Syftet med studien Àr att undersöka vilka kvaliteter förÀldralediga och icke förvÀrvsarbetande förÀldrar till barn pÄ förskolan uttrycker att förskolan besitter. Studien har inspirerats av ett   postmodernt perspektiv. Detta innebÀr att vi utgÄr frÄn att förskoleinstitutioner blir vad vi som samhÀllsaktörer gör dem till. De bÀr inte pÄ nÄgra inneboende kvaliteter, naturgivna syften eller egenskaper (Dahlberg, Moss & Pence, 2001).  För att besvara frÄgestÀllningen hur förÀldralediga och icke förvÀrvsarbetande förÀldrar till barn pÄ förskolan uttrycker förskolans roll har vi valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer.

Mental trÀning blir alltmer beprövat för att öka prestation och resultat inom idrottsvÀrlden. Det handlar om tekniker för att med hjÀrnans hjÀlp skapa bÀttre förutsÀttningar för idrottare att nÄ framgÄng. För elitsatsande idrottare börjar fenomenet bli en sjÀlvklarhet men gÀller detsamma för motionÀrer och icke-idrottare? Denna enkÀtstudie kartlÀgger hur individer resonerar kring mental trÀning utifrÄn deras idrottsliga bakgrund och erfarenheter. 91 kvinnor och 99 mÀn i Äldern 18 till 51 Är deltog.

Kultur och företagskultur uppmÀrksammades pÄ riktigt först i början av 80-talet, vilket gör Àmnet och omrÄdet relativt ungt. UppstÄndelsen kring Àmnet har fÄtt allt fler forskare att studera organisationskulturens betydelse och innebörd. Denna studie genomförs utifrÄn de teorier som finns inom det symbolistiska perspektivet pÄ företagskultur. Detta perspektiv Àr det som anvÀnds frÀmst av forskare inom Àmnet och det brukar delas in i tre kategorier; verbala symboler, materiella symboler och handlingssymboler. DÄ Àmnet Àr vÀldigt komplext och tvetydigt avser denna uppsats frÀmst att undersöka handlingssymboler med avseende pÄ ritualer för att fÄ en djupare och bÀttre förstÄelse över dess betydelse för en organisation och dess medlemmar.

Med nio Är av grundskolan och nu tre Är pÄ lÀrarutbildningen i bagaget, har vi mÀrkt en stor förÀndring bland grundskolans elever. Det sprÄk som en gÄng kunde höras i de korridorer vi gick i som smÄ, har förÀndrats. Ett nytt slags sprÄk har tagit plats bland elever, ett sprÄk som Àr mer tolerant mot svordomar och könsord. SÄ pass tolerant att eleverna sjÀlva inte reagerar nÀr nÄgon tilltalar de med nÄgra av dessa ord. Men hur ser situationen ut för de allra minsta eleverna? AnvÀnder de svordomar och i sÄ fall, vilka? AnvÀnder de svordomar för att krÀnka andra elever, eller Àr det mest för att förstÀrka en kÀnsla?Detta arbete syftar till att fÄ en inblick i de yngre grundskoleelevernas sprÄkbruk ur ett lÀrarperspektiv; vad anser lÀrarna vara ett acceptabelt sprÄk och hur hanterar de svordomar bland sina elever.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers uppfattningar om hur de anvÀnder vardagliga och icke-planerade samtal för att frÀmja barns sprÄkutveckling, samt vilken potential detta arbete kan ha.Undersökningen utgick ifrÄn en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer som genomfördes med sex aktiva förskolepedagoger. De genomförda intervjuerna transkriberades och bearbetades för att kunna sammanstÀllas till ett tydligt resultat.Resultatet av studien har bland annat visat att pedagogerna Àr vÀl medvetna om att barn utvecklar sitt sprÄk i samspel och har dÀrför tÀnkt till angÄende hur de vill stötta dem i denna utveckling och hur de kan vara en sprÄklig förebild. Pedagogerna skiljer sig i sina beskrivningar av om och hur de anvÀnder sig av de vardagliga och icke-planerade samtalen som en sprÄkutvecklande metod i förskolan.En viktig slutsats som dragits av studien Àr att vissa av pedagogerna Àr vÀl medvetna om vad de önskar att uppnÄ med de vardagliga och icke-planerade samtalen och har tillsammans med sitt arbetslag lyft detta som en medveten metod för sprÄkutveckling, medan andra inte alls lyft det i arbetslaget.Genom denna studie hoppas jag kunna inspirera förskolepedagoger och andra som jobbar med eller pÄ annat sÀtt samtalar med barn att fÄnga upp och ta tillvara pÄ de vardagliga och icke-planerade samtalen. De har stor potential ? glöm inte bort att ta vara pÄ dem..

Mer Àn en tredjedel av Sveriges befolkning lider av lÄngvarig icke malign smÀrta som Àven Àr den frÀmsta anledningen till sjukskrivning i landet. TillstÄndet medför ofta omfattande fysiska, psykiska och sociala pÄfrestningar och utgör en barriÀr för att klara av dagliga aktiviteter. Forskning har visat att opiatterapi Àr mer effektivt vid lindring av icke-malign lÄngvarig smÀrta Àn alternativa analgetikum och placebo. Trots att behandlingsmetoden Àr allmÀnt accepterad vid lÄngvarig cancersmÀrta rÄder Ànnu oenigheter avseende lÄngvarig icke-malign smÀrta. Ett av de primÀra mÄlen för hÀlso- och sjukvÄrd Àr att hantera oförmÄga och lidande och förutom symtomreduktion Àr det viktigt att undersöka hur den hÀlsorelaterade livskvaliteten pÄverkas av en viss terapi.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka om det fanns nÄgon skillnad mellan idrottande och icke-idrottande ungdomar i avseende subjektivt vÀlmÄende. Barn och ungdomars hÀlsa Àr ett otroligt viktigt omrÄde att forska pÄ dÄ folksjukdomar, sÄsom till exempel fetma och diabetes, bereder ut sig och sjunker allt lÀgre ned i Äldrarna. DÀrför har föreliggande studie valt att undersöka omrÄdet för att se om vÀlmÄendet kan pÄverkas av att individen Àr engagerad i organiserad idrott.OmrÄdet undersöktes med hjÀlp av enkÀter som distribuerades i respondenternas skolmiljö. Totalt deltog 134 respondenter som var och en fick besvara frÄgor kring sin livstillfredsstÀllelse och sitt kÀnslomÀssiga vÀlbefinnande. Resultatet visade att det fanns signifikanta skillnader mellan idrottare och icke-idrottare.

Syftet med föreliggande arbete Àr att med utgÄngspunkt i ett posthumanistiskt perspektivstudera hur pojkar blir till i nÀtverk av mÀnskliga och icke-mÀnskliga aktörer pÄförskolegÄrden. Ett posthumanistiskt perspektiv och en normkritisk teori Àr utgÄngspunkterför studien. VÄrt empiriska material har insamlats genom videoinspelningar och observationergenom observationsschema. Vi har genomfört studien pÄ en förskolegÄrd under tre tillfÀllen,total har 4,5 timmes empirisk material samlats in. Resultatet belyser tre teman som viuppmÀrksammat som Äterkommande i det empiriska materialet.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att finna hur och om BalancedScorecard kan fungera som alternativt styrningsverktyg för eninsamlings- och bistÄndsorganisation som Individuell MÀnniskohjÀlp. Dessutom syftar studien till att se om ettanvÀndande av Balanced Scorecard möjliggör enoperationalisering av deras insamlings- och kommunikationsavdelnings vision.Metod: Vi har utfört en kvalitativ fallstudie av Individuell MÀnniskohjÀlps insamlings- och kommunikationsavdelning. Data har frÀmst samlats in genom personliga intervjuer ochdokumentundersökningar.Teoretiskt perspektiv: VÄr teoretiska referensram bestÄr av prestationsmÀtning, Balanced Scorecard samt ett exempel pÄ anvÀndande av Balanced Scorecard i en icke-vinstdrivande organisation.Empiri: Studien bygger pÄ intervjuer med medarbetare pÄ Individuell MÀnniskohjÀlp och pÄ deras insamlings- och kommunikationsavdelning. Dessutom har dokument rörande verksamheten haft en stor roll. Sammanfattningsvis kan sÀgas att ett BSC kan vara en möjlig vÀg för en insamlings- och bistÄndsorganisation att mÀta sin mÄluppfyllelse.

Ett syfte med tidserieteori Àr att dekomponera en observerad tidsserie i en summa icke observerbara komponenter. Dessa komponenter Àr Trend, Cykel, SÀsong, Kalendereffekter, ExtremvÀrden samt IrreguljÀra effekter.Det finns tvÄ olika teorier för dekomponering av tidsserier, modellbaserad dekomponering och icke modellbaserad dekomponering. De tvÄ olika teorierna skiljer sig Ät i grunden. Den hÀr uppsatsen syftar till att utvÀrdera de tvÄ sÀsongsrensningsmetoderna TRAMO/SEATS och X-12 ARIMA samt att sÀsongsrensa tidsserien över den totala lönesumman, vilken Àr en del av statistikprodukten Lönesummor arbetsgivaravgifter och preliminÀr A-skatt (LAPS) producerad av SCB..

Undersöka vilka olika motivationsfaktorer och belöningar Ă€r motiverande för medarbetare samt vilka belöningar Ă€r motiverande pĂ„ kort och lĂ„ngt sikt. Även undersöka hur medarbetare förhĂ„ller sig till belöningssystem Metod: Jag har anvĂ€nt kvantitativ metod bestĂ„ende av enkĂ€ter. Data jag samlat in, kodades om till siffror och sedan redogjordes med hjĂ€lp av olika typer av diagram och tabeller, vilket blev grunden för min analys. Slutsats: Att ha bra kontakt med sina medarbetare och chefer, att fĂ„ ta eget ansvar, utvecklingsmöjligheter/utbildningsmöjligheter, att fĂ„ feedback och beröm samt att fĂ„ högre lön Ă€r de mest motiverande belöningarna. Utvecklingsmöjligheter/utbildningsmöjligheter Ă€r mest motiverande pĂ„ lĂ„ngt sikt medan de övriga nĂ€mnda belöningarna Ă€r mest motiverande bĂ„de pĂ„ kort och lĂ„ngt sikt.

Uppsatsen Mission Impossible - JÀmstÀlldhet vid Lunds Universitet? syftar till att ge en sammanhÀngande bild av hur vi kan förstÄ varför Lunds universitets jÀmstÀlldhetspolicy inte har implementerats.Vi har utgÄtt frÄn existerande jÀmstÀlldhetsplan och lagstiftning för att i kontrast till tillgÀngligt empiriskt material bekrÀfta att jÀmstÀlldhet inte föreligger, och planen inte följts.Institutioner reflekterar mönster av fördelningsfördelar.Det finns skÀl att misstÀnka att jÀmstÀlldhet som frÄga reducerats för att detta rubbar status quo. Givetvis urholkar det kraften i demokratin om beslut fattade av vÄra valda församlingar ignorerasVi finner i uppsatsen att begreppet makt i sin klassiska definition inte rÀcker för att beskriva fenomenet vi stÀlls inför. Den yttersta makten, hör och hÀpna, Äterfinns inte hos agendaskrivare, och ej heller i sammantrÀdesrummet. Vad vi visar Àr att icke-handling styr över ekonomiska resurser, fasta tjÀnster, policybeslut pÄ Lunds universitet.5 nyckelord: implementering, icke-implementering, glastak, jÀmstÀlldhet, genus..

Det traditionella styrmedlet, budgeten, har under de senaste Ären blivit starkt ifrÄgasatt. Den största anledningen till detta Àr att företag har svÄrt att konkretisera sina lÄngsiktiga mÄl via budgeten. Företaget som författarna kommit i kontakt med fokuserar starkt pÄ tre finansiella mÄl, och risken finns dÄ att de förbiser de icke finansiella mÄtten, som Àr lika viktiga för att bibehÄlla de goda resultat de haft de senaste Ären..

Kultur och företagskultur uppmÀrksammades pÄ riktigt först i början av 80-talet, vilket gör Àmnet och omrÄdet relativt ungt. UppstÄndelsen kring Àmnet har fÄtt allt fler forskare att studera organisationskulturens betydelse och innebörd. Denna studie genomförs utifrÄn de teorier som finns inom det symbolistiska perspektivet pÄ företagskultur. Detta perspektiv Àr det som anvÀnds frÀmst av forskare inom Àmnet och det brukar delas in i tre kategorier; verbala symboler, materiella symboler och handlingssymboler. DÄ Àmnet Àr vÀldigt komplext och tvetydigt avser denna uppsats frÀmst att undersöka handlingssymboler med avseende pÄ ritualer för att fÄ en djupare och bÀttre förstÄelse över dess betydelse för en organisation och dess medlemmar.

Under 1900-talets första hÀlft var frÄgan om tro och vetande föremÄl för en intensiv debatt. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka tre utvalda filosofers stÀllningstagande i frÄgan om den kristna trons sanningsansprÄk. Uppsatsen Àr komparativ i den mening att jag jÀmfört filosofernas svar utifrÄn begreppen reduktionism och icke-reduktionism. Ett reduktionistisk synsÀtt innebÀr att religionen relateras till en icke-religiös kontext som ensam fÄr förklarar religionen som sÄdan. Ett icke-reduktionistisk synsÀtt innebÀr att religionen inte tillÄts reduceras sÄ att den kan förklaras utifrÄn orsakssammanhang av till exempel sociologisk eller psykologisk natur.