Sökresultat:
381 Uppsatser om Det rättfärdiga kriget - Sida 26 av 26
Ett demokratiskt Irak - Àr detta möjligt?
Under Gulfkriget vÀxte en diktatur fram i Irak som vÀrlden lÀrde kÀnna som Baathregimen. Denna styrdes av Saddam Hussein och hans inre cirkel, som behöll sitt maktmonopol genom upprepade vÄldshandlingar och hÄrd kontroll över medborgarna. De demokratiska rÀttigheter som vi i vÀstvÀrldens demokratier tagit som sjÀlvklarheter var hÀr inte sÄ sjÀlvklara. USA tog pÄ sig rollen att avlÀgsna Saddam Husseins regim och bidra till att en demokratisk regering inrÀttades. Vid krigsslutet den 1 maj 2003 hade regimen fallit och Irak lÄg i hÀnderna pÄ ockupationsmakten.
Huset: ett livsverk av Liss Eriksson
Liss Eriksson vÀxte upp i en inspirerande miljö, dÀr fadern Cristian Eriksson förde skulpturtraditionen vidare till sonen. Det var en uppvÀxt som gav Liss Eriksson stor inblick i en konstnÀrs sÀtt att se och betrakta, men ocksÄ att det krÀvdes stort tÄlamod och hantverksskicklighet för att fÄ fram det uttryck man som konstnÀr söker.
Liss Eriksson utvecklade en stor förmÄga att förmedla en kÀnsla i form av ett koncentrerat uttryck.
Liss Eriksson tillhörde den skara unga konstnÀrer som slog igenom i slutet pÄ fyrtiotalet, han var med pÄ utstÀllningen Ung Konst pÄ FÀrg och Form i Stockholm 1947. Han tillhörde aldrig konkretisterna men pÄverkades naturligtvis av tidens modernistiska tankar.
Efter kriget levde och arbetade Liss Eriksson under nÄgra Är i Paris. DÀr knöt han mÄnga kontakter, bland annat med de franska skulptörerna Jean Osouf och Henri Laurens. Paristiden gav ocksÄ nÀring Ät Liss Eriksson starka humanism, han lade mÀnskliga situationer pÄ minnet, lagrade kÀnslostÀmningar och upplevde mÄnga skiftande mÀnskliga livsöden.
Huset : ett livsverk av Liss Eriksson
Liss Eriksson vÀxte upp i en inspirerande miljö, dÀr fadern Cristian Eriksson förde skulpturtraditionen vidare till sonen. Det var en uppvÀxt som gav Liss Eriksson stor inblick i en konstnÀrs sÀtt att se och betrakta, men ocksÄ att det krÀvdes stort tÄlamod och hantverksskicklighet för att fÄ fram det uttryck man som konstnÀr söker.Liss Eriksson utvecklade en stor förmÄga att förmedla en kÀnsla i form av ett koncentrerat uttryck.Liss Eriksson tillhörde den skara unga konstnÀrer som slog igenom i slutet pÄ fyrtiotalet, han var med pÄ utstÀllningen Ung Konst pÄ FÀrg och Form i Stockholm 1947. Han tillhörde aldrig konkretisterna men pÄverkades naturligtvis av tidens modernistiska tankar.Efter kriget levde och arbetade Liss Eriksson under nÄgra Är i Paris. DÀr knöt han mÄnga kontakter, bland annat med de franska skulptörerna Jean Osouf och Henri Laurens. Paristiden gav ocksÄ nÀring Ät Liss Eriksson starka humanism, han lade mÀnskliga situationer pÄ minnet, lagrade kÀnslostÀmningar och upplevde mÄnga skiftande mÀnskliga livsöden.
Epigenetic regulation of the Igf2/H19 gene cluster
Igf2 (insulin-lik tillvÀxtfaktor 2) och H19 Àr prÀglade gener hos dÀggdjur. PrÀglade gener uttrycks ojÀmnt; den allel som Àrvts frÄn den ena förÀldern uttrycks mer Àn den frÄn den andra. Igf2-genen kodar för en viktig embryonal tillvÀxtfaktor och uttrycks till protein bara frÄn den paternella allelen. H19 transkriberas bara frÄn den maternella allelen, men translateras inte till protein. Igf2 spelar en viktig roll under drÀktigheten, dÄ den bidrar till tillvÀxten av bÄde placenta och foster och reglerar sÄvÀl nÀringstillgÄng och tillvÀxthastighet för embryot.
Enligt en teori kallad ?the genetic conflict theory? (~konflikten mellan genomen) sÄ ligger det i honans intresse att fördela resurserna jÀmnt mellan alla syskon.
"...att Bonde hÀr effter sÄ mycket moyeligit mÄ förskonas..." : En mentalitetsanalys utifrÄn lejningsmönstret av knektar i den svenska armén och dessas rymningsfrekvens under Ären 1660-1681 i landskapet NÀrke
Denna undersökning har haft som syfte att undersöka bildningen av olika sociala identiteter inom nÄgra olika kategorier inom den svenska allmogen. Detta har utförts genom att med hjÀlp av olika handlingsmönster, verbala eller icke-verbala, kartlÀgga sÄdana mönster och förÀndringar som skulle kunna vara tecken pÄ en djupare liggande mentalitet. I denna sökta mentalitet har dÄ kulturbegreppet identitet identifierats och hypotetiskt konstruerats för de olika kategorierna.Undersökningens geografiska omrÄde Àr 6 hÀrader i landskapet NÀrke. Askers, Sköllersta, Glanshammars, Kumla, Edsbergs och Grimstens hÀrader. Den studerade tidsperioden Àr 1660-1681.En av kategorierna som har studerats Àr dem som under 1600-talet i allt högre grad lÀt sig lejas som ersÀttare för de som skrivits ut som ordinarie knektar till armén genom den rekryteringsform som anvÀndes under denna period, utskrivningar.
Parken och trÀdgÄrdarna vid Jordberga gods : dess historia utveckling och framtidsutsikter
Jordberga gods Àr en pÀrla pÄ den sydskÄnska slÀtten. GÄrden har gamla anor och
omnÀmns första gÄngen 1355. Godset brÀndes ned och plundrades under kriget
mellan Sverige och Danmark 1644. En trelÀngad gÄrd byggdes upp pÄ samma plats
pÄ 1650-talet. GÄrden Àndrades inte mycket efter detta, förrÀn Carl Adam von
Nolcken tog över godset 1834.