Syftet med vår rapport är att forska kring hur pedagoger förstår beteendeproblematik och vilka konsekvenser denna förståelse får för den pedagogiska verksamheten. I första delen av bakgrunden visar vi på hur pedagoger genom tiderna har arbetat med beteendeproblem även hur de förhållit sig till detta begrepp. Andra delen av vår bakgrund beskriver mer hur det ser ut idag gällande barn med beteendemässiga problem. Som datainsamlingsmetod har vi använt oss av kvalitativa intervjuer, för att kunna anknyta slutsatsen till syftet. Diskussionen betonar olika definitioner av begreppet beteendeproblem sett ur pedagogers perspektiv men även hur pedagogerna skall förhålla sig till barn som uppfattas ha beteendemässiga problem.

Syftet med denna studie är att försöka uppmärksamma några lärares arbete med elever med AD/HD-problematik i en grundskola i Stockholms förort. Ungefär en av åtta elever som börjar skolan i Sverige har dessa symptom (Gillberg, 1996). Vi har valt att undersöka vilka pedagogiska strategier lärarna på skolan använder sig av med barn med dessa svårigheter i sin undervisning och i sitt bemötande. Vi har även valt att undersöka hur dessa lärare utformat klassrumsmiljön för att eleven på bästa sätt ska anpassas till den pedagogiska verksamheten samt tagit reda på vilken hjälp lärarna får från skolan i form av extra resurser. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi intervjuat klasslärare, rektor och specialpedagog och sedan jämfört informationen från våra informanter med tidigare forskning och litteratur.

Syftet med den här studien är att synliggöra hur BTI-metoden används i förskolans och förskoleklassens pedagogiska verksamhet och sätta det i relation till förskolans och förskoleklassens läroplan och gällande skollag. Syftet är också att få en förståelse för hur en pedagogisk interventionsteknisk metod riktad mot en individ, kan påverka förskolans och förskoleklassens pedagogiska verksamhet. Vi har tittat på tidigare studier som gjorts kring användandet av BTI men det finns väldigt lite forskning på det här området. De teoretiska utgångspunkterna består av Skinners teori operant betingning som kommer från behaviorismen och den sätter vi i relation till ett sociokulturellt perspektiv och ett hälsoperspektiv. I analysen problematiserar vi kring de konsekvenser en pedagogisk interventionsteknisk metod kan få för förskolans och förskoleklassens verksamhet med hjälp av dessa teorier och vår empiri.

Denna uppsats kommer att studera fotbollssupporterkulturen och fotbollssupportrarnas identitetsskapande. Syftet är att ta reda på hur supporterskapet ser ut, förvärvas och vilken betydelse det har för individen. Vilka följder har fotbollssupporterskapet i individernas vardag och hur uppfattas fotbollsvåldet ur supportrarnas perspektiv? De teorier vi har valt att använda oss av är Berger & Luckmanns kunskapssociologiska teorier, Goffman dramaturgiska modell samt diskurspsykologi. Vi har intervjuat nio män som alla är fotbollssupportrar.

Syftet med studien är att ta reda på hur buller i förskolan påverkar den pedagogiska verksamheten, med utgångspunkt från pedagogers upplevelser och erfarenheter av ämnet. Studien utgår från intervjuer med verksamma pedagoger i förskolan och en observation på en förskoleavdelning. Bakgrunden bygger på information samlat från böcker, tidskrifter och webbsidor.Buller i förskolan anses av informanterna vara ett problem eftersom både barn och pedagoger far illa av att varje dag vistas i en miljö med hög ljudnivå. Det leder bland annat till att både barn och vuxna blir stressade, koncentrationsförmågan blir försämrad samt att det kan leda till hörselnedsättningar. Det är pedagogens uppgift att skapa en bra ljudmiljö där man kan bedriva en bra pedagogisk verksamhet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur annonseringar om reporänteförändringar påverkar aktiekursen för banker och kommersiella fastighetsbolag samt om räntenivån har en långsiktig effekt på dessa branschers risk gentemot marknaden. Vidare ska det fastställas om det förekommer abnormala avkastningar för dessa två branscher gentemot marknaden vid annonseringstillfälle. Studien använder sig av en eventstudiemetodologi med sekundär data där tillkännagivanden angående ränteförändringar från Riksbanken används som eventdag från perioden 2000-2009. Sju företag från OMX Large Cap är indelade i två sektorer där den abormala avkastningen från varje bolag beräknas för att se om det förekommer några skillnader gentemot ett marknadsindex. Vidare undersöks hur den årliga räntenivån påverkar beta och volatiliteten för banker och fastighetsbolag på längre sikt.Undersökningen finner en statistiskt signifikant men svag positiv korrelation mellan reporänteförändringar och banker där dock inga avgörande slutsatser angående orsaken till detta kan fastställas. Kommersiella fastighetsbolag visar ingen signifikant korrelation mellan ränteförändringar och kumulativa abnormala avkastningar gentemot ett marknadsindex.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt kring observationer som gjorts under VFU och vikariat där vi uppmärksammat att i klasser där det finns elever med koncentrations och samspelsproblem har undervisningsmetoder och klassrumsmiljö liknat mer det behavioristiska perspektivet på undervisning än det sociokulturella. Det har lett till följande frågeställningarÄndras undervisningens innehåll och utformning från det sociokulturella till det behavioristiska i och med integration av elever med speciella behov i vanliga klasser?Vilka undervisningsmetoder används i en sammanhållen klass och utifrån vilken elevnivå, enligt läraren?Vilka uppfattningar har läraren kring om den normala eleven missgynnas i en skola för alla?Uppsatsen synliggör hur undervisningen förändras i en skola för alla, visar på olika perspektiv på inlärning och hur elever med speciella behov kräver andra metoder för både undervisning och motivation till lärande. Undersökningens resultat indikerar på att de metoder som tenderar att framträda i klasser med elever med speciella behov inkluderade liknar det behavioristiska perspektivet på undervisning och att lärare upplever svårigheter i att möta eleverna utifrån deras olika nivåer i och med en skola för alla. Lärares egna utsagor visar på att de får ändra miljö och utformning av klassrum till fördel för elever med speciella behov.  Resultatet visar också på att lärare upplever att de normala eleverna kan bli störda av elever med speciella behov men framhåller också att det utifrån värdegrundsperspektivet gynnar dem.

Undersökningens syfte har varit att studera hur barn upplever sitt lärande i utomhusmiljön och hur pedagogerna använder utomhusmiljön för barns lärande på en förskola. Som metod har använts observationer och samtal med sex pedagoger och åtta barn. Observationerna av två olika förskolegårdar har skett under vintern och våren. Tidigare genomförd forskning visar på att utevistelse för barn är viktig, då alla deras sinnen stimuleras av att vara ute. I samtalen med barn och pedagoger användes den kvalitativa ansatsen fenomenografi, för att studera det fenomen som undersökningen handlar om, det vill säga hur barn och vuxna har upplevt sin utemiljö på förskolan.

Syftet med denna studie var att undersöka hur fyra So-lärare ser på sitt arbete för att elever med svenska som andraspråk ska nå målen i So och hur de ser på de resurser de har. Fyra lärare som arbetar i fyra olika kommuner har intervjuats om sin syn på sitt arbete och resurser. Lärarna arbetar i årskurs 4-6 med So och har elever med svenska som andraspråk i klassen. För att syftet med studien skulle uppnås formulerades en frågeställning:Hur beskriver läraren sitt arbete med att få elever med svenska som andraspråk att nå målen i So-undervisningen?Hur ser läraren på sitt samarbete med SVA-lärare, hemspråkslärare och föräldrar?En kvalitativ metod i form av en intervjustudie har används och resultatet av lärarnas egen syn på sitt arbete har sammanställts.

Syftet med uppsatsen var att beskriva och analysera organisationsformen inom den ideella dansföreningen Hamboringen med särskilt fokus på kommunikation och ansvarsfördelning. Uppsatsen har sin upprinnelse ifrån en förfrågan från föreningen där de ville ha hjälp med att se över föreningens organisationsform. I studien användes det strukturella och det symboliska perspektivet. Det förstnämnda perspektivet har sitt fokus på hur organisationer strukturellt är uppbyggda, medan det symboliska perspektivet fokuserar på hur symboler används för att stärka sammanhållningen inom organisationer. Vid sidan om dessa två teorier vävdes klassisk organisationsteori och nutida studier om ideella föreningar in i arbetet för att kunna få svar på studiens frågor.

Syftet med studien är att försöka belysa det pedagogiska arbetet med döva barns läs- och skrivinlärning utifrån verksamma lärares beskrivningar och koppla det till aktuell och relevant forskning.Studiens bakgrund tar upp definitioner av begreppen döv och teckenspråk, samt styrdokumenten som styr undervisningen av döva elever. Därefter presenteras tidigare forskning inom området döva barns läs- och skrivinlärning. Det pedagogiska arbetet med döva barns läs- och skrivinlärning belyses genom intervjuer med lärare i svenska för döva.Dövas förstaspråk är teckenspråk. De flesta eleverna har ingen erfarenhet av svenska innan de börjar skolan. Döva barn har därför ett dubbelt arbete när de börjar skolan; de ska lära sig läsa och skriva samtidigt som de lär sig ett nytt språk.

Detta examensarbete syftar till att ge en ökad förståelse för hur elever i år 9 upplever tillvägagångssätt vid gymnasiepresentationer. Studien fokuserar på deras upplägg och inte på informationsinnehåll. Arbetet utgår från mottagarna av informationen, dvs. ett elevperspektiv. En metodkombination har använts och studiens resultat har samlats in med hjälp av kvantitativ och kvalitativ metod.

Arbetets syfte är att efter en genomgång av den här relevanta litteraturen studera hur lärare ser på undervisnings inre miljöer. Vad har social kommunikation samt praktiska och pedagogiska verksamheter i skolan för betydelse för elevers lärande och allsidiga utveckling? Hur bedrivs de? Först refererar jag till några kända teorier om hur barn lär sig sedan tar jag upp hur ser det ut i verkligheten, om skolans roll och undervisningsmetoder. Litteraturen tar upp samspelet mellan elevers konkreta handling i praktiska, pedagogiska och sociala samanhang, såsom i lek, dramatisering, studieresor, temadagar och utanför skolan aktiviteter. Litteraturen berör också hur elevers förståelse för ämnesinnehåll, lärande samt harmonisk utveckling påverkas aktivt av sådana sammanhang.

Det här är en undersökning om hur handarbete kan användas som ett förfaringssätt för att skapa deltagande och samtal. Ett relativt nytt begrepp har de senaste åren framträtt för att beskriva den punkt där handarbete och aktivism möts och betecknas som Craftivism. Som exempel kan stickgraffiti och i viss mån återbruksdesign nämnas. Ofta behandlas olika aspekter av konsumtion, men även mer specifika politiska ställningstaganden belyses. Den här undersökningen har tagit avstamp från craftivistiska metoder och de frågeställningar som behandlats är: Hur kan man med hjälp av handarbete skapa en plattform för samtal och deltagande? Samt: Hur formulerar sig de medverkande kring en specifik fråga när de utifrån denna plattform ges möjlighet att reflektera och samtala? Projektets syfte har initialt varit att undersöka huruvida det är möjligt att med och runt handarbete formulera sig kring och synliggöra ideologiska frågor, något som senare kom att revideras.

Dirigenten och komponisten Leonard Bernstein (1918-1990) var en av sin tids ledande kulturella celebriteter i Amerika. Bernsteins berömmelse vilade på hans mångsidighet inom skilda artistiska områden. Särskild uppmärksamhet fick dock hans banbrytande verksamhet som musikfolkbildare i tv. En allmän uppfattning är att Bernsteins personliga karisma och affinitet för tv-mediet var anledningen till programmens succe?.