Detta Àr en undersökning som tar avstamp i Skolverkets styrdokument Gymnasieskola 2011 och LÀroplan, examensmÄl och gymnasiegemensamma Àmnen för gymnasieskola 2011 och hur diskursen kring bilders anvÀndning skrivs fram med fokus pÄ vilka begrepp kring visuell kompetens som anvÀnds. Detta kopplas ihop med hur sju lÀrare pratar om bilders anvÀndning i sin pedagogiska praktik. Syftet med denna studie Àr att bidra till ökad kunskap kring hur bilder anvÀnds i de gymnasiegemensamma Àmnena.Skolverkets diskurser i styrdokumenten Àr framskrivna med en elevinriktning, vilket innebÀr att de Àr inriktade pÄ vad eleverna ska uppnÄ efter avslutade kurser och utbildning. Styrdokumenten förvÀntas omtolkas av lÀrarna till en pedagogisk praktik dÀr eleverna ska ha möjlighet att nÄ mÄlen och uppnÄ kraven för de olika betygsstegen. I Skolverkets styrdokument utlÀser jag att det finns en diskurs som rör visuell kompetens, Àven om de begrepp som anvÀnds inte alltid Àr entydigt kopplade till bilder utan Àven kan handla om verbala uttryck.I undersökningen framkommer det att lÀrarna ofta anvÀnder sig av mÄnga olika typer avbilder.

Titel: Bakom bilden ? En kvalitativ bildanalys som jÀmför hur Barack Obama och Fredrik Reinfeldt visuellt framstÀlls genom sina valaffischer.Författare: Hanna Lövebrant och Anna-Clara Wallén.Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2012.Handledare: Nicklas HÄkansson.Sidantal: 51 inklusive bilaga.Antal ord: 17 320.Syfte: Syftet med denna undersökning Àr att studera och jÀmföra hur USA:s president Barack Obama och Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt visuellt framstÀlls genom sina respektive partiers valaffischer.Metod: Kvalitativ bildanalys med en semiotisk utgÄngspunkt.Material: Analysen baseras pÄ bildanalyser av sex stycken valaffischer, tre stycken frÄn Barack Obamas presidentkampanj 2008 och tre stycken frÄn Moderaternas riksdagskampanj 2010.Huvudresultat: Undersökningen har visat att de retoriska strategierna i den visuella framstÀllningen av de tvÄ ledarna bÄde liknar varandra och skiljer sig Ät. BÄda fÄr genom sin framstÀllning etos, men detta sker pÄ olika sÀtt. Barack Obama fÄr etos genom att framstÄ som mÀktig och distanserad medan Fredrik Reinfeldt fÄr etos genom att framstÄ som personlig och nÀra. AnvÀndandet av logos Àr dock begrÀnsat i bÄdas visuella framstÀllning.

IllamÄende och krÀkning Àr en problematisk biverkning av cytostatikabehandling oavsett dos. MÄnga patienter fÄr antiemetika för att lindra illamÄende och krÀkning. Trots detta lider mÄnga patienter av fortsatt illamÄende och krÀkning vilket pÄverkar deras dagliga liv. Vad finns det dÄ för icke farmakologiska omvÄrdnadsÄtgÀrder att tillgÄ utöver antiemetikaprofylax? Syftet med denna studie Àr att systematiskt sammanstÀlla litteratur gÀllande icke farmakologiska omvÄrdnadsÄtgÀrder vid cytostatikarelaterat illamÄende och krÀkning.

Vid behandling av kemoterapi Àr illamÄende ett vanligt och besvÀrligt symtom hos patienter med cancer. IllamÄende pÄverkar patientens dagliga liv genom att det ofta leder till viktminskning, dehydrering, ökade kostnader och pÄverkan pÄ det sociala livet. Antiemetiska lÀkemedel Àr effektivt mot behandling av krÀkningar men lite fokus har lagts vid behandling av illamÄende. I syfte att redogöra för kunskapslÀget om icke-farmakologiska interventioner för att lindra illamÄende hos patienter som genomgÄr kemoterapi genomfördes en integrerad systematisk litteraturöversikt. Litteratursökningen genomfördes i fyra bibliografiska referensdatabaser, och fokuserades till vetenskapliga studier vilka beskrev icke-farmakologiska interventioner, hur dessa hade studerats, vilka effekter de hade samt vilka erfarenheter patienterna erhöll av interventionerna.

Hur kan det förklaras att lÀkare har svÄrt att acceptera icke-lÀkare ichefspositioner? Studien har en kvalitativ, interaktiv induktiv ansats.Empiriinsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer. Studien Àr byggd pÄ litteratur om kunskapsintensiva företag och organisationer. I analysen anvÀnds teorier om yrkesidentitet och makt som huvudsakliga teoretiska förklaringsverktyg. Studien kommer sammanfattningsvis fram till tvÄ möjliga förklaringar till varför lÀkarna har svÄrt att acceptera icke-lÀkare i rollen som chef.

Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning som bestÄr av intervjuer med medlemmar i Jehovas vittnen, icke medlemmar samt avhoppare. Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ vilka faktorer det Àr som bidrar till att mÀnniskor vÀljer att ansluta sig till Jehovas vittnen. För att fÄ en bredare bild av Jehovas vittnes organisation har jag valt att Àven utföra tre intervjuer med avhoppare. Intervjuerna med Jehovas vittnen utfördes gruppvis pÄ Rikets sal i Halmstad medan intervjuerna med övriga respondenter som icke Àr Jehovas vittnes utfördes i hemmet eller pÄ arbetsplatsen. Intervjuerna med avhopparna skedde till via mail och telefon.

Bakgrund: Andelen personer som lever med demenssjukdom har ?kat de senaste ?ren. De drabbas ofta av beteendem?ssiga och psykiska symptom vid demenssjukdom (BPSD). Symptomen p?verkar individen negativt och kan f?rs?mra livskvalit?n. L?kemedelsbehandling ?r en vanlig strategi f?r hantering av dessa symptom men detta bidrar ofta till biverkningar. Rekommendationerna f?r omv?rdnad vid demenssjukdom ?r i f?rsta hand icke-farmakologiska omv?rdnads?tg?rder. Syfte: Syftet ?r att identifiera icke-farmakologiska omv?rdnads?tg?rder som kan lindra de beteendem?ssiga symptomen hos personer med demenssjukdom. Metod: Denna litteratur?versikt baserades p? s?kningar i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO.

Syftet med undersökningen var att se om det fanns nÄgon skillnad i personlighet mellan beroende mÀnniskor och icke-beroende mÀnniskor. Med ?beroende mÀnniskor? menas mÀnniskor som Àr beroende av alkohol, narkotika eller andra kemiska substanser, eller mÀnniskor som Àr beroende av aktiviteter, som exempelvis spel. Studien bygger pÄ att mÀnniskan, i enlighet med trait-biologiska perspektivet, har vissa fundamentala personlighetsegenskaper som Àr biologiskt grundade och som pÄverkar mÀnniskans beteende och dÀrmed hans/hennes sÀtt att leva. Tanken bakom studien var att vissa personlighetsdrag kan inverka nÀr det gÀller benÀgenheten att utveckla ett missbruk.

Uppsatsen behandlar vilken inverkan pÄ statssuverÀnitet som förhÄllandet mellan statliga, respektive icke-statliga aktörer har. TvÄ statscentrerade perspektiv pÄ internationell politik, realismen och liberalismen, utgör de definitionsmÀssiga begrÀnsningarna av statssuverÀnitet. Aktörerna belyses i en fallstudie dÀr trafficking i Thailand utgör det empiriska exemplet. Den teoretiska ansatsen utgörs av tvÄ konkurrerande perspektiv, ett aktörsbaserat och ett strukturellt betingat, som sammanförs till en syntes. Den teoretiska utgÄngspunkten förstÀrks av bumerangmönstret, en modell som illustrerar hur NGOs verkar i en internationell kontext.

Upplevd likhet med mÄlpersonen har ansetts vara viktig för empati och viss forskning har visat att empatin ökar med upplevd etnisk sam-hörighet. Denna studies primÀra syfte var att experimentellt undersöka om svenska och icke-svenska deltagare kÀnde olika mycket empati beroende pÄ mÄlpersonens etnicitet samt upplevd likhet med mÄl-personen. Majoriteten av de 160 deltagarna rekryterades frÄn MÀlar-dalens högskola, varav 102 var svenska och 84 var kvinnliga. Resultatet visade tvÄ signifikanta disordinala interaktioner dÀr svenska deltagare kÀnde signifikant mer empati och upplevd likhet med en svensk Àn icke-svensk mÄlperson, medan icke-svenska inte visade signifikant mer empati eller upplevd likhet med en icke-svensk Àn svensk mÄlperson. Ingen signifikant skillnad i empati fanns mellan Àldre och yngre deltagare.

Bakgrunden till föreliggande studie Àr att en tredjedel till hÀlften av Sveriges befolkning lider av lÄngvarig smÀrta. Flertal av dessa individer upplever att de inte fÄr den information, uppmÀrksamhet, och det bemötande de önskar av sjukvÄrden. Studiens teoretiska referensram utgÄr frÄn omvÄrdnadsteoretikerna Benner, Travelbee och Watson, vilka anser att vÄrden alltid ska bedrivas utifrÄn patientens upplevelser och situation. Studiens syfte var att belysa innebörden av att uppleva sig sedd/icke sedd i mötet med vÄrdaren, utifrÄn patienter med lÄngvarig smÀrta. Syftet besvarades genom en kvalitativ innehÄllsanalys av skönlitteröra böcker, utifrÄn tvÄ kvinnors perspektiv.

GrÞndal, B & Jönsson, C. PatientnÀra vÄrd i fokus. Observationer av sjuksköterskans arbetsdag. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng. Malmö högskola: HÀlsa och samhÀlle, UtbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2009. Sjuksköterskans arbete bestÄr av mÄnga olika arbetsuppgifter som antingen Àr patientnÀra eller icke-patientnÀra.

Uppsatsen behandlar privata angelÀgenheter pÄ arbetstid som ett fenomen och ser till anstÀlldas utförande av icke arbetsrelaterade sysslor av mer vardaglig karaktÀr. Undersökningen har genomförts med kvalitativa intervjuer pÄ ett försÀkringsföretag. Synen och förhÄllningssÀttet till privata angelÀgenheter behandlas och förstÄs ur ett ledningsperspektiv samt ur de anstÀlldas perspektiv, vilket slutligen resulterar i en jÀmförelse mellan dessa..

SyfteFöreliggande studie kan ses som ett bidrag till förstÄelsen av elevhÀlsoteamsmötet som en social praktik, dÀr olika professioner regelbundet möts för att samarbeta kring elever i behov av sÀrskilt stöd. Det övergripande syftet var att, ur ett sociokulturellt perspektiv, undersöka och förstÄ hur ett elevhÀlsoteam anvÀnder kommunikation och samspel som redskap i sitt uppdrag och arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd. Syftet preciserades med följande frÄgestÀllningar:1. Hur uttrycks tankar om elevhÀlsans uppdrag?2. Vad kan vi uppfatta nÀr det gÀller verbal aspekt av samspel i elevhÀlsoteamet? 3. Vad kan vi uppfatta nÀr det gÀller handlingsaspekt av samspel i elevhÀlsoteamet?4. Vad kan vi uppfatta nÀr det gÀller relationell aspekt av samspel i elevhÀlsoteamet?TeoriStudien utgick frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr begrepp som kommunikation och samspel Àr centrala. I ett sociokulturellt perspektiv betraktas verkligheten/vÀrlden som bestÄende av sociala praktiker eller diskurser.

PÄ en minnesmottagning pÄ ett universitetssjukhus i mellersta Sverige förs det en diskussion om att sjuksköterskan ska trÀffa patienten vid uppföljande besök efter att demensdiagnos delgivits. Det finns idag inga lokala riktlinjer för vad som skulle ingÄ i ett sÄdant besök. Inom andra medicinska specialiteter finns redan rutinen med uppföljande besök hos sjuksköterska och det Àr uppskattat bland patienter.I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vÄrd och omsorg vid demenssjukdom framgÄr bland annat att vÄrden ska vara personcentrerad och att anhöriga ska fÄ stöd. Syftet med föreliggande studie var att belysa hur personer med demenssjukdom och deras anhöriga upplever sin situation.Metoden som valdes var forskningsöversikt. Inkluderade artiklar skulle handla om mild till mÄttlig demens och övervÀgande om Alzheimer.