Uppsatsens utgångspunkt är att perspektivet utgör en psykosocial länk mellan individ och omvärld. Med grund i Henry Montgomerys perspektivmodell, som bland annat framhåller hur fakta och värderingar är intimt förbundna i social perception, förs ett resonemang kring perspektivets socialpsykologiska förankring i mellanmänskliga sammanhang. Modellens element subjekt, objekt och mental position diskuteras systematiskt utifrån George Herbert Meads perspektivteoretiska ansats samt Alan Page Fiskes socialitetsteori. Syftet är främst att visa på perspektivets deskriptiva och evaluativa konstitution, dess sociala grund och kontextberoende. Tanken är att Meads resonemang fungerar som en formell teoretisk grund för subjektet och dennes kommunikativt grundade intersubjektivitet, genom perspektivtagandet via symbolbruk och den generaliserade andra, emedan Fiskes ansats tar fasta på en bestämd social differentiering genom socialitetsformer vilket i sig utgör fundamentet för värderingars sociala förankring samt människors socialitet i en mer substantiell mening.

Antalet väpnade butiksrån ökar. Denna examensuppsats syftar till att försöka förstå drabbades upplevelse, samt att undersöka hur ?hjälpare? kan stödja drabbade. Studiens upplägg, inspirerat av Grundad Teori, antar ett fenomenologiskt perspektiv. Studien är en del av projektet ?Traumatisk Stress i Arbetslivet?.

SyfteStudera hur diskurser kan understödja diskussionen om studiemöjligheter efter gymnasiet för ungdomar med intellektuella funktionshinder och med en diskursiv ansats föra en teoretisk diskussion om hur subjektens positioner spelar roll för vad som framträder som rimligt och möjligt.TeoriPoststrukturalism, diskursteori, subjektspositioner. MetodDiskursanalys.ResultatUppsatsen visar på studiemöjligheter inom högskolan för ungdomar med intellektuella funk-tionshinder och argumenterar för att hur subjekt som intellektuella funktionshinder eller ut-vecklingsstörning positioneras skapar olika diskurser, vilket spelar roll för om studiemöjlig-heter efter gymnasiet träder fram som möjliga och önskvärda. I uppsatsen görs diskursanalyser av tre dokument och en föreläsning, utifrån hur menings-skapande konstrueras i tal om ?intellektuella funktionshinder? och ?utvecklingsstörning?. De dokument som har granskats är Skolinspektionens rapport om utredningar inför mottagande i särskolan (Skolinspektionen, 2010:2593), gymnasiesärskoleutredningen Den framtida gymna-siesärskolan (SOU 2011:8), Myndigheten för yrkeshögskolans yttrande om hur studier på yrkeshögskola kan förbättras för studerande med funktionsnedsättningar (YH-myndigheten, 2011:783) samt föreläsningen Intellectual Disabilities goes to College av Olivia Raynor från UCLA Mind Institute (Raynor, 2009).Bland de fyra dokument som analyserats finns skillnader i hur subjektet intellektuella funk-tionshinder (eller närliggande begrepp) positioneras.

Min utgång i denna uppsats är att undersöka hur politiker i kommunfullmäktige i Uppsala som röstat för en lågprisflygplats på Ärna i maj 2009, vilket går emot kommunens klimatmål och kommunens eget styrdokument, rättfärdigar sitt agerande. För att komma så nära deras egna röster som möjligt har jag både använt mig av deras egna insändare i den dominerande lokala nyhetstidningen, Uppsala Nya Tidning (UNT)och transkriberat radiointervjuer med dem, som gjorts av Sveriges Radio Uppland, under det aktuella året 2009. Mitt syfte i uppsatsen är att blottlägga hur politikerna konstruerar sina kritiker, som i sin tur leder till skapandet av en specifik position för politikerna själv. Med hjälp av Simone de Beauvoirs teorier om det manliga och universella subjektet och med en diskursanalytisk metod kunde jag kartlägga hur vissa återkommande teman användes för att situera kritiker av politikernas beslut som ?de andra?.

Denna uppsats undersöker effekter av psykologisk debriefing och avlastningssamtal efter traumatiska händelser hos brandpersonal. Enkätstudiens fokus låg på brandpersonalens känslomässiga påverkan av traumatiska händelser i arbetet. Femtionio personer deltog i enkätstudien, varav 91 procent upplevt en traumatisk händelse. Det fanns inga signifikanta skillnader i posttraumatiska stressreaktioner och psykologiskt välbefinnande hos brandmän efter traumatisk händelse beroende av huruvida brandmännen deltagit i tidig intervention i form av avlastningssamtal, psykologisk debriefing eller inte medverkat i någon form av tidig intervention..

Bakgrund: Personer inom bankverksamhet konfronteras ständigt med behovet av tillförlitliga företagsvärderingar. Det finns inte någon värderingsmodell som är generellt vedertagen. Det finns också alternativa institutioner som utför värdering . Revisorer och deras tjänster är en grupp som bankerna normalt sett har högre förtroende för. Denna studie fokuserar på hur värderingsmodeller används vid värdering och hur resultatet av värderingen används för att bedöma andra omständigheter.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilket synsätt som råder bland lärare i de lägre årskurserna gällande begreppet bedömning. Studiens metodologiska - och teoretiska utgångspunkter grundar sig i Foucaultiansk teoribildning. Empirin har samlats in genom två stycken fokusgruppintervjuer och materialet har analyserats med utgångspunkt i begrepp som governmentality och disciplinär makt. Resultatet visar att lärarna använder sig av flera styrtekniker som inryms av en dold maktutövning, vars primära mål är att forma och styra subjektet..

Denna text a?r en reflektion o?ver maktfo?rha?llanden inom det (konst)musikaliska fa?ltet, och ett fo?rso?k att beskriva hur de produceras och reproduceras genom den musikaliska diskursen, de system av normer och avgra?nsningar som definierar den, och det sociala rum da?r den verkar.Den centrala tanken i texten a?r att det a?r verkets (och da?rigenom upphovspersonens) framtra?dande snarare a?n dess substans som avgo?r dess maktposition i fo?rha?llande till andra. Med framfo?rallt Michel Foucault och Judith Butler anva?nder jag mig av en teori om subjektet som na?got som inte a?r essentiellt, substantiellt och enhetligt, utan na?got som konstrueras i det performativa framtra?dandet i av diskursen fabricerade positioner. Musiken a?r sa?ledes performativ, som utsaga go?r den na?got, da? den tilla?ter, stabiliserar och reproducerar en given identitet och position.Diskursen ses ha?r alltsa? som ett maktfa?lt, definierad av sociala och kulturella normer, avgra?nsningar och fo?rbud, i vilken de subjekt som beha?rskar spra?ket, koderna, handlingarna, estetikerna och praktikerna tilla?ts framtra?da.Jag har i denna text fo?rso?kt att se hur diskursens manifesta yta ? musiken ? pa? olika sa?tt kan verka fo?r att do?lja den position som upphovspersonen intar, och da?rmed det subjekt som reflekteras i den socialitet da?r den tar plats.

Situationer där polisen skjuter kan uppstå till följd av att gärningsmän uppvisar provokativa suicidbeteenden. Detta fenomen är känt som suicide by cop (SbC) och har visat sig utgöra en betydande andel av undersökta skjuthändelser i Nordamerika. Studien syftar till att ge en deskriptiv bild av SbC i Sverige utifrån förekomst och karakteristika gällande situationer och gärningsmän, samt att beskriva hur dessa händelser kan upplevas och hanteras av poliser. Skjuthändelser som inträffat under tidsperioden 2005-2009 granskades och intervjuer genomfördes med tio poliser som upplevt SbC-händelser. Resultatet visade att SbC svarade för 26 % av skjuthändelserna.

Inledning: Eftersom den psykodynamiska psykoterapin har kraftig konkurrens från andra terapiformer, samtidigt som kraven på effektivitet, snabbhet och evidens från hälso- och sjukvårdsetablissemanget är starka, är det viktigt att som psykodynamiker delta i diskursen kring den psykodynamiska psykoterapins vetenskapsteoretiska status. Hur kan man karakterisera den psykodynamiska psykoterapin om den dels inte är identisk med psykoanalys, dels heller inte automatiskt kan inordnas i det medicinsk-biologiska paradigmet? Uppsatsen har som syfte att definiera och undersöka om psykodynamisk psykoterapi kan betraktas som behandling och/eller en moralisk etisk praxis.Frågeställningar: Psykodynamisk psykoterapi ? är den en egen humanvetenskap? Hur kan man definiera och se på behandling och behandlingsmål i den psykodynamiska psykoterapin?Metod: Litteraturstudie med en hermeneutisk ansats.Resultat: Det finns olika sätt att se på den psykodynamiska psykoterapin när det gäller dess vetenskaplighet. Frågan om psykodynamisk psykoterapi är behandling i gängse medicinsk bemärkelse, har heller inget enkelt entydigt svar. Till synen på behandling hör också målet med densamma.

Syftet med undersökningen har varit att undersöka om positiva förändringar och inre resurser utvecklas för intagna under en 30 dagars Ignatiansk klosterretreat på en av Sveriges högsäkerhetsanstalter. Deltagarna var dömda män i åldrarna 23 ? 55 år med straff på fyra år till livstid.Studien har tillämpat en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer av deltagare och personal, observationer och dokumentanalyser. För ytterligare djuplodande kunskaper och information har studien också använt sig av ett autoetnografiskt perspektiv för att undersöka upplevelser och förändringsprocesser från retreaten.Resultaten påvisade att deltagarna utvecklat och förstärkt inre resurser, som emotionell kompetens, inre styrka och en positiv andlig utveckling. Resurserna har vidare legat till grund för den positiva posttraumatiska personlighetsutveckling deltagarna uppvisade.Slutsatserna i studien är att deltagarna erhåller en ökad positiv framtidstro och ökad reflektion över värderingar och vad som är viktigt i deras liv.

Denna uppsats behandlar förekomsten av den optionella subjunktionen som i svenska objektsrelativsatser. Sökningar gjordes i en svenskspråkig korpus för att hitta objektsrelativsatser med och utan som. Resultaten undersöktes mot bakgrund av två hypoteser gällande processningseffektivitet och tillgänglighet hos referenter. I båda fallen styrktes dessa hypoteser. Som tycks vara mer frekvent i relativsatser där många ord skiljer matrissatsens korrelat från relativsatsens finita verb vilket stödjer principen Maximize On-line Processing som formulerats av Hawkins och som grundar sig i teorier kring processningseffektivitet.

I undersökningen förklaras några centrala begrepp inom performativitetsteori: på gränsen mellan fakta/fiktion, det decentrerade subjektet, självframställning, upprepningar samt medialisering och remediering. Förklaringarna utgår till största del från nordiska forskare som Jon Helt Haarder, Christian Lenemark, Torbjörn Forslid, Anders Ohlsson, Tiina Rosenberg och Arne Melberg. Utifrån förklaringen av begreppen är sedan frågor ställda för att fungera som verktyg för performativitetsanalys av Kristian Lundbergs Yarden från 2009. Analysen har fokus på självframställning och den tar också hänsyn till den iscensättning av självet som författaren visar fram genom debattartiklar i massmedia..

The aim of this study is to study the construction of literary values. I have been looking at how literature awarded with sponsored literary prizes has been reviewed in four major English and American newspapers. I have been studying the reception of literature by Ian McEwan, Hilary Mantel, Colm Tóibín and Zadie Smith between 2000 and 2012. The prizes in focus are the Man Booker Prize, the Orange prize for fiction and the Costa Awards. There seems to be an increasing number of articles related to each author after they have been awarded a prize, however with little change in the content of the reviews.

Uppsatsens syfte var att öka förståelsen och kunskapen om de barn som bevittnat våld mellan närstående i familjen. Frågeställningarna var: 1) Hur beskrivs barns, mödrars och behandlares röster i litteraturen om barn som bevittnat våld i familjen? 2) Vad har våldet för konsekvenser för barnen enligt mödrar och behandlare? 3) Hur diskuteras lagstiftning, insatser och behandling i litteraturen om barn som bevittnat våld i familjen? En selektiv kunskapsöversikt med en illustrativ intervju med en behandlare genomfördes för att besvara frågeställningarna. Resultatet analyserades ur ett multidimensionellt perspektiv med hjälp av socialkonstruktivistisk teori, anknytningsteori samt systemteori med ett rollperspektiv. Det som framkom i studien var att barn som bevittnat allvarliga våldshändelser i hemmet upplevde ett trauma vilket kunde leda till posttraumatiska stressyndrom hos barnet.