Detta arbete handlar om förskolepedagogers förhållningssätt till estetiska uttrycksformer och estetisk verksamhet. Synsätten på den estetiska verksamhetens funktion i förskolan har under förskolans historia skiftat från att bland annat handla om moralfostran, utlopp för inre tankar och känslor, och dagens synsätt; kommunikation samt ett sätt att utforska sig själv och omgivningen. För att synliggöra det synsätt och förhållningssätt till estetisk verksamhet som finns i förskoleverksamheten har vi intervjuat sex förskolepedagoger i Kristianstads kommun. Vi utgick från Det sociokulturella perspektivet vilket innebär att vi ser barnet som aktivt i meningsskapandet där de estetiska uttrycksformerna är viktiga redskap. En huvudtanke i Det sociokulturella perspektivet är att den viktigaste läromiljön är den vardagliga interaktionen och att erfarenheter kombineras till något nytt med hjälp av fantasin.

Studiens syfte är att undersöka vad verksamma pianopedagoger har för erfarenheter av gruppundervisning och samspelsmöjligheter för nybörjarpianoelever. I bakgrundskapitlet ges en överblick vad som finns skrivit om samspel, pianogruppundervisning, traditioner inom pianoundervisning och material för grupper. Därefter följer en presentation av tidigare forskning inom ämnesområdet. Den teoretiska utgångspunkten för studien utgörs av Det sociokulturella perspektivet på lärarande och kommunikation.Det insamlade datamaterialet består av kvalitativa intervjuer med fyra verksamma pianopedagoger som har erfarenheter av samspel och gruppundervisning för piano. I resultatkapitlet beskrivs informanternas erfarenheter av gruppundervisning, samspel, förutsättningar och material.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt kring observationer som gjorts under VFU och vikariat där vi uppmärksammat att i klasser där det finns elever med koncentrations och samspelsproblem har undervisningsmetoder och klassrumsmiljö liknat mer det behavioristiska perspektivet på undervisning än det sociokulturella. Det har lett till följande frågeställningarÄndras undervisningens innehåll och utformning från det sociokulturella till det behavioristiska i och med integration av elever med speciella behov i vanliga klasser?Vilka undervisningsmetoder används i en sammanhållen klass och utifrån vilken elevnivå, enligt läraren?Vilka uppfattningar har läraren kring om den normala eleven missgynnas i en skola för alla?Uppsatsen synliggör hur undervisningen förändras i en skola för alla, visar på olika perspektiv på inlärning och hur elever med speciella behov kräver andra metoder för både undervisning och motivation till lärande. Undersökningens resultat indikerar på att de metoder som tenderar att framträda i klasser med elever med speciella behov inkluderade liknar det behavioristiska perspektivet på undervisning och att lärare upplever svårigheter i att möta eleverna utifrån deras olika nivåer i och med en skola för alla. Lärares egna utsagor visar på att de får ändra miljö och utformning av klassrum till fördel för elever med speciella behov.  Resultatet visar också på att lärare upplever att de normala eleverna kan bli störda av elever med speciella behov men framhåller också att det utifrån värdegrundsperspektivet gynnar dem.

Syftet är att, utifrån en kvalitativ fenomenografisk enkätstudie, jämföra hur gymnasieelevers upplevelse av sitt eget lärande överensstämmer med Det sociokulturella perspektivets lärandesyn.Resultatet i undersökningen visar på lärandets komplexitet genom att det tydligt framkommer att det inte bara finns ett sätt att lära på utan att lärande som företeelse är såväl komplext, varierat som mycket individuellt. Undersökningen visade å ena sidan att det sociokulturella lärandeperspektivet överensstämmer relativt väl med hur en majoritet av gymnasieungdomarna i studien uppfattar lärande, men å andra sidan framkom även en förståelse av att denna lärandesyn inte passar alla elever. Resultatet gäller för de elever som ingick i undersökningen och är därmed inte generaliserbart på gymnasieelever över lag. Resultatet kan däremot öppna upp för intressanta diskussioner kring elever och deras lärande samt den sociokulturella lärandesynen som sådan..

Eftersom många elever idag inte når målen i grundskolan har syftet med vårt arbete varit att studera och analysera arbetssätt och metodiska redskap som främjar elevers språk- och kunskapsutveckling. Vi har valt att göra det i form av en litteraturstudie som tar sin utgångspunkt i sociokulturella teorier om lärande och forskningsresultat. Vi har funnit att Det sociokulturella perspektivet betonar kommunikationen mellan och inom människor. Det innebär att samtal och skrivande i olika former är en grundförutsättning för att en gynnsam språk- och kunskapsutveckling ska ske. Dessutom kräver det en miljö som tillåter och uppmuntrar en ständig interaktion och dialog mellan lärare och elever.

Syfte: Studiens syfte är att öka förståelsen för hur reciproka läsförståelsestrategier kan användas i förskolans boksamtal. Detta görs med hjälp av två undersökningsgrupper, vars resultat jämförs med en kontrollgrupps. Studien önskar belysa hur pedagogerna och barnen i undersökningsgrupperna anammar strategierna och om barnen där kan tänka metakognitivt kring dem. Några av studiens problemfrågor är som följer: Vilka ev. skillnader framträder mellan undersökningsgrupperna och kontrollgruppen? Hur ser den vuxnes roll ut under boksamtalen och förändras den över tid? Hur ser barnens initiativ och aktivitet i samtalen ut? Teori: Den här studien har sin teoretiska förankring i Det sociokulturella perspektivet.

Syfte: Studiens övergripande syfte är att undersöka elevassistenters funktion och arbete med elever i behov av särskilt stöd i skolan. Dessutom är syftet att mer specifikt studera hur elever görs delaktiga i samspelsituationer.Teori: Studiens etnografiska ansats tar sin utgångspunkt i Det sociokulturella perspektivet. Perspektivet framhåller kommunikation och språkanvändning som det viktigaste kollektiva verktyget för att människor skall kunna förstå och samspela med varandra (Säljö, 2000). Med Det sociokulturella perspektivet som en grund fördjupar sig studien i kommunikationen med hjälp av diskursanalys. I diskursanalys är språket centralt, då det återger och formar verkligheten.

Syftet med studien är att belysa hur pedagoger resonerar kring betydelsen av barns delaktighet och inflytande över sitt lärande i förskolans vardag. Jag har försökt att tydligöra vad som skapar möjligheter och hinder genom kvalitativ studie med pedagogerna i förskolan. Jag har undersökt vad som utgör delaktigheten i barns lärande, sammanhang, tillämpningar, hinder, och barns olika förutsättningar samt sökt likheter och skillnader mellan pedagogernas svar.Resultaten i studien visar att kommunikation, integritet, miljö och kunskap har en central betydelse i Det sociokulturella perspektivet. Pedagogernas barnsyn och förhållningssätt påverkar både medvetet och omedvetet handlingar och omdömen i deras arbete. Pedagogerna i studien uppmärksammade vad mångfaldighet innebär genom att beskriva alla barns unika egenart och att varje barn bär med sig olika familjekulturer in till förskolans arena.

Lösningsinriktad pedagogik (LIP) är en arbetsmodell och ett förhållningssätt. Författaren har implementerat LIP på sin arbetsplats, en förskola i Norra Storstockholm. Författaren har även utarbetat en egen arbetsmodell utifrån LIP i syftet att öka förskolans pedagogiska kvalitet.  I studien undersöks arbetsmodellen. Dessutom undersöks på vilket sätt pedagogerna anser att arbetsmodellen hjälpt dem att bli bättre på att göra barn delaktiga i måltiden. De grundläggande begreppen barns delaktighet, gemensamt förhållningssätt samt LIP definieras.

Syftet med detta arbete är att hela tiden ha ett barnperspektiv och på så sätt ta reda på hur barn med diagnosen autism kan tänka om och uppleva sin undervisningssituation. För att vidga perspektivet undersöker vi hur lärare och assistenter beskriver inlärningssituationen för de barn som är med i vår undersökning.Litteraturavsnittet ger en översikt av tidigare forskning om autism och vilka svårigheter och möjligheter som diagnosen autism kan innebära för barn i skolan. Vidare beskriver vi olika pedagogiska metoder och strategier som lärare kan använda.Genom en studie i form av intervjuer och observationer tar vi reda på vilka tankar barn med autism har om sin inlärningssituation. De teoretiska utgångspunkterna i denna studie baseras på Det sociokulturella perspektivet, det salutogena perspektivet och det variationsteoretiska perspektivet.Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att barn med autism kan berätta om sin inlärningssituation i skolan. De beskriver vad de har lätt för, vad de har svårt för och vilken hjälp de behöver av lärare och assistenter.

Syftet med vårt arbete var att ta reda på om och i så fall när matematiska situationer uppstår i förskolan och hur pedagogerna i sådana fall utmanar barnen. Vår frågeställning till denna undersökning är följande: Under vilka situationer använder sig barnen av matematiska begrepp? Hur kan matematiken som förekommer kategoriseras? Hur utmanar pedagogerna barnen när matematiska situationer uppstår? Den teori som ligger till grund för vår studie är Vygotskijs sociokulturella teori samt Bishops fundamentala matematiska aktiviteter. Vår metod har varit att observera barnen både i planerade och fria aktiviteter i förskolans verksamhet. Vi har kommit fram till att matematiken förekommer överallt beroende på vilket perspektiv den granskas med.

Syftet med studien är att undersöka om den fysiska utomhusmiljön påverkar barns lek utomhus och om så är fallet, i vilket avseende. Den teoretiska utgångspunkten för studien grundar sig i Det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat bygger på observationer från en fallstudie och visar att förskolegårdens utformning påverkar barns sätt att leka och deras vistelse där. Det framkom även i studien att en god förskolegård för lek och lärande bör innehålla riklig vegetation. Utomhusmiljön på förskolan bör kunna upplevas som en helhet där inte lekredskapen är utplacerade som isolerade öar, utan i ett landskap för lek..

Syftet med studien är att undersöka om den fysiska utomhusmiljön påverkar barns lek utomhus och om så är fallet, i vilket avseende. Den teoretiska utgångspunkten för studien grundar sig i Det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat bygger på observationer från en fallstudie och visar att förskolegårdens utformning påverkar barns sätt att leka och deras vistelse där. Det framkom även i studien att en god förskolegård för lek och lärande bör innehålla riklig vegetation. Utomhusmiljön på förskolan bör kunna upplevas som en helhet där inte lekredskapen är utplacerade som isolerade öar, utan i ett landskap för lek..

Syftet med studien var att undersöka vilken roll artefakterhar i pedagogers naturvetenskapliga samtal med barngruppen.Resultaten erhölls genom att observera och utföra kvalitativa metaintervjuer med fem förskollärare.Det teoretiska perspektivet som legat till bakgrund för studien är Det sociokulturella perspektivet med fokus på Vygotskijs syn på artefakter och mediering genom dessa. Intresset för denna undersökning väcktes då den 2010 reviderade läroplanen för förskolan har skapat tydligare mål kring naturvetenskap i förskolan. Vilken roll artefakterna har i pedagogernas arbete utifrån dessa mål är frågan som ställts och problematiserats.Undersökningen har visat att artefakter spelar en betydande roll i förskollärarnas pedagogiska arbete. Både som ett medel för att konkretisera naturvetenskap för barnen men även som ett hjälpmedel för pedagogerna själva så att de lättare kan beskriva och visa olika fakta och processer. Pedagogerna var oeniga om vad som skulle klassas som artefakt; vissa ansåg att vad som helst kunde användas medan vissa såg att föremålet måste laddas med mening för att kunna användas som medierande artefakt..

Examensarbetets syfte var att öka förståelsen för inskolningens betydelse för flerspråkiga barn i förskolan och hur förskollärare arbetar med inskolningar. Det ingick även i syftet att undersöka vad förskollärare lyfter fram för att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling vid inskolningar och under barnens fortsatta vistelse på förskolan. Frågeställningarna som låg till grund för undersökningen var: Vilka faktorer anser förskollärare viktiga att beakta vid inskolningar av flerspråkiga barn i förskolan? Vilka aspekter lyfter förskollärare fram för att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling? Den teoretiska utgångspunkten i examensarbetet var Det sociokulturella perspektivet som innebär att barn lär genom socialt samspel och kommunikation.Som metod användes intervjuer med tolv förskollärare som är verksamma på förskolor med mångkulturella barngrupper i en mellansvensk kommun. Frågorna som ställdes handlade om hur lång erfarenhet förskollärarna har av arbete i förskola och med mångkulturella barngrupper.