sätt som nästintill fullständigt följer den kolonialistiska diskursens representationsmönster.

Tänk att du träffar din livspartner, ni flyttar in hos dina föräldrar och bor i en liten kammare. Ni får barn och börjar bygga ett hus på en bit mark ni bryter ut från din fars mark. Arbetet pågår i över två år och ni flyttar in i det nybyggda huset med tillhörande växthus och en ladugård med era tre små barn. Mannen i huset försörjer er genom att dra upp plantor och göra begravningsbuketter och kransar. Ni har en ko, några höns, grisar och odlar det mesta av maten själva.

Examensarbetet ?Villa Sassi - ett gestaltningsförslag? redogör för tankar och processer under utformningen av det slutliga förslaget till trädgårdens utformning. Villa Sassi ligger i Lunds norra utpost, och förslaget tar hänsyn till platsen. Huset är ritat av arkitekt Heidi Sassi. De har själva byggt huset. Idag bor de i huset med sin familj. Arbetet inleddes med diskussioner med Heidi Sassi om hennes visioner för trädgården.

Uppsatsen är en rumslig läsning av Ulla Isakssons Kvinnohuset (1952) där romanens rumsliga aspekter och Huset som motiv undersöks med narratologiska verktyg. Romanen diskuteras också utifrån rollteori och sin ideologiska kontext i det socialdemokratiska välfärdssamhället.Romanen kretsar kring några av de kvinnor som bor i ?Huset? - ett kollektivhus för självförsörjande kvinnor. Triangeldramat mellan Tryggve (en regissör med en våning på Stan), Anna (som är hans fru men bor i Huset) och Eva (en skådespelerska och Tryggves nya älskarinna) är centralt i romanen då Tryggve ordnar en lägenhet åt Eva i Huset.Studien visar att det i Kvinnohuset finns en stark sammanlänkning av rumslig, social och känslomässig ordning. De rum de olika kvinnorna tillskrivs hjälper till att definiera både dem själva och deras relationer - i romanen finns det ett tematiserat samband mellan den plats där kärleksrelationer utspelas och den karaktär dessa relationer har.

För etthundrafjorton år sedan sa en man vid namn Oskar Trapp att Helsingborg behöver ett museum. Etthundratolv år senare invigdes Dunkers Kulturhus, ett efterlängtat tillskott tillkulturutbudet i staden. Under de två år som huset har funnits har vissa grupper lyst med sin frånvaro. En av de grupperna är invandrare. Eftersom Dunkers Kulturhus ska finnas där för allaså behövdes det en plan för att locka invandrare till huset.

Min analys av verket Listening har fått mig uppmärksam på det jag kallar "vita fältet" i Peter Fries konstverksamhet. Detta är för mig ett abstrakt fält som förekommer allt mer uteslutande i alla Fries verk från 1990-talet fram till idag. Betydelsen av det "vita fältets" allt mer dominerande plats i verket har i min mening förändrat betydelsen av Fries verk som en helhet, dock på olika sätt för olika betraktare under de olika tider de har förekommit. Fries verk har ofta analyserats genom referenser till landskapsmåleri från olika tidsepoker under konsthistorien.Jag vill med min undersökning av detta abstrakta fält visa hur det har tagits upp av konstkritiker och skribenter, men även förmedla en syn på Fries konst vilken inte har landskapsmåleriet som utgångspunkt..

Arbetslöshet har visats medföra effekter på folkhälsan. Arbetslösheten är för tillfället stor isamhället och det är främst unga som drabbas. Till följd av detta har Tranemo kommun startatprojektet Vita Villan med syfte att främja arbetslösa ungas välmående och förbättra derasmöjligheter till sysselsättning. Det finns många sätt arbeta på då människor påverkas på olikasätt och i olika sammanhang. Sociala faktorer och individens upplevelser inverkar påarbetslöshetens konsekvenser.

Uppsatsen omfattas av enläroboksanalys av sex geografiläroböcker för mellanstadiet därsyftet är att ur ett maktperspektiv studerabeskrivningar av svarta och vita amerikaner. Metoden somanvänds är kritisk diskursanalys och analysmaterialet består av både text och bild. Analysen präglas av ettpoststrukturalistisktsamt konstruktionistisktperspektivpå etnicitetvilket stämmer väl överens med analysmetoden. Resultatet från analysen visaratt läroböckerna lyckas olika bra med att förmedla nyanserade ochobjektiva beskrivningar avsvarta och vita amerikaner. Några böcker problematiserarexempelvis européernasfördrivning av indianer i Amerika och beskrivereuropéer och indianer som lika delaktiga i stridigheterna.